Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hassungared 2:13. Hus nr: 580A4016. Benämning: permanent bostad och ladugård. Kvalitet: mindre god. Material: trä. Byggnadslov: inga byggnadslovshandlingar finnes. Anmärkning: nyttjas idag som helårsbostad. Fastighet: 43708 kvm. Nybyggnad av enfamiljshus avslag BN 75-06-18, 437, 438 (2 ansökn.) samt två avstyckningar överklag. till Länsstyr. utan bifall 75-12-23. Tillfartsväg: framkomlig.
Från 299 kr
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hassungared 1:48. Hus nr: 580A4017. Benämning: permanent bostad, ladugård och två redskapsbodar. Kvalitet, bostadshus: god. Kvalitet, övriga: mindre god. Material: trä. Byggnadslov: inga byggnadslovshandlingar finnes. Övrigt: två bilvrak. Anmärkning: nyttjas idag som helårsbostad. Fritidshus finnes. Fastighet: 101025 kvm. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Vykort Vommedal Västergård c:a 1930-35. Till vänster Gamla Riksvägen. Hus från vänster 1. Järnvägshuset, G. Riksvägen 44 ( 2 skorstenar). 2. Mariedal, G. Riksvägen 42. 3. Nybo, G. Riksvägen 40 Texaco bensinstaion. 4. Tuflet "Selins" gårdshus (gavel). 5. På åkern Oskar Larssons Soläng. Bakom kvinnohemmets ladugård utefter nuv. Streteredsvägen. Kommunalhuset. Olof Holméns villa, Olof Holméns gårdshus.
Vägen upp till gården Hultet 1:2 "Talinssons" år 1980. Den gränsar till Allmänna Bräcke/Lindome. Ladugård med bostad ligger till vänster. Till höger skymtas ett boningshus som är 1700 - 1800-talsbyggt. En av de högst belägna gårdarna i Kållered. Relaterat motiv: A0595.
Avfotograferat vykort Vommedal Västergård cirka 1930-35. Till vänster ses Gamla Riksvägen. Hus från vänster; 1: Järnvägshuset, Gamla Riksvägen 44 (2 skorstenar), 2: Mariedal, Gamla Riksvägen 42, 3: Nybo, Gamla Riksvägen 40 Texaco bensinstaion, 4: Tuflet "Selins" gårdshus (gavel), 5: (på åkern) Oskar Larssons Soléns. Bakom kvinnohemmets ladugård ses nuvarande Streteredsvägen. Kommunalhuset. Olof Holméns villa, Olof Holméns gårdshus.
Enligt noteringar: "Munkedalsälven. Ras i älvbanken vid 'Hedeholm'. C. G. Johansson ägde gården, men sålde den till Munkedals bruk då oenighet uppstått om vem som skulle reparera älvbanken. Till vänster ladugård och drängstuga på gården. Husen på kullen tillhör Ejnar Smith och Karl Baaz (1986)." (BJ)
Svea artilleriregemente A 1 övar med 8,4 cm kanon m/1881 och föreställare, möjligen på Ladugårds gärde omkring 1890-1910. Soldaterna bär uniform m/1872. På bilden syns bland andra John Elgenstierna född 1833 och major 1897 i reserven och Gustaf de Frummerie född 1849, kapten 1902.
Invigning av Mellersta Hallands Järnvägen 1886. Provisorisk korslista/kommunarkivarien Ytterliggare kopior finns i album K 24 o C3. På fotot ses förutom stationen och dess byggnader följande. Enl Carl Estmar. 1. Bostadshus på tomt 73 (Badhusparken) , före 1831. 2. Uthus d:o före 1831 3. "Bommahuset" på tomt 71 (Badhusparken 1700-talet, rivet 1899) 4. Bostadshus tomt 70w (Sandgatan) 1855 Följande byggnader avbrände 1888. 5.Bostadshus tomt 74 (Centralen 2) 1858 6. Uthus tomt 74 (Centralen 2) 1882? 7. Ladugård tomt 74 (Centralen 2) 1858, nr saknas på bilden. 8. Uthus tomt (troligen 74, kan vara 64 Centralen 1) 1862 9. D:o tomt 64 o 63 (Centralen 1) 1885 (2 vån) 10. Ladugård tomt 63 Brogatan 1863 11. Magasin tomt 63 Brogatan 1863 12. Skorsten på bostadshus Brogatan 1860 (2 vån).
Masse har gått ner på Fäie Lairu och tagit en magnifik bild av bygden! Bakom den långa bandtunen ser vi i det öppna landskapet från vänster: Kauparves södra part som ännu har ladugårdarna kringbyggda framför manbyggnaden ute vid Kotorget vid landsvägen. Norra partens manbyggnad skymtar svagt över och lite t v om södra partens flygel. Därefter följer just södra partens flygel, sedan dess manbyggnad och framför dess gavel en liten uthusbyggnad. Därefter följer ett okänt litet hus och efter det norra partens nya ladugård, där dess framsida skyms av en liten bodlänga. Under Fie följer en liten ladugård med agtak tillhörande ett boställe tillkommet 1889 och dess vinkelbyggda manbyggnad. Sedan ser vi Fie norra parts stora manbyggnad med långsidan intill landsvägen och efter den södra partens också stora manbyggnad. De branta agtaken på Fie norra parts skymtar och magasinet och de ombyggda uthusen med flacka spåntak till södra parten syns längst till höger.
