Constant Coquelin, fransk skådespelare. Agnes de Frumeries samling, Danderyd. Coquelin, Constant, 1841-1909, fransk skådespelare. C. gjorde sin karriär på Comédie-Française men blev senare världsberömd genom en rad turnéer i Europa och Amerika. Hans rolltolkningar grundade sig på skarpögda psykologiska observationer, som han spetsade med vissa karikatyrmässiga överdrifter. C:s största succé blev hans festliga tolkning av Cyrano de Bergerac i Rostands pjäs med samma namn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=147206
Från 299 kr
Fredrik Ahlgren, född 1858 i Visby, död 1907 i Gävle. Grundade 1885 firma F.Ahlgren som blev grunden för F.Ahlgrens Tekniska Fabrik vilka med tiden kom att tillverka kända godismärken som Läkerol, Ako, Ahlgrens bilar mfl. 1886 kom även brodern Adolf (1872-1957) in i företaget och det var han som tog över verksamheten efter Fredrik Ahlgrens död. Då inleddes den egentliga satsningen på konfektyr som gjorde företaget känt över hela världen framförallt genom Läkeroltabletten. Verksamheten kom att stanna i familjen Ahlgrens ägo fram till 1985.
Orig. text: Åkeribilar. Lastbilar på Trädgårdstorget framför Det avskalade huset. År 1919 grundade Herman Blom ett häståkeri och år 1924 köpte företaget sin första lastbil. Lastbilar på Trädgårdstorget förbjöds år 1934 i stadens då nya trafikstadga. Bloms åkeri kom att bli en av pionjärerna inom svensk fjärrtrafik med lastbil. Från vänster ses Ivan Blom vid en Chevrolet från 1930, Gösta och Herman Blom vid en Volvo från 1928 samt Evert Blom vid en Studebaker från 1930.
Orig. text: Manufakturlagret Göta. Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak. 1959 donerades byggnaden av Thulebolagen till Gamla Linköping.
Stora torget sett mot Jonn O. Nilsons palats. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Orig. text: Huslänga, herrskrädderi. Ovanför dörren längst till höger sitter en skylt på vilken det står; E. E. Westergård Dam & Herrskrädderi Bryggaregården även kallad Vildvinshuset. Byggnaden som stod färdig senast 1755, består av två delar, en bostadsdel i öster och en verkstadsdel i väster. De båda delarna skiljs åt av ett portlider. Byggherre var handelsmannen Zacharias Lindberg (1727-86), som grundade en av stadens allra första industrier, en bomulls- och linnefabrik. Denna byggnad uppfördes för Lindbergs manufaktur. Byggnaden står numera i Gamla Linköping.
Elin Wägner och namninsamlingen 1914
Gåsinge-Dillnäs 380:1
Gåsinge-Dillnäs 517:1
Gåsinge
Kattnäs
Dillnäs kyrka
Henric Carlsons bokhandel klingar ännu välbekant för flertalet Linköpingsbor med någon ålder. Ändå anmärkningvärt då grundaren varit död sedan försommaren 1886. Sin första bokhandel i staden hade han öppnat 1868 och porträttet visar honom omkring den tiden. Att inte böcker allena gav tillräcklig förtjänst vittnar tidens annonser. Vid sidan av Henric Carlsons bokutbud erbjöd han till försäljning bland annat cigarrer, persiskt insektspulver, råttmjöl och spännpapp. Med tiden blev emellertid bokförsäljningen alltmer lönsam och han skulle med tiden nå ett visst välstånd. En tid före sin död 1886 hade Henric Carlson ingått partnerskap med bokhandlare Svante Ljungqvist. Denne drev boklådan vidare i egen regi under det gamla firmanamnet, vilket fler innehavare kom att följa in i vår tid.
Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen med Repslagaregatan. Gården närmast till vänster uppfördes i slutet av 1700-talet av garvaren Magnus Söderqvist. I området, nuvarande kvarteret Braxen, hade det upplysningsvis länge bedrivits garveriverksamhet och gjorde ännu så när bilden togs 1904. Ett helt annat tillkännagivande är att den nämnda fastigheten utgjorde bostad för kanalbyggaren Baltzar von Platen med familj under åren 1816-1827. Fastigheten bortom den Söderqvistska rymde mycken historia. Det var tidningen Östgötens första hus i Linköping och därifrån lät den frispråkige grundaren Isidor Kjellberg sprida sina radikala åsikter, så till den grad att han 1881 dömdes till fängelse i ett tryckfrihetsmål. Som ett minne av hans tid i USA, och som symbol för obundenhet, kan skarpsynta skönja kopian av Frihetsgudinnan på fasaden. Stundom lät Kjellberg även flankera den med både svenska såsom den amerikanska flaggan.
Porträtt av grosshandlare Oscar Scherini. Född i Vånga socken 1824 som son till kyrkoherden Per Scherini och Anna Lovisa Heller. Oscar valde dock en mer värdslig yrkenbana och i källorna hittar vi honom i förstone som handelsbetjänt, inflyttad till Norrköping 1842. Efter några år i lära grundade han en kolonialvaruaffär i staden. Året var 1849 och med tiden kom firma Scherini & Co även att inbegripa de bägge bröderna Alfred och Josef. I början ägnade man sig åt minuthandel, men kom under 1850-talets lopp att bli grosshandlare. I sitt privata förblev Oscar Scherini ogift. Han avled efter ett långt liv den 4 februari 1905.
Det parodiska ordenssällskapet SHT, med rötter i Uppsalas studentliv, instiftades ursprungligen 1844 men gavs sitt rådande namn först kring årsskiftet 1851/52. En av stiftarna var göteborgaren Carl Magnus Appelberg, som från år 1860 var knuten till Östergötland i egenskap av provinsialläkare i Kisa och vidare bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1880 grundade han för Linköping en filialloge till SHT som gavs namnet Jojachim, vars medlemmar vi ser på bilden vid en sammankomst omkring förra sekelskiftet. Trots tydliga särmärken har platsen för samlingen inte lokaliserats.
Sockerbruket i Ljung har varit ruin i mycket längre tid än det var i bruk. Tiden i funktion var nämligen ytterligt kort, endast ett fåtal år på 1870-talet. Det var säteriets dåvarande ägare Claes von Mecklenburg som år 1871 grundade "Aktiebolaget för hvitbetsockerindustri i Sverige". Verksamhetsidén var att anlägga eller förvärva sockerfabriker i landet. Den nittio meter långa bruksbyggnaden i Ljung uppfördes skyndsamt på ett drygt halvår. Produktionens lönsamhet motsvarade emellertid inte alls vad investerare önskat. Redan 1874 lades därför sockerproduktionen ned i Ljung och byggnaden lämnades åt sitt öde.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.