Kajsa i Dyhålet. Mormor till Konrad Gustavsson, Stenåsen. På armen har hon, som alltid när hon var ute, sin "stickekorg" innehållande en stickstrumpa. Hon stickade medan hon gick. Stina Kajsa Andreasson, född 3/8 1834, död 19/7 1924. Gift med Gustaf Johansson, f 1834. Fyra döttrar. Hon var inte ensam om att bära spånkorgen med sticket i på sina promenader. Många gummor gjorde sammaledes för att utnyttja den tid som annars skulle "gått bort", så fort man måste förflytta sig någonstans. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Från 299 kr
Utställningen "Lindomemöbler" på Mölndals Museum, Norra Forsåkersgatan 19, Mölndal, pågick från 27 mars till 27 november 1994. Lindome var ett västsvenskt centrum för möbeltillverkning under 1700- och 1800-talet. Det unika med lindomemöblerna är förutom deras höga kvalitet att stolarna från ca. 1790-1840 är signerade, vilket annars bara förekommer i Stockholm. Utställningen satte möblerna i ett stilhistoriskt, men också lokalhistoriskt sammanhang. Det visades även en del privatägda möbler som inte visats tidigare för en större publik.
Drottning Louise syns i förgrunden som en av flera människor sittandes på rad. Hon sitter vänd mot konteramiral Samuelson som hon samtalar med. På hennes kappa sitter en brosch i form av ett ankare. Hon bär solglasögon och i knät ligger en kikare. Bredvid henne sitter en dam i klänning och solhatt, också hon med kikare i knät, vänd bort från kameran. Bilden är tagen i samband med "Operation kullen" 1955.
Inv.nr: O194. 2001-01-30, AS. dragg` subst. ~en ~ar typ av mindre ankare utan stock och med flera armar: akterdragg; fyrkloig ~ HIST.: sedan ca 1580; av lågty. dragge eller eng. drag 'dragg; bottenskrapa'; besl. med dra(ga) http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O137445 2001-01-30, AS. Såtekrok, redskap som användes vid fiske av Lake. Man agnade krokarna med något ljust föremål (vit tygbit el. dyl.) som sedan Laken högg i.
Denna reprofotografering av en målning visar korvetten Balder till havs i hård väder. Motivet är utsmyckat med en mängd maritima attributen. På vänster sidan har grupperats ankare, styrratt, en flagga och hillebarder. Överst i mitten syns en vapensköld. På höger sidan svävar två putti som håller en tavla som avbildar en staty av guden Balder. Det hela är omgiven av ett rep som bildar en knop på undersidan.
"Nämndemän i tingshuset", enligt bildförteckningen. Men väggmålningen bakom pulpeten kröns med "IOGT" och på tavlan står det också om godtemplare. På pulpeten finns ingen våg som symbol för rättvisan, utan kors, ankare och hjärta som användes flitigt inom nykterhetsrörelsen (frö tro, hopp och kärlek). På pulpeten står en vas med rosor och tre av männen har rosor fästa på kavajen. Således förefaller det snarare vara ordensmän inom IOGT.
Engblads fotoateljé som låg vid Alströmerska magasinets norra gavel, mot Lilla torget. Här arbetade fotograf Hedvig Engblad (1865-1951). Hennes man Teodor (1861-1941) hjälpte ibland till med att ta enklare gruppfoton. Han var annars porträttmålare. Ateljén byggdes år 1900 men redan 1907 fick de order av staden att flytta byggnaden till andra sidan parken. Planen var att slå järnband runt hela byggnaden och sedan dra huset till den nya platsen. Något som inte alls fungerade som tänkt och huset drogs istället sönder till en brädhög.
I en lätt morsk pose lät August Ekdahl denna dag spara ett minne från sin ungdomstid. Möjligtvis rörde det sig om hans studier i Vadstena eller senare Linköping. Han var annars född i Slaka söder om Linköping under en period fadern var i tjänst som trädgårdsmästare vid godset Lambohov. År 1859 flyttade familjen till just Vadstena och från 1864 var Ekdahl i studier i Linköping. Med tiden skulle Stockholm bli hans hemort och där som musikdirektör. En källa uppger den väl beskrivande titeln hovbalsmusikdirektör. Fototiden uppskattas till 1860-talets första hälft.
Masse har tagit en intressant detaljbild av agtakets början nere vid väggen. Man ser att man byggt på riskallarnas, bjälkändarnas kilar, med en yttre träbit. Den har i sin övre inre del ett urtag, där ett vastband med helar, stora pluggar, sitter istoppade. Dessa helar håller emot agen så den inte rutschar av taket. Det vanliga på Sudret är annars att helarna sitter snett istoppade i själva hammarbandet, stocken som takstolarna står på uppe på murverket. På norra Gotland har man en vastaraft, vilken motsvarar vastbandet, men den sitter en bit ut ifrån väggen upphållen av självvuxna grenklykor.
