Hette före 1921 Järfva. Det nuvarande stationshuset i trä i två våningar uppfördes 1866. Den 19 juni 1939 brann södra flygeln ned .Stationshuset rivet på 1970-talet. Namnet 1921 ändrat till Ulriksdal. Ändstation provbana för el-drift, Värtan-Tomteboda-Hagalund-Jerfva.Godsmagasin till höger. Perrong 2,stins Molander främst, Till vänster Unge och längst till höger Törner. Järva hade eget gasverk för belysning ute och inne. Fordonen är Statens Järnvägar, SJ elektrisk motorvagn 1391, personvagnar Co5 1390, BFo 1418, elektriskt motorvagn 1393
Från 299 kr
Brandövning på kaserngården, 1920-talet De tre officerarna till höger är från höger kapten Schyberg, Åke Svinhufvud och Sundström. Mellan de främre soldaterna, rakt under skorstenen, står sergeant Trybom och t. v. om de främre soldaterna, med händerna på magen, står Pehr-Erik Malmström. I bakgrunden ser vi kasern 2. Här verkade 7. och 8. kompanierna vid II Bataljon. PS: Brandstegen ser likadan ut som den vi övade med på 1970-talet. Samma? //P-O Rosén
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Framför de gamla lokalerna för Lövsta Materialåtervinnings AB (LÖMAB), försöket med automatisk sopsortering från 1970-talet, står nu kylskåp som ska omhändertas för återvinning.
Bild från antikvarisk kontroll av Hägerstad ödekyrka 1930. Då som synes i ett höggradigt förfall. Från att församlingens nya kyrka blivit färdig 1866 kom den gamla kyrkan att betraktas som överloppsfastighet och man undandrog sig kostsamt underhåll. Ett slutligt öde drabbade byggnaden år 1895, då allt trävirke som takstolar och inredning såldes och vidare bortfördes. Därefter stod kyrkorummet oskyddat och var att betrakta som ruin. Upplysningsvis har ruinen i senare skede återställts och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Del av södra fasaden till Hägerstads gamla kyrka. Här från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1866 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Ångermanland, Nordingrå sn. Bebyggelsen i Barsta fiskeläge. De flesta i Barsta äger ett småbruk "torp", som kan föda 2-3 kor. Torpet drev man vid sidan av fisket. Numera har de flesta gjort sig av med sina djur, fisket bedrivs endast som fritidsfiske och man har förvärvsarbete på annat håll. Huset i mitten i förgrunden är en snickerifabrik, som drevs av två bröder fram tills dess att den lades ned i början av 1970-talet. Jfr Fo41774AB - 777AB.
Stationen öppnad 1928 med en- och enhalvvånings stationshus i trä, sammanbyggt med godsmagasinet. Nu för tiden är den säsongstation. Motorvagn SJ Y1 1343. Y1 är en dieseldriven motorvagn som byggdes enligt Italiensk- Fiat licens i Sverige av Kalmar Verkstad. Motorvagnen trafikerade på Inlandsbanan och är exteriört målad i inlandsbanans färgsättning. "Pizzaracer" finns kvar i originalutförande på Sveriges järnvägsmuseum i Gävle. Den andra vagnen är SJ Y1 1305, den tillverkades i Italien av Fiat i slutet av 1970-talet.
I början av 1500-talet ägdes Böksholm av medlemmar ur Sparreätten. Omkring år 1600 kom den i släkten Stråle av Eknas ägo. Säteri blev Böksholm 1686. Andra ägare till gården genom århundradena har bl a varit medlemmar av släkterna Enhörning, Rosenstråle, Cederstierna, Ehrenborg, Benzelstierna och Hamilton. Siste ägaren var Klippankoncernen som sålde av herrgården 1977 för privat boende. (Klippan ägde också pappersmassafabriken i Böksholm som de lade ner i slutet av 1970-talet.)
Centrumhuset under byggnation vid Frölundagatan i Mölndals centrum på 1970-talet. I bakgrunden till vänster ses även bebyggelse vid Storgatan. Byggnationen i bildens högra sida: närmast kanten: långa huset med gatunummer 20 och 22. Därefter Lyckan, nr 24. Stora fyrkantiga gaveln: "Biljarden" kallades huset och borterst syns Joel Jacobsons Järn. I horisonten skymtar Idrottshuset. Det röda huset till vänster, innehöll under sin tid Dolemans Bageri, Berghedes Blommor och Kiosk, senare även efterföljaren till Joels Järn.
Fässberg 1:34, Fässberg Västergården 1, i Fässbergs by, Mölndal, på 1970-talet. Gården var då en av Västsveriges största producenter av isbergssallad. Man odlade sallad fram till 1987. Salladen krävde mycket vatten! Anläggning av bevattningsmagasin för att kunna vattna salladen. I bakgrunden syns Västerberget och ”Lilla Fässbergsdalen” med Fässbergsåsen till höger. Idag är jordbruksmarken utarrenderad och huvudsysslan på gården är uthyrning av glas, porslin, möbler och tält.
