Mot slutet av 1960-talet hade brister på Askebys medeltida klosterkyrka nått den grad att en restaurering var oundviklig. Tre områden kunde definieras i kyrkans rötskadade brädtak, sprickor i rappningen och att grundmuren vittrade orsakat av tidigare pålagd cementputs. Våren 1969 kunde arbetet påbörjas under ledning av ingenjör Ture Jangvik och byggmästare Bengt Källström.
Från 299 kr
Lektionssal, kasern 2 1997 Ledning för Depå och Materielenhet Bakre raden fr. v. Siv Staberg, Dag Nordenbjörk, Ulla Elg, Ulla Persson, Anita Tiderman och Rolf Nordebrink. Främre raden Gunnar Swahn, Helene Ekstam, Susanne Nastri, Inger Berglund och Hans Olsson. Frånvarande Stefan Anderlund, Thomas Axelsson, Toli Fyrebo, Birgitta Jonsson, Helén Lindblad, Stefan Norell, Bill Nyman och Klas Westerberg.
Lektionssal, kasern 2 1997 Fortenhet, ledning och Driftavdelning Bakre raden fr. v. Bill Nyman Depåchef, Kent Möcklin, Bengt-Erik Larsson, Jan Ahlsén, Johan Skoglund, Kurt Brunnberg, Kjell Andersson och Mats Andersson. Främre raden Per-Olof Rosén, Krister Eriksson, Eivor Eriksson, Peter Gustaphsson, Lars Norkvist och Gert Gustafsson. Frånvarande Björn Hansson, Lars Liljenstolpe, Hans Nilsson och Christer Ohlsson.
Olof Jonssons text: Strömslund den 2/9 1911 (Isaksson). Med ledning från församlingsboken så gissar vi att bilden föreställer följande personer: Anna Emilia Isaksson, Fors 1890, okänd flicka, okänd, Stenarbetare August Isaksson, Fors 1854, hans hustru Emilia Andersson, Bergjum? 1950. I fönstret skymtar en person, kanske någon som tillhör plåtslagare Anders Magnus Torstensson Lindgrens familj, som också bor här 1910.
Söraby kyrka (Rottne) i gustaviansk stil uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret.
Ritningar till en egen kyrka i Vederslöv togs fram 1869, med Tjureda kyrka som förebild och med plats för omkring 800 personer. Ritningarna utfördes av professor Edvard von Rothstein. Den nya kyrkan som är uppförd 1878-79 präglas av den nyklassicistiska stilen, men med tydliga historicerande stildrag av nygotik och nyromanik. 1939 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö.
När den nya kyrkan i Sjösås församling stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades av bland andra ortens hembygdsförening. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av korabsid, som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Torvupptagning vid Tulebo under andra världskriget 1939 - 1945, under Götaverkens ledning. Stående från vänster: 1. Inge Pettersson. 2. Okänd man. Sittande från vänster: 1. Ingrid Talinsson (gift Bengtsson), Hultet. 2. Elsa Pettersson, Tuleboäng. 3. Okänd. 4. Olga Helgesson, Tulebo. 5. Hulda Helgesson, Tulebo (svägerska med nummer 4). 6. Okänd. 7. Hildur Nilsson, Tulebo. 8. Skymd. 9. Ingrid Aspelin Carlsson.
Redaktör Albert Andersson som ung. Han tog 1929 namnet Sandklef och var svensk folkminnesforskare och kulturhistoriker. Mellan 1921–1961 var han chef för Varbergs museum som under hans ledning kom att bli landets största folkminnesarkiv utanför universitetsorterna. Han var även sekreterare i Hallands hembygdsförbund 1922-1955.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande tjälhovet. I den syrefattiga lera hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här torrläggs slottsfjärden inför utgrävningarna.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Slottsfjärden torrläggs.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Utpumpning och torrläggning inför de arkeologisk utgrävning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.