Station öppnad 2 april 1899. Bispår till Målerås station. En- och enhalvvånings stationshus i trä, gult med vita knutar. Samma bild finns i boken Kosta Järnväg, skriven av Lennart Welander. Loket är Kosta-Lessebo Järnväg, KLJ 3 "Målerås". Loket tillverkades 1901 av Orenstein & Koppels.
Från 299 kr
Hållplatsen öppnades 1874 för allmän trafik. En och enhalvvånings stationshus i trä. Expeditionslokaler och väntsal moderniserades 1945. VBIJ lok 19. Loket tillverkades 1901 av Nohab, tillverkningsnummer 625. Från 1965 finns på Kristianstads Jvm. Loket fotograferades strecks innan det övergick 1942 till Statens Järnvägar.
Lokstall i Karlstad med personalen. Föraren i mitten är P. Almgren. Karlstad station anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. SJ Da 354. Loket tillverkat 1889 av Motala Verkstad. Slopad 1920. SJ Ke 788. Loket tillverkat 1903 av Motala Verkstad. Skrotad 1935 i Vislanda.
Gnesta stationshus. Frånvänster: lokputsare Gelin (framför loket) kolkarl Axelsson ( på loket), Sts E.Eriksson (t.v. om Nyhlén) Stk. Nylén ( vituniform), Stk Mandell ( med cykel) Stins Arfvisson ( med signalflaggan i hand), Ex. skrivb.IJT Neander (i studentmössa), Sts. Söderberg(1938 Fti)-bakom pojken på cykeln-Stk Widing (bakom soffan).
TEXT PÅ KORT: Nässjö katastrofkran i arbete efter järnvägsolyckan i Kil, tåg 4872 den 14 januari 1949. Kranen lyfte omedelbart upp ena änden av loket, varefter vagnarna lätt kunde bortföras. Därefter sänktes loket varsamt ned på rälen. Arbetet förlöpte utan missöde. Det var första gången denna kran var använd i effektiv tjänst. Kranens vikt 115,5 ton, lyftförmåga 50 ton, tillverkad i England.
Statens Järnvägar, SJ K4p 3067, tillverkad 1897 av Kristinehamns Mekaniska Verkstad för Klintehamn - Roma Järnväg. Loket hade då namnet KIRJ 1 "Klintehamn". Kom till SJ vid förstaligandet 1948 och fick då littera SJ K4p 3067 och användes främst som växellok i Växjö. Mellan 1963 och 1997 så var loket utställt som museilok i Målilla hembygdspark för att sedan deponeras till museijärnvägen Gotland Hesselby Jernväg.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Bergslagernas Järnväg, BJ Y3 96. Bilden visar hur axlarna hamnat fel och ett hjul har säkert lossat från sin axel. Loket går ej att köra. Ångloket tillverkades 1921av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 669. Vid förstatligandet 1948 fick loket littera Statens Järnvägar, SJ S5 1893. Skrotades 1965.
YEJ lok 10. Leveransfoto. Fick namnet Sven Trädgårdh. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1941 till Statens Järnvägar och fick littera SJ Å2 1628. Loket omlittererades igen 1947 till SJ W3 1628. Skrotades 1953.
Statens Järnvägar, SJ Kd2 406. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Bilden är troligen tagen vid leveransen. Kd-lok var vid leveransen försedda med tender littera C, som snart utbyttes mot DK-tendrar. Loket blev skrotad 1925 i Göteborg.
Klippan järnvägsstation. Ånglok som syns framme är Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 2, första littera var HHJ lok 4 "Bjuf". Loket tillverkades 1874 av Beyer Peacock & Co. Det skrotades 1935. Det andra loket är HHJ C2 16 "Prestorp", tillverkat 1899 av Atlas, skrotat 1944.
Järnvägen. Elektrifieringen. Det första elektriska lokets ankomst till Falköping 1924. Den civile bredvid loket är Axel Teodor Lindgren. Bredvid står lokf. A.Th. Brandt i uniform. Bortom elektriska loket står ett av S.J:s torrpulverlokomotiv, som i samband med elektifieringen slopades. Längre bort står vattentornet, som snart blev rivet. Fotografiet är taget utanför lokstallarna i Falköping.
Baltiska utställningen 1914. Bilden visar Kungliga Preussiska statsbanornas (KPEV) försökslokomotiv ES 6 avsett för person- och snälltågstrafik. Loket byggdes 1914 av Borsig och Siemens-SchuckertWerke och var byggt för en högsta hastighet på 100 km/tim. Loket hade en effekt på 1470 kW och vägde 80,7 ton. Det sattes i trafik den 25 mars 1914. Den 18 april beslöts att sända loket till Baltiska utställningen i Malmö där det den 20 april 1914 ersatte KPEV lok ES 2 (systerlok till ES 1 jfr KBAA00379). ES 6 stod kvar på utställningen till oktober 1914, då det återsändes till Bw (Bahnbetriebswerk) Bitterfeld. Loket gjorde sedan sporadisk tjänst fram till 20 april 1922 då det avställdes som följd av maskinskada. Loket slopades 22 januari 1923.
Urspåring på BKB, Blekinge Kustbana vid Karlshamn efter kollision med lastbil. Olyckan skedde vid det så kallade Såpbruket som låg en kort bit efter att banan mot Vislanda hade vikit av från Blekinge Kustbana. Vid en obevakad övergång hade tydligen bilen kört ut rakt framför tåget. SJ Gt 4046. Loket levererades samma år så det kan inte ha varit länge i tjänst när olyckan inträffade. Man ser på bilderna att loket inte har fått några allvarligare skador så det reparerades och sattes åter i trafik. Loket ställdes av omkring 1960 och skrotades först 1966 i Vislanda. Foto från SDS, Sydsvenska Dagbladet Snällposten.
Flottans Musikkår, K-a, spelar på blåsinstrument. "Loket" Olsson, bakre raden, tredje från höger. Roland Dahlskog, till höger. Stig (Masen) Johansson i det nedre högra hörnet. Framför sig har de notställ med noterpapper.
Tågfärjan M/S Götaland. Byggdes av A/S Nakskov Skibsværft, Nakskov, Danmark. Systerfartyg M/S Svealand. Levererades 1973-04-18 till Statens Järnvägar, SJ, Trelleborg för att trafikera leden Trelleborg - Sassnitz. Här förankrar personalen loket
Rydsgård station 1971. Malmö - Ystad Järnväg, MYJ. MYJ. Stationen öppnades 1874. Stationshuset byggdes 1876 och avbemannades1978. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1941. Banan elektrifierades 1996. Loket är troligen ett SJ T21.
Lund station 1971. Statens Järnvägar, SJ. Stationen öppnade 1858. Det första stationshuset byggdes i början av 1950-talet men stod klart först 1958. Ett nytt stationshus byggdes 2001. Banan elektrifierades 1933. Loket är troligen ett SJ X7.
Statens Järnvägar, SJ N 1446, Till vänster nedanför loket, stationsföreståndare Hjalmar Andersson, men det finns inga uppgifter på att någon med det namnet skulle ha varit stationsföreståndare vid den stationen
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.