Snöstorp 94:1
Från 299 kr
Fina flint- och kvartsfynd från den arkeologiska undersökningen vid stenåldersboplatsen L1970:2792 i Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län, hösten 2021.
Maskinavbaning i samband med den arkeologiska undersökningen vid stenåldersboplatsen L1970:2792 i Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län, hösten 2021.
Två arkeologer gräver rutor i samband med den arkeologiska undersökningen vid stenåldersboplatsen L1970:2792 i Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län, hösten 2021.
Två arkeologer och ett såll. Foto taget i samband med den arkeologiska undersökningen vid stenåldersboplatsen, L1970:2792 i Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län hösten 2021.
En hällkista funnen vid en arkeologisk undersökning. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
En arkeologisk utgrävning. Förbrogen, sydvästra hörnet av Kalmar Slott. Schaktets profil mot söder, östra delen.
Den stora arkeologisk utgrävningen i Slottsfjärden 1932-34. Hela fjärden var då torrlagd.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.