Linköping 1976 med en vy mot nordost från korsningen Kungsgatan-Repslagaregatan. Många av områdets byggnader var vid tiden slitna och rivningstomten i gatuhörnet exemplifierar ett av flertalet redan rivna hus. Av de kvarstående skulle många komma att rivas men Kungsgatan 19 till höger i bild skonades och står ännu i skrivande stund kvar.
Från 299 kr
Ågatan 37 och Klostergatan 23 i Linköping bildade i äldre tiden en fastighet. I ett lagt förslag att räta Ågatan skulle den tilltänkta sträckningen passerat genom tomten men av detta blev intet. Detta och inte minst den senare tiders rivningar i området har återkommande hotat husen in i vår egen tid. Den bortre längan revs mycket riktigt kort efter bildens tillkomst 1987 men den främre huskroppen räddades efter en infekterad tvist mellan kommunen och en då aktuell exploatör. Nedgånget och efter en brand återstod inte mycket av huset men efter återuppbyggnaden har fastigheten skänkt glädje som restaurang och är för Linköpingsborna väl bekant som Gula huset.
Varje tid har sina signaturer. För stora delar av kvarteret Brevduvan i Linköping skrevs de om i slutet av 1980-talet när en fortsatt sanering av området kom till stånd. För en kort tid var bildens utblick från Ågatan möjlig. Lyckligtvis räddades hörnhuset och har för Linköpingsbor blivit bekant som Gula huset.
En bild av Linköping som trots sin relativt sena datering kan vara svår att orientera sig i. Vi ser Nygatan från en position strax väster om korsningen med Djurgårds- och Läroverksgatorna. Sedan 1980-talets exploateringar i området inte längre någon möjlig utblick.
Miljö i Linköping som kan vara svår att känna igen även för den som likt de flesta stadsbor besökt platsen. Sakernas läge klarnar med informationen att platsen för den gamla trädgårdsmästarebostaden till vänster i bilden skulle komma att bli densamma som för Linköpings stift- och landsbiblioteket. Huset till höger, i hörnet av Barfotegatan, står ännu kvar och ingår i trygghetsboendet Aspen.
Kv. Borgaren
von Lingens gård
Parti av Skänninge 1913.
Del av Tanneforsgatan i Linköping 1968. En nutida betraktare känner igen sig i det mesta förutom trähuset i blickfånget, som en tid efter fototillfället revs för att ge plats för ett modernt affärshus. Vy mot väster.
Vy längs med Storgatan i Linköping. Den okända fotografen hade placerat sig invid Stångebro och riktat sin kamera rakt västerut. Tiden var omkring 1920. Hitom Storgatans skärning med Hamngatan ser vi till vänster delar av fattigvårdens anläggning i staden. Till höger ses södra delen av en lång byggnad som inrymde Stångebro tvättinrättning.
Vardagligt ögonblick från Ågatan i Linköping.
Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan 16 i Linköping. Bilden visar gatuhuset från gårdssidan, ett exempel på den enkla träkåksbebyggelse som ännu vid tiden för bilden var gängse bostad för många mindre bemedlade stadsbor. Året är 1903.
Ur ett brevkortsalbum väljer vi att publicera denna något oskarpa men sällan förevigade vy från Linköping. Bilden visar Snickaregatan söderut från gatans korsning med Kungsgatan. Fotografens signatur har inte kunnat uttydas men väl dateringen 1921.
Vasavägen i Linköping med blicken vänd österut. Då som ännu tog den trädkantade paradgatans bägge körfält slut här. De var planerade att fortsätta ända till den blivande Abiskorondellen, men avsikten lämnades därhän och istället lades Vasatorget ut och Vasavägen leddes förbi med ett trafikstråk. Bebyggelsemässigt ser vi fem utmärkande hus för staden. Från vänster Miljonpalatset, i fonden Övestehuset, Linköpings Litografiska bortom Flickskolan och närmast Brandstodsbolagets kontor.
Panorama över Vadstena omkring 1905.
Magasinstorget i Linköping med bebyggelsen utmed torgets västra sida. Närmast Magasintorget 6 följt av nummer 4. Det förstnämnda huset flyttades senare till Gamla Linköping och benämns Berggrenska gården efter en tidigare ägare.
Parti av Storgatan i Linköping 1923. I blickfånget ses von Lingens gård. Byggnaden uppfördes ursprungligen på 1720-talet men fick sitt namn genom friherre Herman von Lingens köp av gården 1784. Till gården hörde även den fristående köksflygeln, som vid tiden för bilden inrymde systrarna Gerda och Eva Nordströms hembageri. I huvudbyggnadens gatuplan drev Nils Bergvall sitt boktryckeri. Byggnaderna kom att nedmonteras 1958 för att från 1961 vara placerade i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Linköping från ovan. Markörer i bilden daterar den till 1934 eller möjligtvis 1935.
Sankt Larsgatan i Linköping med vy norrut från Landskyrkotorget. Odaterad bild från omkring 1930, en tid då ännu bilar och hästskjutsar självklart delade gatornas utrymme.
Parti av Nygatan i Linköping år 1903. Fotograf Essen hade för motivet ställt sig ett 50-tal meter före gatans skärning med Apotekaregatan i höjd med Nisbethska gården, vars höga plank löper till vänster. Vid tiden sträckte sig gårdens tomt ännu mellan Läroverksgatan och Apotekaregatan men detta kom att ändras när en stor hyresfastighet uppfördes i det synliga hörnet 1906. Förändringen i gatubilden är på det hela taget total. Samtliga byggnader är idag rivna eller i något fall flyttad till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.