porträtt, kvinna, fotografi, photograph
Från 299 kr
barack, gruppbild, andra världskriget, evakuering, vuxen, skidåkning, krig
fotografi, bilder, påsiktsbild
Åsögatan 147, Åsö Sjukhus/Stockholms Stads mödrahem. Avslutning av sömnadskurs. Sjuksköterska Emma med en av de ensamstående mammor med barn som bor på hemmet och utbildas i hemsysslor.
fotografi
vykort, fotografi
Fordonet på bilden är en Volvo TPV (TerrängPersonVagn). Konstruktör var Måns Hartelius och 210 stycken togs fram till krigsmakten. Nr 3 gick till Argentina för försäljning och nr 209 till Jönköpings brandkår. TPV visades första gången på Stockholmsmässan 1 september 1944. De flesta tillverkades mellan september 1945 till februari 1946. Armén kallade den för Terrängpersonbil m/43, tgpbil m/43. Med radio radioterrängpersonbil 25W m/39. Radion heter 25W Bl m/39. Från 50-talet fick bilen sitt namn ratgpbil 911 25W. Tjänstgjorde fram till 1965 då de flesta såldes på överskott för 600 kr. Mannen på bilden har tagit bort luftrenaren för att komma åt Carterförgasaren som troligtvis flödar för att nålventilen har hängt sig. Därav hammaren som behövs för att knacka på förgasaren. Vidare ser man att det är ett radioavstört system, fördelaren är inkapslad. Detta exemplar är då utrustad med en 25W radio, en av 82 stycken som fick det. Fotografiet är taget från 1946 fram till 1960 med tanke på uniformerna då m/59 kom.
Linköping 1953 genom Djurgårdsgatans nedre lopp mot dåvarande Drottninggatans stäckning. Kort efter fototillfället skulle stora ingrepp av miljön påbörjas. Hus i fonden var beslutade att rivas för utläggningen av Bredgatan (Drottninggatebacken) till gagn för den ökade genomfartstrafiken. Drottninggatans ursprungliga övre del kom efter avslutat arbete att döpas om till Elsa Brändströms gata. Efterhand skulle även de flesta av bildens hus utmed Djurgårdsgatan närmast betraktaren rivas. Bland andra gatans nummer 11 till höger.
Dottern på parten Vendla Larsson står vid tröskhuset framför ladugården. Vi ser ladugårdens två fähusdelar med hoimdar, hörum. Det högra fähuset innehåller sannolikt både stall och kohus iom att dörren är bredare. Invid dörrarna sitter rombformade fönster, helt unika! I tröskhuset verkar vandringen vara urriven och nu tycks man ha hö eller halm här. Stegar finns här liksom invid de flesta uthus. De är smalare upptill än nedtill, något som var brukligt, särskilt på långa stegar.
Våren 1960 invigdes Rally hotell i Linköping. Det lanserades som en innovativ kombination av hotell och motell och uppmärksammades stort. Hotellet har över åren bytt profil såväl som namn ett flertal gånger, men är ändå en välbekant byggnad för de flesta Linköpingsbor. Allt färre har däremot minnen av platsen dessförinnan. Här presenterar vi därför Storgatan 70 anno 1958, kort före rivningen för att ge plats åt det beskrivna hotellet. Från fastigheten hade Karl Gotthard Modin drivit sitt bleck- och plåtslageri.
I vad som i äldre tider betecknades Tannefors kvarter nummer 47-48, rådde som på många platser i Linköping ett myller av oregelbunden bebyggelse. Här särskilt asymmetriskt placerade då tomterna skars sneda av Tannefors- och Stora Badstugatornas medeltida sträckningar. Utmed Klostergatan hade en större yta rivits av redan vid det sena 1800-talet. Från år 1888 låg där stadens saluhall. De flesta övriga hus i området stod kvar till fotoåret 1926. Nu skulle de slutligen rivas för att ge plats för det så kallade Delfinpalatset.
Stiftsekreterarebostället klingar rimligtvis obekant för de flesta Linköpingsbor. Stadsbor med långt minne kommer kanske ihåg huset som en präktig byggnad invid fängelset och i öster gränsande mot Domprostgården och korsningen Storgatan-Barnhemsgatan och Drottninggatebacken. Här skymtar endast husets västra gavel bortom lövverket. Mer igenkännligt torde det så kallade Lorichska huset vara vars tak syns i bildens bakgrund. Vad vi tydligt ser är stiftsekreterareboställets stallbyggnad, som låg tills det revs utmed Storgatan. Här rivningsåret 1967.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Norrgården, som vid tiden för bilden står under renovering och kom att bevaras på platsen trots exeptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. Första stora sprängskottet har gått för det nya pappersbruket i Vargön den 17/4 1959. Jättegrytor som sprängdes bort. Gösta Svensson och hembygdsföreningens ordf. Karl-Johan Höglund medverkade till att de som finns bevarade utanför PM 5 räddades undan de övrigas öde som blev tippen på Kasengärdet. Efter sprängningen var märkligt nog de flesta oskadade. Troligen var antalet grytor 9 st.
Vänersborgs epidemisjukhus epidemin. Stod klar årsskiftet 1919 - 1920. Man hade 403 patienter redan första året, de flesta drabbade av difteri och scharlakansfeber. Från augusti 1967 får sjukhuset ny status och blir inordnad under medicinska kliniken i Vänersborg såsom vårdavdelning. Från 1973 inrättas avd. 22, för vård för nyförlösta mödrar. Under åren 1977 - 1987 bedrevs sjukgymnastik i flyglarna. 1987 läggs all verksamhet ner vid epidemin. Idag 2012 är det bostäder i huvudbyggnaden, flyglarna är rivna och ersatta med moderna bostadshus.
Bostadshuset med adressen Tinnerbäcksgatan 19 var ett typiskt exempel för den produktion av enklare bostäder som uppfördes stadsnära under 1900-talets första del. Tidens stora inflyttningen till staden krävde bostäder och de flesta inflyttare ställde låga krav, van som man var vid den anspråkslösa standard som rådde på landsbygden. Just denna byggnad klarade sig näppeligen från rivning när den intilliggande Sporthallen uppfördes under 1950-talet men inte förlängningen av Hamngatan som realiserades under det följande decenniet. Här en bild från 1963, kort innan huset revs.
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar kappklänning av skjortblusmodell med vadlång kjol från Edward Molyneux. Kurt Jacobsson utser den till examensmodell i ett nyinstiftat gesällprov för sömmerskor. På stolar utmed väggarna sitter presumtiva kunder, de flesta medelålders kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.