Brigg, 244 ton. Byggd vid Värnanäs 1884 för norsk räkning med namnet "Medor". Inköpt till Sverige. Finns ej i skeppslistan 1910 men 1915, 17 såsom hemmahörande i Brantevik. En kortare tid hemma i Bergkvara (som skonarskepp). Saknas 1919. Förlist under kriget på resa till Spanien enligt uppgift. Hörde under norsk flagg hemma i Larvik. Fotos genom G. Gjersoe, Oslo 1939.
Från 299 kr
Olympic började byggas 1908 och var klar 1910. Hon gjorde sin första resa i mitten av 1911. Under första världskriget användes hon för att trnsportera trupper. Efter kriget återvände hon till White star lines och användes åter som ett passagerarfartyg till och med 1934 då rederiet gick ihop med ett annat företag. 1935 såldes hon.
RMS Olympic i New Yorks hamn. Olympic började byggas 1908 och var klar 1910. Hon gjorde sin första resa i mitten av 1911. Under första världskriget användes hon för att trnsportera trupper. Efter kriget återvände hon till White star lines och användes åter som ett passagerarfartyg till och med 1934 då rederiet gick ihop med ett annat företag. 1935 såldes hon.
Denna flygbild visar ett vinterlandskap med den brinnande staden Reims vid horisonten. Originaltext: Med hänsyn till vikten av rapporternas tillförlitlighet för den militära ledningen; har fotografikonsten under kriget blivit särskilt högt utvecklad. Bilden visar en fotografi, tagen på en mils avstånd, visande det brinnande Reims med den förstörda katedralen.
Den amerikanska tunga kryssaren NEW ORLEANS fotograferad i samband med sitt besök i Stockholm i maj 1934. Nummerbeteckning CL-32, senare CA-32. NEW ORLEANS kom att delta i kriget i Stilla havet, bl a vid Pearl Harbor, Coral Sea, Midway och Solomon Islands. Fartyget togs ur aktiv tjänst 1947 och höggs upp 1959.
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Två skolpojkar står framför ett stort foto med avfotograferade norska skolbarn som håller svenska och norska flaggor i händerna. Ovanför fotografiet står texten "Nasjonalhjelpen" (läs: Svenska Norgehjälpen), 1940-45 okänd plats. Någon slags insamling under kriget. Den förkryssade flickan bodde kort tid hos Nora och Carl Krantz (skomakare på Stretereds vårdhem).
Färgeriet vid August Werners fabriker, okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
August Börjesson kör häst och vagn med bomullsbalar från Göteborg till spinneriet i Annestorp. Okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska flickor spelar vollyboll på fabriksområdet i slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.