S:t Olofs kyrka. Restaureringen 1958-1961. Långhuset. Södra sidan. Där pilarna visar finnas vertikala fogar, angivande den södra, romanska långhusportalens igenmurning. Obs. den inskjutande bottenhällen.
Från 299 kr
Partiet mellan pelarena i den östligaste bågen i mittskeppets nordmur från söder och norr. På undergrunden rester av pelaren mellan de östligaste, sedermera igenmurade romanska bågarna.
S:t Olofs kyrka. Restaureringen 1958-1961. Koret. Den romanska ytterportens igenmurning, överdelen, sedd inifrån innan flisorna i ljusgluggen borttagits. Den gamla putsen ännu ej behandlad.
S:t Olofs kyrka. Restaureringen 1958-1961. Romanska torngrunden. Södra delen och sydvästra.hörnet. Foto från nordväst. Trappspindeln vid x ännu ej utgrävd.
Mittskeppets nordmur. Östligaste bågen från söder. Vid lodet, vars snöre går i linje med den igenmurade romanska bågens östkant, resterna av det murparti som borttogs vid spetsbågens upptagande.
Brahegatan norrut från torget. AB John Romans Järn- och Maskinaffär med utfällda markiser närmast i bild till vänster, en man står utanför affären. Därnäst Romans Färghandel. Flera bilar parkerade nedanför torgmuren Trottoaren har en rad med borgmästarsten.
Paret hade en romans men den tog slut då Emma flyttade till USA. 1920-tal. Två bilder på samma negativ.
Timmele kyrka
Namnet Tveta tros härstämma från det fornsvenska ordet thve, som betyder oröjd plats eller uthuggning i skogen. Platsen för kyrkan har sedan hednatid varit en kultplats där man offrade och blotade. Med all sannolikhet låg ett tempel till Odens ära här under hednatiden. I närheten av kyrkan finns två offerkällor: Odens och Tors källa. Tveta kyrka är formodligen en av de första kyrkorna i östra Småland. Kyrkan var en samlingsplats för sjöfarare på den tid Emån var segelbar. När vårt land kristnades kom man ända från Öland och Östergötland för att döpa sina barn här. Tveta kyrka är den mest anlitade vigselkyrkan i kontraktet. Kyrkan är till formen en tornlös enkel romansk byggnad. Av den kyrka som uppfördes på 1100-talet återstår långhuset, byggt av metertjocka stenväggar. Kyrkan förstördes 1567 av danskarna, därefter lät man bygga ut kyrkan, även denna gång i sten. Vapenhuset i knuttimmer tillkom troligen på 1600-talet. 1726 tillbyggdes en sakristia i sten och ett femsidigt kor i liggande timmer. Den ståtliga klockstapeln i gotisk stil uppfördes 1662, förmodligen en kopia av den medeltida klockstaplen som stått där tidigare. Kyrkans äldsta inventarier består av två stycken helgonfigurer i trä: S:t Mikael från 1200-talet och S:ta Maria med barnet från 1400-talet. En primklocka och ett processionskors från 1400-talet finns bevarade liksom den järnklädda kyrkdörren från 1200-talet, numera som dörr in till sakristian. Även resterna av den gamla dopfunten från 1200-talet finns bevarad. Vid renoveringen av kyrkans fasad 1993, upptäcktes märkliga skeppsristningar. De föreställer två koggar från 1200-talet. Liknande skeppsristningar har tidigare bara påträffats på Gotland och Öland. Ingen av ristningarna är helt komplett. Genom putsavfall saknas masten på det ena skeppet medan det andra saknar främre delen av förstäven samt troligen övre delen av rodret. Vid putsningen av fasaden har man använt den medeltida metoden av slevdra putsen och har på så sätt återfått den putskaraktär som kyrkan troligen hade för 700 år sedan. I Linköpings stift är Tveta kyrka och Törnfalls kyrka de enda kvarvarande medeltida kyrkor som forfarande är i bruk i norra Kalmar län. (Hämtat från www.svenskakyrkan.se)
S:t Olofs kyrka. Från restaureringen 1958-1961. Romanska torngrunden nordvästra hörnet, sett från sydost. En grav har sekundärt huggits ned i grundmuren det vill säga under kyrkgolvet, före bänkarnas tillkomst. Även vid C en gravsänka.
Västra delen av partiet mellan pelarna i den östligaste bågen i mittskeppets nordmur från ostsydost. Pilen markerar murbrukslager under de närmaste golvplattorna vilka utgör rester av pelaren mellan de östligaste, sedermera igenmurade romanska bågarna.
Nu i Statens historiska museum. Kolonnkapitäl, tärningskapitäl, vars form liknar en halv tärning med avrundad nederdel. Tärningskapitälet uppkom på 900-talet i den ottomanska arkitekturen och blev vanlig i den romanska arkitekturen.
Dala. Den romanska stenkyrkan, riven 1877, hade kalkmålningar från 1400-talet, troligen utförda av Amund, och ett skulptursmyckat gravkor för adelssläkten Ribbing från 1646. Detta finns ännu kvar på ödekyrkogården.
Av 1100-talskyrkan kvarstår det romanska kvaderstenstornet, medan det tresidigt avslutade långhuset tillkom 1767. Därvid användes stenmaterialet från den tidigare kyrkan, även huvudparten av dess märkliga skulpterade sydportal. Predikstolen härrör från 1700-talets början.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.