Stereokort (skadat) ur serien Les théatres de Paris, utgiven av BK, Paris på 1860-talet. Bilden föreställer en scen ur operan Robert av Normandie. Stereokortet är ett så kallat French tissue bestående av ett handkolorerat albuminfoto monterat i kartongram med tunt papper på baksidan. När kortet belyses bakifrån framträder färgerna. Kopian av kortet har framställts med två olika metoder: skanning på flatbäddsskanner och fotografering på ljusbord.
Från 299 kr
Stereokort (skadat) ur serien Les théatres de Paris, utgiven av BK, Paris på 1860-talet. Bilden föreställer en scen ur operan Den stumma från Portici. Stereokortet är ett så kallat French tissue bestående av ett handkolorerat albuminfoto monterat i kartongram med tunt papper på baksidan. När kortet belyses bakifrån framträder färgerna. Kopian av kortet har framställts med två olika metoder: skanning på flatbäddsskanner och fotografering på ljusbord.
Porträtt av operasångaren Per Jansson. Född i Norrköping 1844 som son till fiskhandlaren Adolf Jansson och dennes maka Margareta Olofsdotter. Från 1870 engagerad vid Kungliga operan och verksam där till sin död som ogift 1889. Känd för sin basbaryton, okonstlade humor och sina framstående bellmantolkningar. Vissa källor tillskriver honom maträtten Janssons frestelse, mer säkert tillerkänd vickningen Toast Pelle Janzon. Operasångaren använde stavningen Janzon i vuxen ålder.
Hebbe, Signe, 1837-1925, operasångerska (sopran) och teater- pedagog, dotter till Wendela H. Efter teaterdebut 1855 och operadebut 1862 blev H. känd för dramatiskt/plastiskt ovanligt gestaltade roller, bl.a. Valentine i "Huge- notterna", Margareta i "Faust" och Fidelio. Sångkarriären 1860-83 över hela Europa följdes av en unik pedagoggärning 1877-1925 för operan, talscenen och filmen. H. var banbrytare för en realistisk spelstil i Norden. Hon var även en skicklig karikatyr- tecknare. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200264
Harmonium. Fabrikören J. P. Nyström grundlade 1865 J. P. Nyströms Orgelfabrik i Östra Fågelviks socken. Redan året därpå överflyttades rörelsen till Karlstad. Även pianon kom att tillverkas. År 1901 tillverkades 200 instrument per år. På mitten av 1940-talet tillverkades i medeltal 1200 instrument per år. Som beställare kan nämnas Blasieholmens kyrka i Stockholm, Kungliga Operan och Kungliga Musikaliska Akademien. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Operans fasad mot Strömgatan. Jakobs kyrka i bakgrunden.
Interiör från Operans schweizeri, Karl XII:s Torg.
Nya Teatern i Linköping, året efter invigningen 1903. Allt hade börjat med ett möte i april 1901. Några personer ur stadens honoratiores hade samlats på Stora hotellet för att diskutera behovet av en ny teaterbyggnad i staden. Den gamla teatern skulle rivas inom kort och det saknades lösning för det fortsatta teaterlivet. Ett bolag bildades, Teaterbolaget, med landshövding Robert De la Gardie som ordförande. Efter att medel börjat samlas dristade sig bolaget att kontraktera den välrenommerade arkitekten Axel Anderberg, som tiotalet år tidigare ritat Kungliga Operan i Stockholm. Som ansvarig byggmästare utsågs den till Linköping nyligen inflyttad och inte lika prövade Sigurd Schillberg.
Fru Hofgren från Stockholm o Kungl. Operans balett, danslärarinna. Foto i Skara 5/10 1866.
Norrbro och Gustav Adolfs Torg under Gustav II Adolfs jubileum, från Helgeandsholmen. T.h. kulissarkitektur av Gamla slottet Tre kronor på gamla operans plats
Interiör från den vid tiden helt nyuppförda nya teatern i Linköping, där scendekoren var utförd av kungliga operans dekorationsmålare Torolf Jansson och visade motiv från Omberg mot sjön Tåkern, i sig ett konstverk. Man hade inte heller tummat på säkerheten. Scenen kunde i händelse av brand åtskiljas från salongen med en järnridå.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.