Människor och båtar i Norden
Från 299 kr
Schlacht bey Helsingburg wo die Dänen von den Schweden ... geschlagen worden ....[Kartografiskt material]
Helsingburg wie solches von I.K. Mayestæt Christiano Quinto zur uber gabe gezwungen worden 1676.[Bild]
Schlacht bey Helsingburg, wo die Dänen von Schweden ... geschlagen worden.[Kartografiskt material],
Schwedische Bombardirung der Festung Dünamunde welche A 1701 de. 21- 11 December wider erobert worden..[Bild]
Lage der Schanzen in Holstein, welche im April mon. 1700 von den Dänen eingenommen worden..[Kartografiskt material]
Abbildung der Stadt Cobolentz, und wie selbige von den Schwedischen belaged und eingenohmen worden 1632.[Bild]
Wahre Bildtnuss der Statt Creutzenach wie dieselbe von I. M. Zu Schweden eingenohmen worden 1631.[Bild]
I tidig morgonstund vid midsommar faller ljuset här på manbyggnadens baksida. Det är ett modernt hus med källare med blockimmiterande sockel och hög bostadsvåning med högsmala fönster sittande i små nischer som är välvda upptill. Huset är en parstuga med köks- och brygghusbakbygge. Det uppfördes 1905 av Theodor Thomsson född 1874 på grannparten. Föräldrarna Thomas Nilsson och Stina Lisa Johansdotter styckade av en bit mark från sin gårdspart, men själva tomten, vilken Theodor och hans fru Josefina Hansson född 1874 från Botels bebyggde, kom från den rivna parten av Hallsarve som uppgick i Bjärges Danielssons. Thomssons uppförde en ladugård i resvirke ungefär samtidigt med manbyggnaden och en lada några år efteråt. Theodor och Josefina fick sonen Hugo 1904, vilken övertog den lilla gården 1930. Hugo gifte sig 1929 med Ingegerd Helena Margareta Melander född 1908 från Bjärges och de fick sonen Verner 1930. Hugo Thomsson drev gården till 1972, då han sålde bort jorden. Byggnaderna med tomt köptes av Olof och Ingrid Stjernholm till fritidsfastighet. På bilden ser vi sannolikt Theodor Thomsson 40 år och sonen Hugo 10 år.
Här har Masse byggt upp bilden på ett fantastiskt sätt. Spitsplogen står med stöd aven liten käpp, så man tydligt ser dess form. Gräset utgör en diskret bakgrund förplogen. Plogen omramas av en vedbod med grenhögar och vedtravar och bakom dessa står ett par träd, varav det större är en oxel. Spitsplogen är ett sk sulårder som man från bronsåldern och framåt använt för brytning och luckring av åkerjorden, både på åkerns längd och bredd, varefter man harvade. Spitsplogen är symmetrisk och föser jorden åt båda sidor. Den består av järnskodd fot som fyser i marken. Den är fäst vid en böjd dragstång av självvuxet virke samt en lite styrstake baktill. Spitsplogen fortsatte att användas även efter det att vändplogen slagit igenom och då främst vid uppdragande av rader till potatis och senare till upptagning av dessa. Se Bild nr 9 och 12! Bilden är tagen på Jakob Karlssons, Fäi-Jakås, gård. Vedboden är ett bulhus klätt med bräder. Taket är täckt med spån. På nocken sitter en en fågelholk, något som förr var vanligt på hus och i träd. Bilden visar också en stor grenhög med ris och två s k flovedsstaplar, ved för den kommande vintern liggande på tork. Grenar högg man i bitar, även ganska grova sådana, medan floveden var så pass grov att den måste sågas, vilket tog längre tid. Ris och smågrenar samt tjocka bitar eldades i öppna spisen, medan medelstor rakvuxen ved användes till järnspisen och kakelugnen. Det gick åt stora mängder och ved var ofta en bristvara.
Jakob Alfvegren lär ha byggt detta hus redan 1885, det är mycket tidigt för den här typen av snickarglädjehus. Det syns att Jakob var byggnadssnickare och det var kanske det som gjorde att han följde med sin tid och därför var tidigt ute med ett modernt hus till sig och familjen. Ett annat årtal säger 1895, vilket verkar mera rimligt även om trädgården ser rätt uppvuxen ut. Huset har alla moderna attribut med liggande panel, spåntak, lövsågade dekorationer runt fönster och vindskivor, en öppen veranda och tom hängrännor och stuprör på framsidan. Jakob var född 1858 mitt över vägen och byggde här upp ett mindre lantbruk vid sidan av sitt byggnadssnickeri. Han var också spelman. Han gifte sig 1884 med Maria Alberina Levin född 1857 från Gerum och de fick två barn. Sonen Rudolf Alfvegren född 1890 tog över gården 1918. Han blev gift 1912 med Hulda Johanna Svensson född 1890 i Västerhejde och det var kanske de som köpte in merparten av jorden till gården. De fick två barn, varav dottern Hildegard Alfvegren född 1915 tog över 1949, gift 1940 med Charles Henry Hansson född 1914 från Robbenarve i Garde. De fick tre barn, men inget tog över gården, utan den såldes till guldsmeden Bengt Söderlund. Han sålde den avstyckade gården 1969 som fritidsfastighet till Sten Lindbom från Stockholm. På bilden ser vi en stolt Jakob Alfvegren posera utanför sitt hus!
