Makarna Gustav Nilsson och Edit Oskaria Lindholms äldsta son Gösta fotograferas av bygdefotografen Emil Durling 1914. Familjen var vid tiden bosatta i Beningevassa, men fotograferingen skedde sannolikt vid fotografens hem Strömmen i Sankt Anna. Upplysningsvis kom pojkens föräldrar att överta Anders Östermans handelsbod i Strömsdal 1920.
Från 299 kr
Butiksinteriör i Linköping på 1950-talet. Butik. Handel. Handelsbod. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Huttavé huset kallades huttavé (Hutta vid) vilket betyder bygga till. I huset drev Hilda Skoglund en handelsbod fram till år 1949. Byggnaden revs 1952. Stora delar av Malmen var i samma dåliga skick som dessa hus, vilket banade väg för 60- och 70-talens rivningar.
Konsum vid Arboga Mekaniska Verkstad. Två kvinnor bakom disken. De har en stor våg framför sig och de arbetar med att väga fyllda påsar. En vägg har hyllor med specerier. Bakom kvinnorna, hänger en telefon på väggen. Lanthandel, Handelsbod vid Meken. AMV
Miljön vid Storgatans krön invid Borggården i Linköping. Den öppna ytan har in i modern tid bevarat namnet Järntorget. En påskrift daterar bilden till 1921, vilket inte är möjligt utifrån markörer i motivet. Exempelvis är det känt att Frans Oskar Franzén avyttrade sin handelsbod till höger år 1909. Besked kan därför inte lämnas för vad man i stunden manifesterade. Det flaggas utmed Storgatan och vid stadens läroverk står fanorna tätt. Landskamrerarebostaden i blickfånget har omsorgsfullt dekorerats med girlander. Möjligtvis väntade staden något prominent besök.
Ett sprucket glasnegativ som likafullt har värde i sitt frusna ögonblick av en svunnen tid. Vy över sydöstra delen av Stora torget i Linköping. Året är 1898 och ännu ett kvarts sekel kommer torgets sida mellan Stor- och Tanneforsgatan vara oförändrad. Den egendomliga men vackra hörnfastigheten till vänster i bild uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner några år efter den stora stadsbranden år 1700. Med sitt centrala läge kom byggnaden tidigt att inrymma handelsbod, vid tiden för bilden Fritiof Björnsons speceri-, garn och diversehandel.
Munsö 31:1
Munsö 82
Törnsfall 101:1
Törnsfall 100:1
Munsö 30:1
Munsö 84:1
Sorunda 684:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.