Hemmansägare Rudolf Arnberg. Den till Arnbergs gård flyttade prästgården i vilken den till Tekniska Museet i juli 1932 förvärvade samlingen av redskap, verktyg, dokument och böcker samt Polhemsföremål förvarats. Beträffande byggnaden se Karl-Erik Forsslund, Med Dalälven från källorna till havet, delen om Särna.
Från 299 kr
Gruvfogdegården i Långbanshyttan, ursprungligen uppförd på 1770-talet av Johan Yngström. I den vänstra flygeln bodde dottern Sofia och hennes familj, då John Ericsson föddes 31 juli 1803. Senare samma år flyttade de in i huvudbyggnaden. Bilden tagen 3 september 1867, då bygdens folk lät resa den jättelika minnesstenen på gårdsplanen för att hedra John Ericsson.
Bleket. Flyttade till nuvarande plats år 1825. Här inrymdes vaxljusfabrik fram till början på 1840-talet för att finasiera den mindre lönande porslinstillverkningen. År 1881 startade snickarmästare August Lorang snickeriverkstad här som övertogs vid dennes död 1921 av sonen Gustav Lorang. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Nils Norberg, flyttade till Norrsbybodarna våren 1944, varvid Sandviken blev helt öde. Norbergs voro nämligen de sista, som bodde där. År 1940 vid mitt besök voro de de enda där.; ; Kommentar från Marianne Wallanger 2008:; ; Flickan i bakgrunden är min mormor Margit Sundin, född Norberg.
Joh. Aug. Nordlander, född 7-1-79, i Vik, Torsåkers socken, Ångermanland. Flyttade 1880 med sina föräldrar till Hernösand. Student där 1899. Inträdde s. å. i Hernösands Ensk. Bank (Dir Fritz Ossbake). Pensionerad av Ats. Svenska H.A. 1939 som Kontrollör på Örebro-avdeln. Gift 1919 m. Lisa Johansson. Fotograf Broman Öjebyn.
Hemma hos hovkonditor Sven Holmgren. Porträtten på väggen till höger föreställer Frans och Gerda Holmgren. Kopior av dessa finns nu i länsmuseets kafé. Då Frans Holmgren avled 1946 och våningen övertogs av sonen Sven kan bilderna ha tagits som dokumentation av Frans och Gerda Holmgrens hem. Gerda Holmgren flyttade som änka tvärs över gården i samma fastighet. Foto 1946-03-18.
Porträtt av Charlotta Egnell. Änka efter Bengt Ekbom, komminster i Borg och Löt. Efter makens bortgång 1876 flyttade Charlotta till sin dotter och måg i Vreta kloster. När dessa vidare valde att arrendera Jacobslund i Ljung socken flytta Charlotta med och där kom hon att somna in i januari månad 1896.
Porträtt av prostinnan Catharina Lovisa Petersson på ålderns höst. Född i Trehörna 1805 som dotter till makarna Johan Adam och Gustava Duse. Gift 1829 med kyrkoherde Samuel Erik Petersson. Från 1830 var makarna bosatta i Normlösa genom mannens kyrkoherdeuppdrag därstädes. Efter makens död 1865 flyttade hon till Herrberga. Hon avled i Linköping 1901 i sviterna av lungkatarr.
Bedårande porträtt av gossen Birger Planck. Född i Stockholm 1888 hade han följt sina föräldrar till Linköping 1890, där fadern erbjudits tjänst vid stadens läroverk. Familjen bodde kvar i Linköping till 1902 då de åter flyttade till Stockholm. I vuxen ålder kom han att arbeta som ingenjör vid Graversfors masugnar i Kvillinge.
Lars Åhgren föddes och växte upp i Skänninge, där fadern vid sidan av handlare var rådman. I 20-årsåldern flyttade han till Stockholm och tog i förstone tjänst som biträde hos handlare Knut Bernhard Beronius. Efter ett tiotal år blev han egen och kom tillsammans med brodern Carl driva bosättningsaffären Bröderna Åhgren vid Norrmalmstorg.
Underbefälsmässen omkring 1960 Bild 1 Närmast fönstret ser vi kapten Ragnar Jung, stabschef. Vid hans sida chefen övningsmaterielförrådet (CÖMF) rustmästare Nils Jannerstad. Med ryggen häråt fr.v. rustm Sven Jacobsson, chef idrottsdet, kapten Åke Höijer, kasernofficer, okänd. Bild 2 Överfurir Bertil Allebjer, maskinchef Gustaf Öqvist och överfurir Olsson (flyttade senare till S 1).
Stens Emma Juliana Eriksson (1895-1990) som nioårig flicka med två kalvar på Ärtåsens fäbodar, Ore socken i Dalarna, 1904. Som vuxen flyttade Emma till USA och drev restaurang under 10 år, men återvände senare för att rädda sin fars lantbruk från konkurs. Hon blev en aktiv fäbodbrukare, som hade kreatur tills hon blev 90 år.
Maskin Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Maskindel. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Maskin. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Järnkonstruktion. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Maskin. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.