Björketorp
Från 299 kr
Byggnadslov för rian, Rian 10, beviljades 1883-07-27 och 1899-07-31 för ett bostadshus till vänster om tullhuset från 1870 på Laxen 17. Brandförsäkring beviljades 1882-07-22 för den byggnad, en ladugård på Slottshagen 10, som synes framför spannmålsmagasinet, nuvarande museet. den redovisas på 1878, 1888 och 1913 års kartor. Fotot visar dock en längre byggnad och ett förskjutet läge österut. Falkenberg 1999-01-18 C.E.
Stenarrangemanget Rödsten vid gården med samma namn söder om Linköping saknar idag motsvarighet i Sverige. Rimligtvis en fruktbarhetssymbol till guden Frejs ära. Liknande har sannolikt varit frekvent förekommande men försvunnit på grund av sin anstötlighet eller bräckliga konstruktion. Enligt den lokala sägnen kopplad till Rödsten måste stoden målas när gårdens ladugård målas om, annars hotar brand. Detta skedde också 1920, vilket tillskrevs "Rödstensgubben".
Grannarna på Smiss Artur Karlsson och Vilhelm Karlsson (de var inte släkt) har byggt en ovanligt stor fiskbat, tvåmänning, tillsammans. Här ligger den otjärad utanför Vilhelms 8 år gamla ladugård. Masse har varit noga med att på fyra bilder visa båtens form.
Grannarna på Smiss Artur Karlsson och Vilhelm Karlsson (de var inte släkt) har byggt en ovanligt stor fiskebåt, tvåmänning, tillsammans. Här ligger den utanför Vilhelms 8 år gamla ladugård. Man ser att båten är rejält utlagd, bred, för större bärighet i sjön, men mera tungrodd. Masse har varit noga med att på fyra bilder visa båtens form.
Grannarna på Smiss Artur Karlsson och Vilhelm Karlsson (de var inte släkt) har byggt en ovanligt stor fiskebåt, tvåmänning, tillsammans. Här ligger den nytjärad utanför Vilhelms 8 år gamla ladugård. Masse har varit noga med att på fyra bilder visa båtens form.
Det verkar som om leken här liksom på Bild 505, 506, 508, 509 och 510 är på temat kärlekspar. Här leker man på skolavslutningsdagen (?) i en hage troligen under backen några hundra meter norr om kyrkan med Hallbjäns utskiftade gårdsparts rätt nya ladugård i bakgrunden.
Denna moderna ladugård innehöll till vänster om ladporten ett stort kohus med korna stående i två rader i ladugårdens längsriktning och med foderbordet i mitten. Grisstior fanns längs med gaveln uppe mot vägen och stall med hoimd fanns mellan högra dörren och ladporten. Till höger om ladporten var det kalvhus. Vid asken är det en stor stensatt brunn med ett brunnsholk över.
Nu rivs gårdens byggnader. Beslutet om rivning pga skiftet togs minst 5 år före denna rivning. Änkan Stina bodde troligen kvar så länge det gick. Här är det förmodligen gårdens stall med hoimd, hörum, mot portlidret som rivs. Där ladugården slutar t h tog förr grannpartens ladugård vid.
Denna lilla bulladugård är äldre än boplatsen, Lyander måste ha köpt den. Frågan är om den är en ladugård från början, formen liknar mer ett bostadshus. Ladugården kan ha rymt en ko, en kalv, en gris och några höns. Skjulet t h är nog ett dass, men det där cykeln står är inte lätt att veta, en redskapsbod kanske.
Här har Masse gått ut i åkern för att få en bild på hela den stora ladugården. Bulbyggnaden med påbyggt foderloft är nog en rest efter en äldre ladugård, här med okänd funktion. Det måste ha gått åt enorma mängder halm till taket och vilket arbete att knyta fast alla halmkärvar jämnt och tätt!
Masse har stått på vägen och tagit denna bild av ladugårdens baksida. Det här var en vanlig byggnadstyp på ladugårdar kring förra sekelskiftet, särskilt på mindre gårdar. Denna ladugård revs 1934 och man byggde en betydligt större i sten med foderloft av trä.
Theodor och troligen någon bror från grannparten bygger ny ladugård i resvirke med liggande panel, sonen Hugo 4 år är med. Till vänster skall det bli fähus och till höger lada. Närmast till vänster skymtar travar med takspån. Därefter står dasset och sedan en gammal bulbyggnad under agtak från den försvunna parten.
Masse har gått upp på backarna och tagit denna miljöbild av Gumbaldes imponerande ladugård, här 18 år gammal. Till höger ses en gammal ladugårdsflygel med halmtak och över denna skymtar manbyggnadens papptak. I bakgrunden kan man se Snausarve västra part. En viktig del av miljön är de många bandtunarna, som är i gott skick.
Denna vårkväll har Masse tagit en bild av hela ladugårdens insida. Man ser på putsfläckarna vilka dörrar och fönster som ändrats eller kommit till. Dubbelkryssfönstren har tidigare varit hoimdluckor. Denna fina ladugård förstördes i en våldsam brand i början av 1950-talet.
Masse visar tydligt hur ryssjans "mun" ser ut med fångstarmarna och hålen in i ryssjan. I bakgrunden ser man en modern ladugård med det tidiga 1900-talets spröjsade fönster med vita foder. Taket är täckt med papp i lodstående vådor liggande på en spånbörding.
Utsikt över Falköping. Pilen i övre vänstra hörnet pekar mot Fåraberget. Gården längst t.v. Yretomten. Strax t.h. om Rantens station post- och telehus, rivet 1966. Parken snett t.v. därom Folkets park, senast 1930. Gården längst t.h. Tåstorp. Det stora huset snett t.v. därom, vid vägens början: "Bernhards", Tåstorps ladugård. Längst fram Danska vägen. Husklungan längst fram till höger (kv. Kantarellen ?) "Telefon-Perssons" hörntomt.
Enligt noteringar: "Munkedalsälven. Ras i älvbanken vid 'Hedeholm'. C. G. Johansson ägde gården, men sålde den till Munkedals bruk då oenighet uppstått om vem som skulle reparera älvbanken. Till vänster ladugård och drängstuga på gården. Husen på kullen tillhör Ejnar Smith och Karl Baaz (1986)." (BJ)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.