Ur ett brevkortsalbum väljer vi att publicera denna något oskarpa men sällan förevigade vy från Linköping. Bilden visar Snickaregatan söderut från gatans korsning med Kungsgatan. Fotografens signatur har inte kunnat uttydas men väl dateringen 1921.
Från 299 kr
Vasavägen i Linköping med blicken vänd österut. Då som ännu tog den trädkantade paradgatans bägge körfält slut här. De var planerade att fortsätta ända till den blivande Abiskorondellen, men avsikten lämnades därhän och istället lades Vasatorget ut och Vasavägen leddes förbi med ett trafikstråk. Bebyggelsemässigt ser vi fem utmärkande hus för staden. Från vänster Miljonpalatset, i fonden Övestehuset, Linköpings Litografiska bortom Flickskolan och närmast Brandstodsbolagets kontor.
Panorama över Vadstena omkring 1905.
Magasinstorget i Linköping med bebyggelsen utmed torgets västra sida. Närmast Magasintorget 6 följt av nummer 4. Det förstnämnda huset flyttades senare till Gamla Linköping och benämns Berggrenska gården efter en tidigare ägare.
Parti av Storgatan i Linköping 1923. I blickfånget ses von Lingens gård. Byggnaden uppfördes ursprungligen på 1720-talet men fick sitt namn genom friherre Herman von Lingens köp av gården 1784. Till gården hörde även den fristående köksflygeln, som vid tiden för bilden inrymde systrarna Gerda och Eva Nordströms hembageri. I huvudbyggnadens gatuplan drev Nils Bergvall sitt boktryckeri. Byggnaderna kom att nedmonteras 1958 för att från 1961 vara placerade i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Linköping från ovan. Markörer i bilden daterar den till 1934 eller möjligtvis 1935.
Sankt Larsgatan i Linköping med vy norrut från Landskyrkotorget. Odaterad bild från omkring 1930, en tid då ännu bilar och hästskjutsar självklart delade gatornas utrymme.
Parti av Nygatan i Linköping år 1903. Fotograf Essen hade för motivet ställt sig ett 50-tal meter före gatans skärning med Apotekaregatan i höjd med Nisbethska gården, vars höga plank löper till vänster. Vid tiden sträckte sig gårdens tomt ännu mellan Läroverksgatan och Apotekaregatan men detta kom att ändras när en stor hyresfastighet uppfördes i det synliga hörnet 1906. Förändringen i gatubilden är på det hela taget total. Samtliga byggnader är idag rivna eller i något fall flyttad till friluftsmuseet Gamla Linköping.
M/F Kind passerar Linköpings först uppförda förort, Johannelund. Området planlades enligt den så kallade ABCD-modellen, där A står för arbete, B för bostad, C för centrum och D för demokrati. Tanken var att man skulle kunna bo, arbeta, och ha tillgång till service i samma område, men även känna sig delaktig i sitt bostadsområde. Förebilden var Vällingby i Stockholm.
Dåvarande Ågatan 43 i Linköping, Ekmanska gården kallad. Bakom namnet står plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär vars inriktning ännu bestod vid fototillfället 1958. Rörelsens, och hela husets, öde på platsen var dock beseglat vid tiden. Byggnaden räddades lyckligtvis för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Miljön utmed Vistenagatan i Skänninge har lyckligtvis fått behålla delar av sin forna charm. Här en vy mot gatans nummer 13 och 15 som de tog sig ut 1952.
Utsikt från Linköpings domkyrka mot öster. Året är 1930 och stadens rådande karaktärsbyggnader är sedan länge eller nyligen uppförda. Men ännu har några kvarter kvar sina hus som inte kommer att kunna möta tidens krav. Bland andra kvarteret Baggen i kyrknockens riktning och kvarteret Apoteket bortom domkyrkoparkens grönska.
Odaterat parti av Klostergatan i Linköping. Vy söderut från gatans skärning med Nygatan. Till vänster begränsas bilden av Gamla saluhallens västra fasad. Planket till höger tillhörde mamsell Dufvas gård på adressen Nygatan 32. Boden och ryggåsstugan i fonden överlevde sina omständliga lägen till 1935. Bild som daterats till 1890-tal.
Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar, uppfört under 1800-talets andra hälft. Bottenvåning med stickbågiga fönster. Andra våningens fönster med tre rutors höjd. Överst ett band med små vindsfönster. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum inför hot om rivning, något som dock inte kom att verkställas.
Ur resultaten av amatörfotografen Fritz Lovéns intresse ser vi här ett parti av S:t Larsgatan i Linköping. Platsen är sedan länge helt oigenkännlig med sin vy av gatans lopp mot Trädgårdstorget, med fotografen placerad höjd med kvarteret Dahlian.
Interiör från kvarteret Vårdtornet i Norrköping. Byggnaden till vänster uppfördes 1760 av sadelmakare Michelson. År 1826 köptes det av skräddaren Gottfrid Zetterstrand som tio år därefter lät uppföra den putsade bygnaden till höger. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan inför breddning av Västgötegatans nedre del.
Parti av Skänninge 1913. Vy längs med Vadstenagatan öster ut.
Utsikt över Linköping. Vy från Kittelberget mot nordost. Bilden kan dateras till 1894 bland annat genom uppförandet av Linnégatan 25 i bildens vänsterkant och grundläggningen av byggmästare Anders Gustaf Johanssons hus i hörnet av S:t Larsgatan och Linnégatan. På grund av defekter är bilden beskuren.
Dolt som gårdshus till Snickaregatan 2 i Linköping ligger ännu det vackra ordenshuset som tjänat stadens Godtemplare. Byggnaden uppfördes på 1880-talet av J. G. Svensson.
Parti av Hospitalsgatan i Söderköping. Vy från gatans korsning med Linköpingsgatan. I blickfånget ses Hospitalsgatan 2. Dokumentation av Östergötlands museum 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.