Masse tog många bilder av stranden vid Nöju, se Bild 449-454, 468, 481, 197-198, 1402. Här är motivet i första hand stängslet med de stenfyllda träkistorna som Masse har varit ute efter, utstugor kallade. Det var viktigt att kunna stänga av för betande djur även om det var lågvatten. Utstugorna måste vara kraftigt byggda för att klara av stormar och sjöis. Denna blåsiga sommardag tog Masse flera bilder härifrån. På andra sidan Lausviken skymtar stranden i Alskog och Ljugarn.
Från 299 kr
Lastångaren Gustafsfors I på nedgång, passerar Dalbobron i Vänersborg. Denna bro togs i bruk redan 1913 och revs 1965. Bron var 60 m lång, körbanans bredd drygt 4,5 m samt ca 1 m bred gångbana. Manövreringen skedde på elektrisk väg, och att öppna resp. stänga bron tog ca 90 sek. Bron blev efterhand enkelriktad med hjälp av ljussignaler. Nya Dalbobron invigdes 13 december 1962. Gustafsfors I byggd 1882 i Gustafsfors. 1939 omnamnad till Långö.
Bostadshuset Stång till Stångs kvarn i Linköping tillkom i början av 1800-talet av den då nya kvarnägaren Olof Åkerréhn. I sammanhanget lät han även förbättra kvarnverksamheten och uppförde det intilliggande större stenhuset som i förstone var i funktion som kvarn men sedermera använts som magasin. I bildens vänsterkant skymtar Malte Månsons motorverkstad, uppfört 1930. Företaget hade tidigare köpt den gamla kvarnanläggningen och på den trånga tomten lyckats ge utrymme för fabriksbyggnaden. Hur man genom åren disponerade bildens bostadshus är oklart. Fotoåret 1970 annonserades som synes för servering.
Miljön vid Stångs kvarn i Linköping har i någorlunda sen tid rustats och blivit med verksamheter för ett garanterat fortsatt bestånd. Vid fototillfället 1970 var saken ingen självklarhet. Den gamla kvarnen var sedan Kinda kanals tillkomst i funktion som magasin, men med tiden utan behov och för varje år stadd i ett allt längre gånget förfall. Den mindre byggnaden till höger var uppförd som tvättstuga av dåvarande ägare 1870 men stod även den länge utan tydlig funktion. Sedan nu flertalet år är magsinet kontoriserat och ger i markplanet rum för restaurangverksamhet. Den gamla tvättstugan fungerar som kontor för Kinda kanals behov.
Ett sprucket glasnegativ, dessutom olyckligt exponerat och med påbörjad retusch. Likafullt har det värde i sitt frusna ögonblick av en svunnen tid. Byggnaderna till vänster i bild bildade vid tiden Brogrens bryggeri, senare mer känt som Centralbryggeriet. På motsatta sida av Stångån låg då som nu Stångs kvarns magasin, även om det redan vid tiden för bilden var länge sedan det maldes på platsen. Hitom kvarnbyggnaden skymtar Linköpings hamnkontor som tjänade trafiken både på Kinda- och Göta kanal. Vid kaj ser vi ångfartygen Ejdern och Nya Kinda.
Ett vintrigt och grått stycke Linköping omkring sekelskiftet 1900. Även om närmast ingen av bildens återgivna bebyggelse kvarstår kan man relativt lätt orientera sig med hjälp av Stångebro i fonden. Utmed Stångåns västra sida var ännu inte Strandgatan utlagd och tomterna sträckte sig ända till strandkanten. Närmast i bilden del av Asklundska gården och längre bort stadens arbets- och fattighus. Båthuset vid åns östra sidan tillhörde roddklubben. I fonden bortom Stångebro skymtar Stångebro-tvätten och stadens klapphus. Längre bort Linköpings tullhus och bostadshuset till Stångs kvarn.
Vy mot Linköpings hamn med ångaren Trafik vid kaj. Till vänster löper Östra stambanan över Stångån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal. De tre större husen utmed kajen är från vänster boningshuset till Stångs kvarn, följt av ett sedan länge rivet bostadshus, och längst till höger det år 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Notera att Kungsgatan vid tiden och en tid därefter löpte obehindrat till hamnen. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Porträtt av Elin Silfversparre, gift Rudelius. Född 1868 i Spånga socken, Stockholm som dotter till inspektör Elof Silfversparre och Anna Elisabeth Amalia Bemoll. Föräldrarna bosatte sig 1875 i Åtvids socken. Gift 1893 med fil.dr. Carl August Rudelius.
Spånga - Lövsta Järnväg, SLJ G 86. Latrinvagn för latrintransport i städer. Stockholm i samarbete med SLJ startade Lövsta sopstation år 1888. Latrininnehållet blandades med torvpulver till pudrett och användes sedan som trädgårdsgödning
Spånga station. Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg, SWB. Stationen invigdes 15/12 1876. 1908 byggdes ett nytt stationshus som revs 1975 och ersattes med en plåtbyggnad. 2004 byggdes ett nytt stationshus. Sedan 1969 är stationen bara en pendelstågsstation.
Statens Järnvägar, SJ C70/3 2737. Capitolbuss. Bussen levererades av Scania-Vabis 1957. Skyltad SJ busslinje 4 Spånga station-Flysta-Mariehäll-Sundbyberg-Huvudsta-Norra Bantorget. Bussens utseende inuti med utrustning och inredning.
Spånga - Lövsta Järnväg, SLJ Brandchefen,handelsträdgårdsmästare Sven Karlsson, vaktar eldsvådan i spåret så att den inte skall slockna innan brandmannen Jakobsson hinner anlända med brandatrialjer.1956-06-06.Texten på baksidan av fotografiet.
"Ballongfotografi, taget av dåvarande löjtnant O. Kullberg 1894 från Andrées ballong Svea, fjättrad å Pontonierbataljonens kaserngård vid Jagtvarvsgränd. Konradsberg, Kristineberg, Stockholms sjukhem, Ulfsundafjärden, Hufvudsta, Bromma, Spånga, Bällsta gärde m m."
Skylsta. U 87, U 86.
Anton Edvard Wavrinsky inflyttade till Linköping från Örebro 1841. I förstone stod han angiven som varande bokhållare men sadlade snabbt om till bryggare. Efter några år med ambulerande tillvaro i staden gifte han sig 1844 med Wilhelmina Nordvall och makarna bosatte sig i bryggare Sjöbergs gård invid Storgatan. Möjligtvis var de bägge bryggarna kompanjoner en tid men oavsett flyttade paret efterhand för att slå sig ned hos en annan Sjöberg, denne dock pistolsmed till yrket. På liknade vis kan bryggare Wavrinsky fortsatt följas till ett antal adresser i Linköping utan att här är uppgiften att klarlägga hans bryggerinäring. Tydlig blir den emellertid år 1869. Då slog han sig ihop med stadens starke man inom näringen, Ludvig Teodor Brogren. Tillsammans grundade de bolaget, L T Brogrens Bryggeribolag, vilket de förlade till en gammal fabrikstomt mitt emot Stångs kvarn, där efterföljande företag bryggt långt in i vår tid.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.