Denna vackra ladugård var troligen uppförd vid 1800-talets mitt eller strax efter. Den bestod förmodligen av ett dubbelt kohus med hoimd i mitten, hoimdluckan sitter nära portlidret. Längst till höger kan det vara ett stall. Eftersom landsvägen gick omedelbart utanför ladugårdsväggen, fick man ha gödselstacken inne på gården. Till vänster är portlidret, gårdspartens infart och därefter ligger ladan uppförd i bulteknik, det är mest ladporten som syns. Till vänste ligger tröskhuset, där man kan ana vandringen, annars fungrade utrymmet mest som vagnbod. Taket är täckt med halm och vindskivorna har den karaktäristiska utsmyckningen längst upp.
Denna imponerande ladugårdslänga tillhörde två parter Hallbjäns och en part Mattsarve. Masse var här som så många gånger annars påpasslig och fotograferade byggnaderna just innan de revs. Ena hitre parten Hallbjäns flyttade ut vid skiftet och den andra parten byggde ny ladugård på andra sidan gårdstomten, se Bild 797. Kvar blev Mattsarves ladugård, som stod kvar till omkring 1960. Ladugården på bilden var enligt Lauboken byggd på 1830-talet, men frågan är om den inte var lite yngre. Den hitre partens ladugårdsdel har halmtak, men den bortre som här är aktuell tycks ha agtak. Tröskhusen låg inåt gården på samtliga parter. En lång takstege står mot taket, sådana fanns på alla parter.
Bilden är tagen från beteshagen i norr. Hagen har inga buskar jämfört med idag. Annars är det i stort sett sig likt. Infartsvägen är likadan och stenmuren, men grinden in till den 1870 rivna och flyttade grannparten är borta. Bergmans manbyggnad skymtar bakom träden, t h ser man också smedjans gavel. Där emellan kan man ana flygeln. Denna part anses ha kommit till på 1600-talets mitt, då ursprungsparten uppe vid Melanders/Jakobssons, som då var en part, delades mellan två syskon. Man byggde nytt på denna plats och ibland kallades denna part för Lilla Bjärges. Gårdsparten fortsatte sedan i samma släkt fram till 1973.
Byggenskapen gick tydligen i ett rasande tempo på Anderse! 1910 byggdes den nya manbyggnaden, strax efter den nya ladan och här 1914 är den nya ladugården just färdig, bruklaven står ännu kvar! Det är lite märkligt att halm ännu var ett gångbart taktäckningsmaterial. Det tyder på att man hade ont om skog till att såga spån av, det var annars nog det naturliga materialet. Ladugården är modern med fähus i sten med stora rikt spröjsade fönster och föderloft i rödmålat trä, likaså med fönster. Dörrarna till fähusen är stora och breda.
Ett sällskap har dukat upp intill bostaden. Det är vad vi ser och förutom dateringen 1902 följer ingen information med bilden. Med extern hjälp har vi lyckligtvis kommit så mycket längre. Bilden togs i centrala Linköping. Husens karaktär skulle annars placera dem i stadens utkant men i kvarteret Badhusets inre grupperade sig fyra lika gårdshus, varav bilden visar de två västligast belägna. Adressen var Badhusgatan 3. Samma källa har även lyckats identifiera sällskapets inre krets. Runt det dukade bordet står tapetserare Carl Johan Teodor Jonsson vid sidan av makan Mathilda och parets uppskattningsvis fyra yngsta döttrar.
Vy över Gamla staden från Kuretornet på slottet. Södra kyrkogården håller på att anläggas. Den gamla bron leder ännu till slottet. Stadsparken skall inte anläggas ännu på nästan tio år. Det ljusa huset mitt i bild står ännu, liksom ett rött till höger. Annars är bilden förändrad. På den öppna ytan till höger, p andra sidan gatan från där parken anlades, byggdes stadens lasarett 1878. Det är nu, 2021, bostäder efter att en längre tid varit skola. Längre bort breder idag bostäder ut sig.
Fotografiet visar två slupar som har lagt till vid Kungsbron. I bildens omedelbara förgrund syns en av dem angjorda till kajen. Sex man ur besättningen är fortfarande ombord och iordningställer den. De får hjälp att lasta ur båten av kamrater som står uppe på kajen. Slupen bakom är delvis skymd av en av dessa, men det går att se att den matros som står i fören har båtshaken i beredskap. Den högra delen av bilden, samt det mesta av förgrunden, utgörs annars av vatten. I bakgrunden ses Matinrättningen, Beklädnadsförrådet (Kronobageriet) samt Beklädnadsverkstaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.