Kosta glasbruk, 1937.
Från 299 kr
Konga, 1947.
Tingsryd, 1947.
Åsöberget
Byggvårdguide
Delary, 1950-talet.
Strömbergshyttan är en glasbruksort i Lessebo kommun, mitt emellan centralorterna Hovmantorp och Lessebo. Strömbergshyttan fick 1933 sitt namn efter bruksdisponenten Edvard Strömberg men glasbruket hade grundats redan 1876 under namnet Lindefors glasbruk. Postadressen var ända in på 1940-talet Lindefors, Hovmantorp men så småningom ändrades också ortens namn till Strömbergshyttan.
Hyltebruk är ett typiskt brukssamhälle som vuxit upp kring Hylte bruk, grundat 1907 och i dag ett av världens största tidningspappersbruk med 920 anställda.
Delary, 1969.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Lessebo, 1959.
Lessebo, pappersbruk. 1957
Delary, 1966.
Vy över Gåvetorps tegelbruk.
Gåvetorp, 1946.
Kronobergs läns sanatorium, alt. Växjö sanatorium Lugnet, började byggas 1912 och stod klart 1914. Under 1930-talet utökades verksamheten vid sanatoriet men i och med botemedlet mot TBC på slutet av 1940-talet, började verksamheten avvecklas, för att slutligen läggas ner 1962. På 1980-talet genomfördes stora renoveringar av byggnaden och på 1990-talet flyttade Växjö Waldorfskola in i det tidigare sanatoriet. 2003 genomfördes en ny ombyggnation när skolan flyttade ut och det gamla sanatoriet blev en lägenhetsbyggnad.
Ursprunget till Kosta glasbruk var det glasbruk som löjtnant Lars Johan Silfversparre anlade i Johanstorp i Lenhovda socken. Kommunikationerna var emellertid dåliga och 1740 fick han därför flytta bruket till Dåvedshult. Han lyckades dock inte driva det på egen hand utan sålde hemmanet till de före detta generalerna Anders Koskull och Georg Bogislaus Staël von Holstein. De fick glasbruksprivilegierna överflyttade på sig. År 1741 inleddes byggnationen av det nya bruket som fick namnet Kosta efter inledningsbokstäverna i de båda ägarnas efternamn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.