Alingsås
Från 299 kr
Upptill i vänstra kanten ses gaveln på korsvirkes magasinet inom tomt 51-53 (Bron 4) och i den diffusa bakgrunden bl. a. S:t Laurentii kyrka. På gården tomt 50 (Bron 3) har hållits laxaktioner, vilka illustreras på en målning av Robert Lundberg 1892. 3:e huset på vänster sida är det sk. Hotell "Codrington". Text på baksidan: Pelle Lundberg med hund, mannen längst ned till höger "Skrivare Bengtsson". Bild text i boken " Ur Falkenbergs stads historia" Storgatan 1880. Nederst till vänster Pelle Lundberg samtalande med Susanna Bratt.
Masse har tagit en bild av gårdsparten från åkern i söder. Manbyggnaden skymtar till vänster. Den fina ladugården dominerar bilden. Den är troligen c:a 20 år gammal och verkar vara enhetligt byggd. Den innehåller från vänster vidbyggt tröskhus med tillhörande lada med ladportar. Sedan följer flera fähus, men märkligt nog bara en gödseldörr. Det kan möjligen bero på att man gjort en mycket modern inredningen med korna stående i ladugårdens längsriktning i mitten. Då räcker det med en gödseldörr mitt på. Till höger syns magasinet från 1897.
Masse har gått bakom uthusen och tagit denna bild. T v ser vi magasinet från 1904, en ren magasinsbyggnad var mycket ovanligt då. Därefter skymtar manbyggnaden. Sedan följer ladugårdens södra del med tröskhuset vinklat in åt gården, där öppningen är förbyggd. På ladan har man brutit ner hela dess gavelspets och fört samman denna ladugårdsdel med trösk- och halmhuset, dessutom har man tagit upp en port. I vinkel bakåt står ett stort halmhus? Ändå har man en jättestor halmstack utanför, vilken ser ut att sväva, men det beror på att djur gnagt i sig den nedre delen.
I förgrunden syns det gamla officersbostället Finnarp. Närmast i bild paviljongen och huvudbyggnaden. Till vänster arrendators-bostad, ladugård och uthus. Vid viken av sjön syns handels-fastigheten Sjövik, som etablerades 1898. På 1930-talet drevs här mejeri. Mellan Finnarp och Sjövik skymtar Bunns snickeri, som hade ett 10-tal anställda. Första huset till vänster utmed vägen är godsmagasinet till Gripenbergsbanan och därefter till höger ligger Bunn stations stationshus. Bakom magasinet ligger backstugan Sjöaslätt, som byggdes på 1830-talet. Ladugården är ombyggd till samlingslokal. Nästa vita hus är backstugan Sjöbo och nästa större vita hus är Bunnsholm, som hade telefonstation. Sista vita hus är Bunnsdal, som byggdes 1947. Så kortet är taget efter 1947.
Lars Alström kör på vägen intill Lau kyrka med skvackvagn, det är inte uppenbart att det är fråga om gödsel han skall köra. Sidolämmarna, de s k fjälarna, ligger troligen på vagnbotten och kanske ligger en grep t v om L.A. Han kör i riktning mot hemmet som han byggt 1905 på Sunnkörke grund just där vägen mot Lausmyr går. Lars Alström är 55 år gammal på bilden. Han kör med hästar i tvåspann plus att ett föl går bredvid. Han är klädd i arbetskläder med träskor. Miljön bilden är tagen i är intressant. De omkring 1880 planterade askarna på kyrkogården har vuxit sig ganska stora. I bakgrunden t h skymtar sockenmagasinet. Det stod förut på södra sidan om vägen mitt för stigluckan, men flyttades till denna plats 1897 när skolan byggdes. Man ser att magasinet är det gamla i bulteknik, men att det har fått papptak med lodstående vådor och det står på höga stenplintar. Landsvägen är förvånansvärt smal och liten.
Skolan var socknens stolthet och Masse har tagit ett par bilder av den blott 6 år gamla skolan sedd från vägen. En tidigare skola låg ungefär där sockenmagasinet står idag, öster om kyrkan. Man kan säga att sockenmagasinet och skolan bytte plats 1897. Magasinet stod ungefär där flaggstången står på bilden och den hade endast en mycket liten tomt ikring sig, utanför denna var det åker. Skolan kom att ta väsentligt mera yta i anspråk. Skolan är byggd i för tiden modern stil med lite påverkan från snickarglädjestilen. Till vänster var småskolan och bakom den storskolan, mitt i huset var en korridor. Till höger var det lärarbostäder. Skolan var i bruk till 1988. Därefter blev den kooperativt dagis och församlingssal.
Masse har gått ner på Fäie Lairu och tagit en magnifik bild av bygden! Bakom den långa bandtunen ser vi i det öppna landskapet från vänster: Kauparves södra part som ännu har ladugårdarna kringbyggda framför manbyggnaden ute vid Kotorget vid landsvägen. Norra partens manbyggnad skymtar svagt över och lite t v om södra partens flygel. Därefter följer just södra partens flygel, sedan dess manbyggnad och framför dess gavel en liten uthusbyggnad. Därefter följer ett okänt litet hus och efter det norra partens nya ladugård, där dess framsida skyms av en liten bodlänga. Under Fie följer en liten ladugård med agtak tillhörande ett boställe tillkommet 1889 och dess vinkelbyggda manbyggnad. Sedan ser vi Fie norra parts stora manbyggnad med långsidan intill landsvägen och efter den södra partens också stora manbyggnad. De branta agtaken på Fie norra parts skymtar och magasinet och de ombyggda uthusen med flacka spåntak till södra parten syns längst till höger.
Kafferosteri, 7 juni 1946. Engwall Hellberg AB, Drottninggatan 56, Gävle. Bolaget bildades när kolonialvarufirmorna Gustav Hellberg, grundad 1888, och Carl Fredrik Engwall, grundad 1892, sammanslogs 1909. Bolaget leddes av direktören E.L Schüllerquist] och var grossist för kaffe, frukt, kryddor, sirap och huvudartiklar. Verksamheten drevs i byggnaden Holmia "det Hellbergska magasinet" som Hellberg tidigare hade låtit uppföra. 1909 anlades också ett kafferosteri som senare utvidgades både 1920 och 1929. Engwall Hellberg AB hade under flera år hård konkurrens med Vict Th Engwall & Co (nuvarande Gevalia), som dock 1938 köpte Engwall Hellberg & Co AB inklusive fastigheten så att konkurrensen kunde upphöra. 1962 köpte AB Svenska Kolonialgrossister Engwall Hellberg & Co. Företaget bytte då också namn till Enghell AB samt gick med i Vivo-kedjan. Företaget övertogs 1971 av AB Ce-Jis Kolonial (nuvarande Dagab Nord AB) varpå distributionen flyttades till Borlänge. Kvar i Gävle blev färskvarudistribution och snabbgross men senare lades även det ner och företaget är nu avvecklat.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.