Text i fotoalbum: "Vid middags-stället."
Från 299 kr
Fr.v: prosten John Finnson, Stöllet; Charlotta Jönsson, Kvarntorp, Lekvattnet; Bengt Karlenäs, Torsby.
bilder, fotografi, påsiktsbild, Karl IX
påsiktsbild, fotografi, bilder, Karl IX
fotografi, bilder, digitalt född
stadsvy
Här ser vi tröskhuset med den tillbyggda boden. Bakom ligger ladan, vars port finns i hörnet. T h en hoimd med lucka och sedan troligen stallet med dubbla spiltrader, sedan porten till genomkörseln med tillgång till höloftet. Stallet har en ovanlig ytterdörr. Man ser att tröskhusets brädklädnad är av mycket ålderdomlig sort. De lodstående bräderna är infogade i spunningar, uthuggna spår i takstolarna och uppe i hanbalkens undersida. Det trekantiga gavelfältet ovanför hanbalken har motsvarande bräder liggande, fast de översta har ramlat ur. En intressant detalj är det ursågade lilla hålet mitt i gavelfältet. Det är ursågat för att ladusvalan skulle kunna komma in. Kunde inte svalan komma in, kunde inte heller lyckan komma in till gården!
Ladugårdens baksida med tröskhuset, vars öppningar byggts igen. Halmtaken är någorlunda i skick. På gavlarna finns breda vindskivor, vars ändar sticker upp över nocken formade som djurhuvuden, vilket var det gängse sättet att pryda ett halmtak i Lau. Framför ladporten står en vagn och utanför stallet ligger en stor gödselhög. Vid stallgaveln ser det ut att ligga löshö, som borde tagits in genom luckan där. Intill skymtar lammhusets/vagnbodens gavel.
Lokstall i Älmhult. Från vänster i bild: A 1002 och bakom detta troligen Md 917 med en kraftig panna som fanns på III distriktet 1933-34. Därefter Ke 928, där bakom ett Tb-lok, E-lok och ett Tb till. Tendrarna man ser sedan är Gb halvrund (eventuellt en F-lokstender), Ga2 med verktygslåda bakpå och Ga2. Ett B-lok sticker ut och till höger därefter ett Tb-lok inne i stallet.
T semafor Stationshuset, en våning i trä, uppfört 1907. Kombinerat med poststation. Huset kvar ännu 1977 klätt med Sisiplattor och använd som bostad. Godsmagasinet var flyttat från Solberga station (tillhörde tändsticksbolaget) och revs 1948. Ett lokstall av trä uppfördes i södra änden av bangården. Ett nytt lokstall i tegel uppfört 1929 med tre stallplatser. Efter järnvägens nedläggning användes stallet som mekanisk verkstad till 1976 då det revs
Stallet från Ågatan 40. Fotot är taget den 16 juni 1953. Bara några veckor efter att bilden togs, flyttades byggnaden till Gamla Linköping. I Gamla Linköping kallas byggnaden domprost Älfs stall. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.