Ett slaggvarp undersöks vid Axamo utanför Jönköping. På bilden syns resterna efter två blästugnar och bakom dem en grop. Slaggvarpet var ca 8 x 3,5 meter (NS) och låg i en mycket svag västsluttning. I mitten av anläggningen låg ugnarna, vilka bestod av väggfragment av förslaggad lera samt enstaka, knytnävestora stenar. Fotot togs när anläggningen var i det närmaste färdigundersökt. I varje ugn hade det funnits en bottenskålla (slagg) och dessa täckte precis en oval grop i respektive ugn. På bild JMF.00306-1 syns ugnarna tidigare i undersökningen.
Från 299 kr
Vågkammaren vid Gammalkroppa. Vid Gammalkroppa uppfördes omkring år 1611 två hammarsmedjor. På 1680-talet var den nedre hammaren förfallen och hyttskogen tunn och utbrukad. Omkring år 1841 uppfördes en ugn som var i bruk ett tiotal år. Sedan dess förekom endast tackjärnsblåsning. Gammalkroppa förvärvades år1897 av Storforsbolaget, och blåsningen lades ner år 1904.
Masugnsruinen och hyttkammaren i Gammalkroppa. Vid Gammalkroppa uppfördes omkring år 1611 två hammarsmedjor. På 1680-talet var den nedre hammaren förfallen och hyttskogen tunn och obrukad. Omkring år 1841 uppfördes en ugn som var i bruk i ett tiotal år. Sedan dess förekom endast tackjärnsblåsning. Gammalkroppa förvärvades år 1897 av Storforsbolaget, och blåsningen lades ner 1904.
Masugnsruinen vid Gammelkroppa. Vid Gammalkroppa uppfördes omkring år 1611 två hammarsmedjor. På 1680-talet var den nedre hammaren förfallen och hyttskogen tunn och utbrukad. Omkring år 1841 uppfördes en ugn som var i bruk ett tiotal år. Sedan dess förekom endast tackjärnsblåsning. Gammalkroppa förvärvades år1897 av Storforsbolaget, och blåsningen lades ner år 1904.
Kv Krögaren 10. Källaren: I källaren är två stycken kakelugnar magasinerade som enligt uppgift från ägarens representant tillhört huset. Den ena kakelugnen är en blå/vit dekorerad ugn av 1700-talstyp. Rappad källarstuka av tegel med järndörr försedd med dekorativa smiden. Golv: trä. Väggar: gråstensväggar, inklädda med pärlspont. Tak: rappat, däröver längsgående stockverk.
255 kw cylindrisk vertikal ugn för härdning, normalisering etc. av rör och rörmanufaktur. Värmeelementen är uppdelade i 6 individuellt reglerade zoner. Chargen skyddas mot oxidering avkolning etc. i ugnsrummet av vätehaltigt kväve. Temperatur max 950 grader. Leverantör till Sandvikens Jenverk, AB Elektrougnar, Stockholm. Fotot taget i samband med Svenska Mässan 1944.
2000-08-28, AS. Wissler, Anders, 1869-1941, skulptör och keramiker, pionjär inom svensk stengodskonst. W. studerade vid Konstakademien och kom som stipendiat till Paris i början av 1900-talet. Där experimenterade han tillsammans med hustrun Bess W. med stengods. År 1908 flyttade makarna till Mariefred, där de byggde Sveriges första ugn för stengodsbränning. Till W:s övriga verk hör fontänskulpturen Tors fiske (1903) på Mariatorget i Stockholm.
En disk med nybakade wienerbröd står uppställd i butiken. Innanför disken står en kvinnlig expedit klädd i röd rock och en manlig bagare klädd i vitt. Bredvid kocken står en kvinna. I bakgrunden ses en stor ugn samt plåtar med förberedda bakverk som ska in i ugnen. Två kvinnliga kunder står framför disken och tittar på de nygräddade wienerbröden, K-marknad efter 1985/86.