När Mårten Lauvall från Kauparve 1870 köpte Hallsarves part neråt stranden, delade han den mellan två av sina barn. Dottern Maja Lotta Mårtensdotter född 1851 fick jorden här och byggde upp denna nya gårdspart tillsammans med sin man Lars Petter Nilsson Malmström född 1849 från Maldes på När. Deras dotter Maria Lovisa Lorentina Malmström född 1875 gifte sig 1895 med Ferdinand Jakobsson född 1874 på När och de tog över parten 1896. De fick 7 barn, varav yngsta dottern Margit Jakobsson född 1917 tog över. Hon gifte sig 1938 med Sune Jakobsson född 1914 från Gannor och de övertog parten 1942 och fick sönerna Rune 1939 och Evert 1945. Evert gift med Lotta Selander född 1965 övertog gårdsparten 1986, vilken de alltjämt innehar. På bilden ser vi Maria Lovisa Lorentina 29 år och hennes man Ferdinand 30 år. Manbyggnaden och brygghusflygeln från 1870-talet syns bakom dem. Manbyggnadens gavel har tagit stryk av väder och vind, gårdsparten har ett mycket öppet läge i landskapet. Bakbygget är ännu inte uppfört.
Här står Olina född Östman 1857 och Alfred Öberg född 1864 framför det ställe som Olina ärvt. Öbergs hade troligen uppfört husets bakbygge rätt nyligen, det gamla husets tak hade när bilden togs 1912 ännu inte anpassats till samma utstick över gaveln som det nya. Gårdsmuren har inte förlängts, utan slutar i linje med gamla husets bakre hörn. Öbergs byggde också den nya ladugården, men den senare tillagda vinkeln på ladugården har inte påbörjats, här står ännu några småbodar. Se Bild 597! Öbergs enda barn, dottern Ada Karolina född 1894 gifte sig till Hall 1917. Året därpå sålde Öbergs stället till Alfred Mårtensson från Hallsarve, vart Öbergs tog vägen är inte känt. Mårtenssons brukade stället till 1937, då de med sina 5 barn flyttade till Gothem och sålde jorden. Själva byggnaderna och tomten sålde de inte förrän 1945, då Rågöstiftelsen köpte det. Rågöstiftelsen hjälpte inflyttade Estlandssvenskar med lån och annat, så de kunde etablera sig i Sverige. Bostället hyrdes sedan ut till familjen Ahlqvist.
Mathilda Zander fotograferad i Linköping under något av 1880-talets år. Hon var född i Varv 1852 men uppvuxen i Hogstad, Vinnerstad och Västra Stenby, där föräldrarna arrenderade gårdar. I sistnämnda församling dog fadern 1873 och en tid därefter utflyttade Mathilda till Stora Åby och en tjänst som lärare i kyrkskolan. Efter några år öppnade sig möjlighet för Mathilda att få undervisa i Linköping, vid stadens flickskolor. I förstone var hon i tjänst vid det då nyligen uppförda skolhuset på tomten nr 75 i S:t Kors kvarter, invid Trädgårdsföreningen. Från läsåret 1886 var hon stationerad vid stadens egentliga flickskola, som låg vid korsningen S:t Larsgatan-Drottninggatan. Efter tio lyckosamma år vid skolkatetern ville ödet något annat för Mathilda. Hon hade en tid haft problem med njursvikt och den 22 januari 1896 nådde hennes tid på jorden sitt slut. Enligt Östgöta-Posten, som noterade hennes begravning, bevistades den av "en till tusental uppgående menniskomassa". Vid sidan av anhöriga och vänner var skolrådets ledamöter inklusive folkskoleinspektören närvarande, jämte stadens samtliga folkskollärare och lärarinnor samt en mångfald skolbarn.
'Monterad tjäder. :: :: Text till bilden: ''Tjädern räknas till orrslägtet, som bland hönsfoglarna utmärker sig genom helt ludna fötter, men undantag af tårna. Denna stora och kostbara fogel är i gamla verldens mer tempererade skogstrakter, hvad vilda kalkonen är för samma trakter i Nordamerika. I Skandinavien är han allmän från Skåne till långt upp i Enare lappmark. Barrskogen är hans käraste tillhåll. Der har han ock sitt bo på marken. Är denna bar, träffas han om dagen merendels der. Om natten, eller då snö höljer jorden, hvilar han på trädens grenar. Likasom så många andra hönsfåglar lefver tjädern i månggifte, hvilket annars sällan förekommer bland foglarna. Då hans kött är så eftersöktt, jagas och dödas han på flerfaldiga sätt, men omtänksamma jägare spara alltid honan. Han lefver mest af barr, bär och knoppar. Ungarna lefva i början mest af insekter.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Gävleutställningen 1946 arrangerades 21 juni - 4 augusti. En utställning med anledning av Gävle stads 500-årsjubileum. På 350.000 kv.m. visade 530 utställare sina produkter. Utställningen besöktes av ca 760.000 personer. Arbetarskyddet
Livland
Nerike, Sverige
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.