Vy mot Krokeks gård 1924. Fram till år 1914 fungerade gården som gästgivargård och skjutsstation, den största anläggningen i Östergötland. Längan till vänster, som benämns Långa längan, är den äldsta resten av gästgiveriet. Byggnaden uppfördes 1747 och inrymde bland annat krogrörelse.
Från 299 kr
Östra centralbanan byggdes under åren 1898-1902 och genom sin dryga fem kilometer långa sträcka genom Landeryds socken mötte konsortiet ett hinder vid Stångån i höjd med Slattefors. Som lösning krävdes en 30 meter lång järnvägsbro med sju meters segelhöjd. Vid tiden för bilden var bron precis färdigställd, om än med undantag av nödvändiga stenarbeten.
Lite medfaret porträtt av Axel Pettersson och makan Lovisa Karolina Johansdotter. De har tidigare varit hemmansägare i Grevekulla men har på ålderns höst sålt av med förbehållet att få bo kvar. Informationen kring bilden är knapp. Månne firar paret bröllopsdag av sitt långa äktenskap som de hade ingått 1867.
Hospitalstorget i Linköping. Torget har in i modern tid upplåtits för bilparkering men den var redan vid mitten av 1950-talet reglerad. Mot torgets västra sida har Portlösa bildat fond sedan byggnaden fick sin karaktär vid mitten av 1850-talet. Sitt folkliga namn fick huset eftersom den långa fasaden mot torget länge saknade dörr.
Genom grenverket skymtar huvudbyggnaden till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. Kurbadet öppnade 1898 och när det lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Porträtt av Christer Hampus Mörner. Hans långa militära karriär kröntes med utnämningen till överste vid Första livgrenadjärregementet 1871. Gift första gången 1842 med Anna Carolina Casparsson. Efter dennes bortgång 1858 omgift 1861 med Ulrika Maria Scharp. Makarna ägde och bebodde Harvestad i Landeryd socken.
Hemming Gadd anses varit en av arméns främsta officerare på sin tid. Han inledde sin långa karriär 1857 som furir vid Norra skånes infanteriregemente och krönte den med generals avsked 1905. Under åren 1888-1892 var han överste och chef över Andra livgrenadjärregementet i Linköping, vilket torde vara tiden för porträttet.
Interiör från Frans Augustssons Charkuteriaffär i Gränna. Tre män i ljus förkläden och keps/mössa på huvudet står framför ett fönster med starkt solljus. De är från vänster Hugo Andersson, Frans Augustsson och Bengt Skoglund. På en bänk bakom dem ligger korv i långa rader och runtom dem står olika redskap och ett kar.
Två unga kvinnor i ljusa blusar med uppkavlade ärmar och långa mönstrade klänningar står på rad utmed en husvägg böjda över små kar med vatten och fotografier. De sköljer efter framkallning. Kvinnan till vänster, Freja Lindblad, har en liten kanna med vatten i handen och vänder sig mot fotografen. Kvinnan till höger är Mimmi Allard.
Sekondens sovhytt, liggande innanför hans arbetshytt på styrbordssidan, med ingång från kampanjesalen. Man ser här den långa raden hängare avsedd för kläder, vilka hade fritt utrymme bakom kojens ryggstöd och skyddades av ett förhänge. Längst till vänster ser man komoden, (tvättstället).
Statens Järnvägar, SJ godståg 4354, på järnvägsbron över sjön Kratten, sydväst om Fagersta. Vid järnvägsspåret mellan Avesta/Krylbo och Frövi Sjön har i långa tider använts för fiske, för vattenkraft, för transporter. Järnvägsbron byggdes av ingenjörtrupper i samband med en stor manöver perioden 1936 - 1937
Flygfoto över stationen Stationen kallad Falköping-Ranten från 1864 ,efter 1.7.1931 (15.5.1931 enl. HNJ)"Falköping Central". Första stationshuset byggt i trä 1857-58, bestod av en mittbyggnad, kvadratisk i plan, med trafik- och expeditionslokaler i nedre och bostäder i övre våningen, samt långa envåningsflyglar med väntsalar, vilorum för väntande nattågspassagerare och restaurationssalar mm.Nytt stationshus 1934.
Statens Järnvägar, SJ Hc 534. Lok tilverkades av ASEA 1944. Det skrotades 1979 i Vislanda. På bilden syns stålpersonvagnar. Hc loket gjordes längre än Ha, gavs bättre fjädring och ombalanserades genom att hytten flyttades en bit så att huvarna blev olika långa. Detta utseende kom att ge loken smeknamnet strykjärn.
Falsterbo station byggd 1903 av Vellinge - Skanör - Falsterbo Järnväg, HSFJ. Arkitekten Theodor Wåhlin hämtade inspiration från landskapet och dess medeltida kyrkoarkitektur. Tvåvånings putsat stationshus med stora trappgavlar och dekorationer. Wåhlin ritade alla stationshus vid den arton kilometer långa linjen Vellinge-Skanör-Falsterbo.
Bäckefors bruk. Bruket från början i öster. Till höger utmed fallen ligger först en förrådsbyggnad sedan gamla brygghuset, ankarsmedjan och metallverkstaden. Det långa taket framför kullen tillhör ett kolskjul framför vilket Spiksmebynninga synes. På kullen mitt för ankarsmedjan ligga Herrgårdsbynninga och två arbetarbostäder varav gavelhuset till vänster är Engelska bynninga. Längre till vänster skymtar taken på ladugården och lador.
Gården från landsvägen. Närmast ligger mangårdens vidsträckta yttre plan med de två långa flyglarna samt stenmuren och grinden mot landsvägen. Innerst ligger mangårdens inre plan, som skiljes från den yttre medelst häck. Mitt för huvudbyggningen, vars tak skymtar, står en vacker alm såsom vårdträd med lummiga buskage på sidorna.
Järnvägen går utmed Vätterns västra sida i Jönköping förbi bostäder och industrier, bland annat snickerifabriken vid Talavid. Det långa huset på andra sidan järnvägen, mot Vättern, är Bröderna Ljungqvist i Jönköping AB, vanligen kallad för Blecket, då de tillverkade hushållsföremål i bleckplåt.
Nya Fredriksskansbroarna med Malmfjärden och Ängö samt Lindö i bakgrunden. Trädplanteringen är det s.k. "Käringalåret" S:a Kanalgatan med Ängöbron och Kalmar varv i bakgrunden. De långa längorna är gamla färdstallarna där bönderna ställde in sina hästar vid stadsbesök. Den ljusa byggnaden i närmaste längan är djursjukhuset "Blå Stjärnan" omkring 1931-37.
Bilkö på Ölandsbron. De första åren blev det långa köer på bron vid midsommar och på lördagar under semestertid. Olika experiment med tre och fyra filer har minskar problemen, men i takt med att turismen ökat har det återigen blivit en flaskhals.
Karlbergskadetter gör morgontoalett vid mitten av 1890-talet. Man kammar mittbena, bryner rakkniv och rakar sig. Framför den rakande ynglingen hänger en strigel på en krok. Handfat och tvättsvamp på fönsterbänken och gasljus i taket visar avsaknad av både rinnande vatten och elektricitet. Den infallande ljuset visar att det är den ljusa årstiden, men man bär ändå långa benunderkläder och undertröja.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.