Hästnäs, Mamma fick belönade 20 januari 1966 På bilden syns en kvinna som håller ett ägg i sin vänstra hand och i sin högra hand håller hon i en borste för att kunna polera äggen. Kvinnan är klädd i en klänning med förkläde och har pärlhalsband runt sin hals. I bildens bakgrund syns köksutrustning med spis, ugn , diskbänk och vattenkran samt skåp. I förgrunden syns trälådor samt äggkartonger fyllda med ägg.
Motiv: Spanska zigenare i Södra folkparken; Tre män arbetar vid en vid en improviserad ugn, en man som håller ett barn sitter vid ett tält, porträtt av en kvinna, porträtt av en flicka vid ett tält. Motiv: Spanska zigenare i Södra folkparken; Porträtt av barn, barn leker med gungor, en man ligger på marken och röker pipa, ett barn i en barnvagn, vy över ett tältläger.
Vedeldad spis med kokplattor intill. Ugn i muren. En kaffepanna står på den elektriska spisen. Ett tungt strykjärn ses bakom kastrullen. Nedanför spisen står en plåtlåda med texten "Örebro Kex". I nedre högra hörnet skymtar ett par skor. Interiör från kvarteret Tullnären, mellan Storgatan - Trädgårdsgatan och Herrgårdsgatan - Paradisgränd. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
Sigfrid Hindström köpte denna tomt på Södergatan 59, 1927, troligen sattes kakelugnen upp 1928. Sigfrid köpte kakelugnsformarna till denna ugn i Laholm. Han renoverade dessa formarna. De var oftast i gips. Han gjorde några kakelugnar med dessa formar, sedan förstörde han dem. De hade mönster av snäckor. Kakelugnen på fotot är svartglaserad, skulle varit ett skift högre men det fick inte plats. Barnet i nischen vet man ej vem det är. Sigfrid Hindström hade kakelugnsmakeriet vid hörnset Sandgatan/Nygatan, men var även anställd av Falkenbergs stad som hälsovårdsinspektör och uppsyningsman för laxfisket.
Efter rötningen skulle linets torkas. Det kunde göras i särskilda torkhus, s k bastur, men också på en ugn ute i det fria. Här har Masse arrangerat en arbetsbild en snöfri dag i Helgmillum (mellan jul och nyår) där linet torkas på ugnen. Vidare brakas linet närmast ugnen med hjälp av ett särskilt redskap som krossar linets stjälkar. Därefter skäktas linet med ett skäktträ likt en machete mot en liten stolpe så att man slår sönder stjälkarna. I nästa moment häcklas linet, då det dras genom en häckla försedd med en mängd långa järnpiggar, så att stjälkarna dras bort från linfibrerna.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Del av tillbyggnad till Lövsta sopförbränningsanläggning. Tillbyggnaden byggdes vid mitten av 1960 talet och rymde en femte ugn som togs i drift 1965. I bakgrunden syns taket till den gamla sopförbränningsanläggningen från 1907, samt bakom den även den gamla vagnsverkstaden som innan var destruktionsanläggning för slaktavfall och kadaver.
Resterna efter en äldre byggnad bevarad under en kurtinmur hörande till Bastion Carolus, en del av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I den äldre byggnaden dokumenterades en tegelmurad ugn samt ett golvlager och syllträ. Huset, som kan ha varit uppemot 20 meter långt, förefaller vara identiskt med den byggnad med pyramidtak och en bred, centralt placerad skorsten som finns avbildad på Hans Flemings första perspektivritning över slottsbygget, framställd 1605 (SFP Jönköping nr 001). Byggnaden ger intryck av att ha haft någon sorts verkstads- eller ekonomifunktion och bör ha uppförts efter år 1567. Ugnskonstruktionen var murad av återanvänt tegel och man hade nyttjat grå lera till sammanfogning istället för kalkbruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.