Långåker c:a 1970. Fr.v. 1. Signe Ström f. Svensson, gift med Gottfrid Ström. 2. Maja Persson, kusin till Gottfrid och Åke Ström. 3. Margareta Persson, gift med Kent. Boende i Långåker hyrde huset på 1970-talet. 4. Kent Persson, son till Maja och Pelle. 5. David Bengtsson "Derras" Långåker. 6. Alma Ström f. 1878 i Långåker, kusin till David Bengtsson och mor till Gottfrid och Åke. 7. "Pelle" Persson, gift med Maja.
SWB Lok 12 , SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Det första stationshuset, ett envångings trähus, uppfördes 1875, revs 1908. Det nuvarande stationshuset, som togs i bruk 1908, är ett tvåvånings stenhus. Modernt elektriskt ställverk togs i bruk 1946 .Rivningsmaterialet från 1875 års station användes delvis vid byggandet av ett bostadshus för stationsföreståndaren i Ramnäs 1911 .1908 års stationshus revs på 1970-talet och ersattes av en pendeltågsstation med trapphus och expedition på plattformen.
Vykort, föreställande Hembygdsgården i Harplinge. I förgrunden står en flaggstång och kring husen några tallar. Kråkegårdslängan med vita fönsterluckor och tvåbladiga dörrar är ett manhus och loftslänga från 1800-talet som flyttades hit 1941 från Kråkegård, Särdal, ägd av Hilding Henriksson, Kullsegård. Gillesstuglogen till höger i bild är från början av 1800-talet och byggd i skiftesverksteknik. Även den flyttades till hembygdsgården 1941 men från den så kallade Gillesstugan, en numera riven gård ungefär mellan Lyngåkra gamla skola och Aggaredsberg. Hästvandringen vid logen kommer från Nils Johan Andersson i Skogagård.
Porträtt av källarmästaren och nöjesprofilen Anders Peter Andersson. I samtiden kallad Bonn på Druvan. Han inledde på allvar sin karriär som utskänkare när han under det sena 1840-talet övertog Bankebergs gästgivaregård i nuvarande Vikingstad. År 1852 köpte han djärvt Schenlingska gården invid Hospitalstorget i Linköping för en summa av 11 000 Riksdaler. Han uppförde här en helt ny byggnad och startade hotell, restaurang samt vin- och spritaffär. Detta etablissemang, kallat Druvan, blev inom kort en allvarlig konkurrent till Stora Hotellet och en känd och uppskattad samlingspunkt för en något bredare publik. Utöver Druvan drev han från 1864 Wernerska trädgården, som med tiden blev ett nöjescentrum, och vidare även stadens gamla teater, Assemblée- och spektakelhuset snett mot S:t Larskyrkan. Han var under en längre tid kort sagt Linköpings nöjeskung.
Porträtt av fröken Ulrika (Ulla) von Strussenfeldt. Dotter till kammarherren och löjtnanten Mikael von Strussenfelt och Fredrika Beata, född Lindencrona. Modern avled dessvärre i barnsängsfeber 1803. Av det skälet kom hon att växa upp hos sina morföräldrar på Hovgården i Hov socken. Familjen flyttade 1831 till Gränna, där Ulla vidare blev innehavare av en privatskola. Från 1840-talet kom hon även att blomma ut som författare. Snart nog Sveriges mest produktiva, främst bekant genom sina historiska romaner. Vid sidan av bokproduktion skrev hon många inlägg i ett flertal tidskrifter och tidningar, särskilt Östgöta Correspondenten, men även för Jönköpingsbladet, Aftonbladet och Ny illustrerad tidning. Allt hennes skrivande utkom under pseudonym, och den hon begagnade oftast var Pilgrimen. Ett par andra vanligt förekommande var Philaletes och M.B. Hon avled i Stockholm som ogift 1873.
Porträttmålning av Sigge Bergström. Sigge Bergström (1880-1975) föddes i Filipstad. Han var elev vid Tekniska skolan i Stockholm i slutet av 1890-talet samt vid Académie Colarossi i Paris 1904-05. Studieresopr till Italien 1906-07. Han var en av pionjärerna inom den moderna svenska träsnittskonsten, var först med att ta upp vita effekter från en svärtad yta. Det är inte omöjligt att Sigge Bergström inspirerats av Edvard Munchs sätt att bearbeta träsnittsstocken.
Hults bruk norr om Norrköping är ännu i verksamhet sedan starten år 1697. I förstone gällde produktionen främst spik, vilket kom att breddas med en mängd olika järnvaror. Den porträtterade Gunnar Ekelund blev ensam ägare till bruket 1886 och under hans tid blev yxtillverkning en verklig specialitet vid bruket. Den så kallade Agdor-yxan efter amerikans modell blev en formidabel succé som räddade företaget från tiden bruksdöd. Här porträtterad vid uppskattningsvis mitten av 1890-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.