Åkerby kyrka. U 1067, U 1066.
Från 299 kr
Hässelby. U 1177.
Skyberg. Runsignum Vg 133
Åkersberg. Runsignum Vg 39
Eksjö kyrka. Runsignum Sm 130
Att ta bort sten från åkrarna var ett evigt arbete. Små kunde man plocka och bära bort, men till stora använde man stensläp. Stensläpet placerades intill stenen, ibland grävde man ner släpet lite, och sedan vältrade man på stenen för hand eller med hävstänger. När man fått på stenen, fick stutarna släpa bort den. Större stenar som man inte kunde vältra upp, grävde man i stället ner så de hamnade under markytan. Riktigt stora stenar fick ligga kvar. Här visar Masse två sorters stensläp. Den lilla t v är av självvuxet virke, man har använt en klyka och dymlat på en tvärslå baktill. Där utöver har man lagt till två offerbitar på medarna, de var lätta att ersätta jämfört med den självvuxna biten. Det andra stensläpet är betydligt mera arbetat och liknar en enkel kälke. Den kunde användas för stora stenar.
Gränssten för "Grytens allmänning" mot Karl Svenssons gård i Ryd, V. Kleva (1/4 mant.) Stenen står på en liten åsrygg, som är c:a 50 m. bred och kommer från Ryds mark och går c:a m. in på Grytens. Åsen är kanske 5 m. hög. Denna ås ligger ungefär mitt emellan Grytens parks östra knä vid L:a Gläfshed och den plats där skillnadsgränsen mellan Ryd och Kröseryd stöter till parkgränsen. Stenen är 118 cm hög ovan jord och 60 cm bred (68 cm vid basen) samt 11 cm tjock. Ett par dm från marken står några otydliga siffror (16?08?). Inskriftsidan är vänd mot Gryten.
Flygbild. Glommens hamn med fiskebåtar och fritidsbåtar, magasin, sjöbodar och omgivande bostadsbebyggelse. Ute på näset står Glumstenen, flyttblocket från istiden som gett fiskeläget Glommen sitt namn, anlagt på 1880-talet. Till en början kallades då både stenen och platsen för Glummen. Stenen har varit ett landmärke för sjöfarare i alla tider. I isländska skrifter benämns den som Glaumstein. Ordet "glum" stammar från något av de fornnordiska orden glaumr, glumr som betyder larma, bullra. Förr användes ordet "bullersten" om flyttblock (på engelska "boulder"), vilket också har koppling till ordet "bumling".
Minnesvård vid Rogberga kyrka, upprest mot väggen åt öster, över Eric Tillander, Kyrkoherde i Rogberga och Öggestorp åren 1639-1651. Stenen restes av sonen Elias Tillander, med.dr och professor i Åbo. Texten är på latin utom ordet Jahvé som är med hebreiska bokstäver.
Denna minnessten, en teckning av den första Mickelstenen, stod vid Tullen i Tenhult. Den restes 1842 till minne av skogvaktare Mickels bedrift i striden mot danskarna på 1600-talet. Den byttes ut därför att stenen vittrade sönder och årtalet var fel och ligger numera i markytan framför den nya som restes 1897.
Högby ödekyrkogård är en av otaliga platser med fantasieggande prägel i Östergötland. När den gamla kyrkan revs i början av 1870-talet fann man inte färre än sju runristade stenar. Den mäktigaste stenen, Högbystenen, placerades på platsen för den gamla kyrkobyggnaden. Här låter sig personal från Östergötlands museum imponeras. Foto 1985.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. Bilden visar en grupp herrar som just står i kast att betraktar den så kallade Nykvarnstenen, rimligtvis kort efter att den rests.
Lars Gideon Wikblads gravvård på Linköpings griftegård. Landskontoristen Wikblad är främst känd som stiftare av sällskapet Wikningskommissionen. Sammanslutningen bildades 1839 som en parodi på dåtidens högtidliga och hemliga ordensväsende. Han gick ur tiden år 1861 men hans kommission äger ännu bestånd. Stenen restes av ordensbröder år 1898.
Elsie Ljungberg i långbyxor och ärmlös flerfärgad tröja står med ena handen på en minnessten med texten: 'Åt löjtnant herr G. C. Hall är jag rest år 1852 av denna vägbanas arbetare till ett framtida minne.' Stenen står strax norr om Motell Vida Vättern på höger sida.
Finsk minnesmärke för slaget vid Torneå den 6/2 1918, uppfört 1938. Den ursprungliga texten togs bort 1946 efter ett beslut av den finska regeringen då den ansågs vara politiskt olämplig och ersattes av en ny. 1991 återställdes den gamla stenen till sitt ursprung.
Runsten upptäckt 1937 vid vägbygge. Stenen står vid Aspa i Ludgo socken, inte långt ifrån Tingshögen vid Aspa löt. Den är numrerad Sö Fv1948;28 i Sörmlands runinskrifter. Runstenstext: "Astrid lät göra detta minnesmärke efter Anund och Ragnvald, sin son. Blevo döda i Danmark, voro rika i Rauninge och raskast i Svitjod"
Minnessten i samma stil som runsten, vid orten Runhällen. Stenen pryds av ett bevingat hjul, samt inskriptionen SGG (Sala-Gysinge-Gävle Järnväg) och EHR (Enköping-Heby-Runhällens Järnväg), samt årtalen 1901 och 1905. Troligtvis rest 1905 i samband med att privatbanan EHRJ anslöts till Runhällens station.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.