Denna vackra sommardag tar Masse flera bilder i Botelsgrannlaget, bl a denna från Bodins ladugård. Här ser vi en fähusdel med hoimd, hörum i sten under agtak och en laddel i bulteknik med framförvarande tröskhus, båda under halmtak. Stora flovedstravar står framför tröskhuset, en hög med trolar, gärdsel eller tvaitar, bakar ligger bredvid, samt en hög huggen ved framför hoimdluckan. Till vänster står ett dass med oregelbundet takfall. Stigen ut till ladugården går troligen bakom busken t h.
Denna vackra lilla bulladugård med halmtak kan vara byggd omkring 1865 när detta ställe etablerades. Den har senare byggts till med en lada i resvirke under spåntak. Bakom porten hitåt kan det ursprungligen ha varit en liten lada, senare troligen vagnbod. Därefter följer en hoimd och sedan ett dubbelt fähus och längst bort den nya ladan. 1946 revs denna ladugård bort och man byggde en ny större nere bakom bostadshuset.
Vi ser gårdsparten från åkern söder om vägen. Tidigare låg Hallbjänsparterna ladugårdar i rad längs vägen, sedan de revs ser man den oputsade gaveln som vette mot grannpartens ladugård, se Bild 798! Ladugården på bilden stod kvar till omkring 1960, då den också revs bort och man byggde mindre uthus inne på tomten. Det ser ut att stå en flovedsstapel mot vänstra tröskhuspelkaren, kanske var boden på tröskhugaveln vedbod istf boden mot grannparten. T v skymtar manbyggnaden.
Oskar Jakobsson har byggt en fin liten ladugård. Den är intressant för han har byggt fähusdelen i bulteknik, vilket är mycket sent i början på 1900-talet. Man ser att virket är klent, men välgjort. Foderloftet är i resvirke och taket är täckt med halm. Ladugården är mörk på bilden, så antingen är den tjärad eller struken med Falu rödfärg. På baksidan har Oskar precis byggt ett skjul.
Lauström kör ett grenlass på langstigvagn. Han har lassat korta grenar längst bak och sedan längre och längre för att få grenarna att stå upp så mycket som möjligt, för då fick han på mer grenar på lasset. Var bilden är tagen går inte att avgöra. En vacker manbyggnad i parstugeform av tidig 1800-talstyp skymtar t v och en ganska ny ladugård t h. På åkern bakom hästen står höga rågkärvar i rakar för torkning.
Denna bulbyggnad med loft i resvirke är svår att åldersbestämma. Virket är rätt klent, vilket skulle innebära att den var tillkommen omkring 1880-90. Byggnaden innehöll grishus, troligen lammhus, hönshus och snickarbod. På det stora loftet hade man magasin. Fönstren är tillfogade senare. Taket är täckt med spån. Intill står ett ganska stort dass. Båda byggnaderna finns kvar än idag, fast de har flyttats när gårdstomten ändrades och man byggde ny ladugård längre in på tomten 1923.
Masse passade på och tog denna bild av Lars Per Hallanders ladugård innan den revs, se Bild 830. Om den är i bul eller knut går inte att se på bilden, men den är täckt med ag. Den kan härstamma från partens tillkomst omkring 1785. Den innehöll troligen fähus i vänstra halvan och lada i den högra. Oluffs och Catarinas manbyggnad från 1810 bör ha stått kvar till denna tid, men kanske hann Masse inte avbilda den innan den revs?
Det här måste ha varit en av socknen största ladugårdar på sin tid, modernt byggd med fähusdel i sten och foderloft i trä och mängder av småspröjsade fönster symmetriskt placerade längs hela långsidan. Att kunna bygga en sådan ladugård krävde särskilda resurser, särskilt som man nästan samtidigt förnyade alla gårdspartens byggnader. Bara spåntaket måste ha varit ett jättearbete. Här ses foderbetorna i trädgården igen, se Bild 805!
Här ses hela gårdsparten från söder. Bilden skulle nästa kunna vara tagen idag, det är bara ladugårdens tak som fått plåt. Denna ståtliga ladugård byggdes 1904 nere bakom manbyggnaden och ersatte den gamla som låg uppe längs med vägen, se Bild 798. Manbyggnaden har ansetts vara byggd omkring 1860, men den blev nog bara moderniserad och något höjd då, varvid man kanske flyttade fönstren något och satte dem i små nischer. Köks- och brygghusbakbygget kom troligen till vid 1800-talets slut.
Johan Danielsson från Gannor köpte och bebyggde 1903 denna tomt från Bönde västligaste part. 1908 tog dottern Ester och hennes man Oskar Olsson över, men de överlät den redan 1910 till Esters syster Augusta, gift 1913 med Oskar Hult från Kauparve. Dottern Märta tog över. Denna stora och rätt moderna manbyggnad i förenklad snickarglädjestil med liggande panel, många och stora fönster och veranda byggdes 1903. T v syns brygghusbakbygget och i bakgrunden ladugården, allra längst t h skymtar Maria Olssons ladugård.
Aspvik. Nämnt första gången 1641 då Oxenstierna inköpte Aspvik av Kronan. Handelsman Johan Kock uppförde manbyggnad av sten och det brutna taket täcktes med kopparplåt. 1865 var gården mycket välbyggd. Ladugård och oxstall uppfört av tjocka välmurade väggar, höskullens rymd 400 lass hö, troligen det största och dyraste i skeppslaget. Disponent Helge Nordin inköpte gården 1918. Gården såldes till Gustavsberg år 1939. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.