Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Från 299 kr
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957
Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Två skolpojkar står framför ett stort foto med avfotograferade norska skolbarn som håller svenska och norska flaggor i händerna. Ovanför fotografiet står texten "Nasjonalhjelpen" (läs: Svenska Norgehjälpen), 1940-45 okänd plats. Någon slags insamling under kriget. Den förkryssade flickan bodde kort tid hos Nora och Carl Krantz (skomakare på Stretereds vårdhem).
Brigg, 244 ton. Byggd vid Värnanäs 1884 för norsk räkning med namnet "Medor". Inköpt till Sverige. Finns ej i skeppslistan 1910 men 1915, 17 såsom hemmahörande i Brantevik. En kortare tid hemma i Bergkvara (som skonarskepp). Saknas 1919. Förlist under kriget på resa till Spanien enligt uppgift. Hörde under norsk flagg hemma i Larvik. Fotos genom G. Gjersoe, Oslo 1939.
RMS Olympic i New Yorks hamn. Olympic började byggas 1908 och var klar 1910. Hon gjorde sin första resa i mitten av 1911. Under första världskriget användes hon för att trnsportera trupper. Efter kriget återvände hon till White star lines och användes åter som ett passagerarfartyg till och med 1934 då rederiet gick ihop med ett annat företag. 1935 såldes hon.
Olympic började byggas 1908 och var klar 1910. Hon gjorde sin första resa i mitten av 1911. Under första världskriget användes hon för att trnsportera trupper. Efter kriget återvände hon till White star lines och användes åter som ett passagerarfartyg till och med 1934 då rederiet gick ihop med ett annat företag. 1935 såldes hon.
Färgeriet vid August Werners fabriker, okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
August Börjesson kör häst och vagn med bomullsbalar från Göteborg till spinneriet i Annestorp. Okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska flickor spelar vollyboll på fabriksområdet i slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Stretereds egen idrottsplats byggs och arbetet pågick 1939-1942. Man ser en paus i arbetet med tillsyningsmannen, gymnastik-instruktören och slöjdläraren Ivar Andersson med eleven Knut Österberg, en okänd samt hästen Dunder under sommararbetet ca 1940. Invigningen ägde rum den 16 augusti 1942. Kolstybb hämtades efter kriget 1946 från Almedals fabriker.
Bilden visar stallet med höloft. "I stallet stod från början av 40-talet fram till efter krigsslutet 5 hästar. Stella, Vanja, Balder, Rex och Dunder. Dunder var mycket gammal och gick till slakt 1946. Dunder ingick i arbetslaget vid byggandet av idrottsplatsen. Första traktorn, en amerikansk Oliver, var grönmålad. Den kom efter kriget då också hästarna försvann från Stretered". Enl. uppgiftslämnaren Sune Ivarson.
Wikströms på utflykt till Barnsjön år 1946. Gemenskapen var stark i de estländska familjer. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Saidas föräldrar tillbaka i Ösel år 1962. Ivan och Anna Rosin står framför ett sädesfält. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Flyktingbarn i Örnsköldsvik. I tre månader hösten 1944 levde de inhysta i denna lokal. Samma år flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv. Releterade objekt: 2002_0947 - 0963.
Text på kortets baksida: "Hugo Wilhelm Fahnehjelm, assistent vid telegrafen Stockholm. Underlieutenant i armeén, frivillig i danska armeén under Dansk-tyska kriget 1864. I stormningen af Dyppel skanserna 18/4 64, sårad och fången hos preussarne. Riddare af Dannebrogsorden. Hugo Wilhelm f. 1831. R.D.D.O".
Enligt noteringar: "Troligen kommittén för den s.k. Finlandshjälpen som bland annat drev Finska barnhemmet under kriget. Bland personerna märks folkskollärare Harry Karlsson, rättare Brynolf Sjödin på herrgården, arb.komm. ordförande Otto Sohlberg, kyrkoherde Carl Norborg, småskollärare Ester Sandén, folkskollärare Birgit Lönnkvist." (BJ)
Text som medföljde bilden: "Hedeholm från Älven baksidan på Ek. byggn. Ladugården-källarvind-drängstugan. Mangårdsbyggnaden under påbyggnad med tredje våning. C G Johansson sålde gården till MAB som byggde på tredje vån. och anv. huset som bost. för anst. Under kriget militärförläggning smeknamn "Grini". "1934 Vid C G Johanssons Hedeholm. Högt vattenstånd ... af ...."
Karl XI - 1660-1697
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.