interiörer
Från 299 kr
Induktionsugnar för karburering av wolfram-sot-blandning till wolframkarbid (WC). Karbureringen sker vid 1400-2400 grader C med vätgas som skyddatmosfär. Vätgasen bränns av toppen på ugnarna. Varje ugn chargeras med ca 380 kg W+C.
Kakelugnen finns idag på Hembygdsmuseet. Enligt Ernst Walerius, Pottmakare...... En gul ugn i den nu rivna "Skansen" snett emot Brostugan på skreasidan av bron hade kakeln rutade diagonalt med pensel i grön glasyr. Se även Kakelugnar, Kulturen 1951.
Götverket, uttagning av göt ur framsidan på den gamla götugnen, "2:ans" ugn. I förgrunden ses götvändaren. Kortet taget före 1957, då de gamla ugnarna ersattes av en ny.
En delvis undersökt ugn påträffad vid en arkeologisk undersökning i Ölmstad 2011. Ugnen har varit nedgrävd för att användas för s.k. reduktionsbränning, och kan ha haft till syfte att bränna keramik. Den daterades till 410-200 f.Kr., d.v.s. förromersk järnålder.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggnings femte ugn. Det mesta av ugnen är borttransporterat 2004, men man kan fortfarande se roterugnen. Denna ugn var den största av Lövstas fem ugnar och den togs i drift 1965. Ugnens kapacitet var 15 ton i timmen.
Ett slaggvarp undersöks vid Axamo utanför Jönköping. På bilden syns resterna efter två blästugnar och bakom dem en grop. Slaggvarpet var ca 8 x 3,5 meter (NS) och låg i en mycket svag västsluttning. I mitten av anläggningen låg ugnarna, vilka bestod av väggfragment av förslaggad lera samt enstaka, knytnävestora stenar. Fotot togs när anläggningen var i det närmaste färdigundersökt. I varje ugn hade det funnits en bottenskålla (slagg) och dessa täckte precis en oval grop i respektive ugn. På bild JMF.00306-1 syns ugnarna tidigare i undersökningen.
Vågkammaren vid Gammalkroppa. Vid Gammalkroppa uppfördes omkring år 1611 två hammarsmedjor. På 1680-talet var den nedre hammaren förfallen och hyttskogen tunn och utbrukad. Omkring år 1841 uppfördes en ugn som var i bruk ett tiotal år. Sedan dess förekom endast tackjärnsblåsning. Gammalkroppa förvärvades år1897 av Storforsbolaget, och blåsningen lades ner år 1904.
Masugnsruinen och hyttkammaren i Gammalkroppa. Vid Gammalkroppa uppfördes omkring år 1611 två hammarsmedjor. På 1680-talet var den nedre hammaren förfallen och hyttskogen tunn och obrukad. Omkring år 1841 uppfördes en ugn som var i bruk i ett tiotal år. Sedan dess förekom endast tackjärnsblåsning. Gammalkroppa förvärvades år 1897 av Storforsbolaget, och blåsningen lades ner 1904.
Masugnsruinen vid Gammelkroppa. Vid Gammalkroppa uppfördes omkring år 1611 två hammarsmedjor. På 1680-talet var den nedre hammaren förfallen och hyttskogen tunn och utbrukad. Omkring år 1841 uppfördes en ugn som var i bruk ett tiotal år. Sedan dess förekom endast tackjärnsblåsning. Gammalkroppa förvärvades år1897 av Storforsbolaget, och blåsningen lades ner år 1904.
Kv Krögaren 10. Källaren: I källaren är två stycken kakelugnar magasinerade som enligt uppgift från ägarens representant tillhört huset. Den ena kakelugnen är en blå/vit dekorerad ugn av 1700-talstyp. Rappad källarstuka av tegel med järndörr försedd med dekorativa smiden. Golv: trä. Väggar: gråstensväggar, inklädda med pärlspont. Tak: rappat, däröver längsgående stockverk.
255 kw cylindrisk vertikal ugn för härdning, normalisering etc. av rör och rörmanufaktur. Värmeelementen är uppdelade i 6 individuellt reglerade zoner. Chargen skyddas mot oxidering avkolning etc. i ugnsrummet av vätehaltigt kväve. Temperatur max 950 grader. Leverantör till Sandvikens Jenverk, AB Elektrougnar, Stockholm. Fotot taget i samband med Svenska Mässan 1944.
2000-08-28, AS. Wissler, Anders, 1869-1941, skulptör och keramiker, pionjär inom svensk stengodskonst. W. studerade vid Konstakademien och kom som stipendiat till Paris i början av 1900-talet. Där experimenterade han tillsammans med hustrun Bess W. med stengods. År 1908 flyttade makarna till Mariefred, där de byggde Sveriges första ugn för stengodsbränning. Till W:s övriga verk hör fontänskulpturen Tors fiske (1903) på Mariatorget i Stockholm.
En disk med nybakade wienerbröd står uppställd i butiken. Innanför disken står en kvinnlig expedit klädd i röd rock och en manlig bagare klädd i vitt. Bredvid kocken står en kvinna. I bakgrunden ses en stor ugn samt plåtar med förberedda bakverk som ska in i ugnen. Två kvinnliga kunder står framför disken och tittar på de nygräddade wienerbröden, K-marknad efter 1985/86.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.