Bäckefors bruk. Bruket från början i öster. Till höger utmed fallen ligger först en förrådsbyggnad sedan gamla brygghuset, ankarsmedjan och metallverkstaden. Det långa taket framför kullen tillhör ett kolskjul framför vilket Spiksmebynninga synes. På kullen mitt för ankarsmedjan ligga Herrgårdsbynninga och två arbetarbostäder varav gavelhuset till vänster är Engelska bynninga. Längre till vänster skymtar taken på ladugården och lador.
Från 299 kr
Gården från landsvägen. Närmast ligger mangårdens vidsträckta yttre plan med de två långa flyglarna samt stenmuren och grinden mot landsvägen. Innerst ligger mangårdens inre plan, som skiljes från den yttre medelst häck. Mitt för huvudbyggningen, vars tak skymtar, står en vacker alm såsom vårdträd med lummiga buskage på sidorna.
Järnvägen går utmed Vätterns västra sida i Jönköping förbi bostäder och industrier, bland annat snickerifabriken vid Talavid. Det långa huset på andra sidan järnvägen, mot Vättern, är Bröderna Ljungqvist i Jönköping AB, vanligen kallad för Blecket, då de tillverkade hushållsföremål i bleckplåt.
Nya Fredriksskansbroarna med Malmfjärden och Ängö samt Lindö i bakgrunden. Trädplanteringen är det s.k. "Käringalåret" S:a Kanalgatan med Ängöbron och Kalmar varv i bakgrunden. De långa längorna är gamla färdstallarna där bönderna ställde in sina hästar vid stadsbesök. Den ljusa byggnaden i närmaste längan är djursjukhuset "Blå Stjärnan" omkring 1931-37.
Bilkö på Ölandsbron. De första åren blev det långa köer på bron vid midsommar och på lördagar under semestertid. Olika experiment med tre och fyra filer har minskar problemen, men i takt med att turismen ökat har det återigen blivit en flaskhals.
Karlbergskadetter gör morgontoalett vid mitten av 1890-talet. Man kammar mittbena, bryner rakkniv och rakar sig. Framför den rakande ynglingen hänger en strigel på en krok. Handfat och tvättsvamp på fönsterbänken och gasljus i taket visar avsaknad av både rinnande vatten och elektricitet. Den infallande ljuset visar att det är den ljusa årstiden, men man bär ändå långa benunderkläder och undertröja.
I kompaniet i Karlberg söndagsmorgon i maj månad 1895. Karlbergskadetter gör morgontoalett vid mitten av 1890-talet. Man kammar mittbena, bryner rakkniv och tvättar sig. Handfat och tvättsvamp på fönsterbänken och gasljus i taket visar avsaknad av både rinnande vatten och elektricitet. Den infallande ljuset visar att det är den ljusa årstiden, men man bär ändå långa benunderkläder och undertröja. Närmast i vänster G. A Mannberg.
Fagersta by, vy från vägen uppe på kanalbanken. Av bebyggelsen är det från vänster den lilla gården bakom träden den stora tvåvåningsbyggningen i mitten och därbakom syns ett tak med två skorstenar till ett bostadshus och sekelskifteshus till höger som är kvar. De långa längorna framför det stora huset var en såganläggning i ån mellan Lill- och Storgösken
Syskonen Granath med deras farmor samt personer från familjen Brosten i Annefors. Kvinnan längst ned till höger är Sigrid Brosten f Nyström, född 1875. Pojken bakom henne är nog hennes son Olof Einar född 1915. Den långa flickan i bakre raden är nog hennes dotter Sigrid Emilia född 1912.
Flyktinghjälpen resulterade i samlingsrekord - 13 milj kr betalades in på 150 minuter. (Se Tidningen PS nr 6/1967 och 4B/67 samt Postens Kundtidning nr 2/1967). Foto 16/4 1967. Långa köer vid postexpeditionen Danderyd 2, Nora torg 4. Thore Skogman lämnar en kund ett kvitto på inbetalt bidrag.
Hästnäs, 20 januari 1966 I bildens förgrund syns det två flickor och en flicka syns det i bakgrunden åt höger. Alla flickor på bilden har stickade vintermössor på sina huvuden. På sina halsar har de två flickorna långa stickade skarfar som når till deras knän. En flicka i mitten är klädd i en anorakliknande jacka.
Silversmed 20 augusti 1965 En bild på en silversmed vid sitt arbetsbord. På bordet står en burk med etikett som lyder "Lyons Tea", ett paket med cigaretter märkt "LM", långa tändstickor, glasögon, diverse verktyg osv. Utanför fönstret på gården syns två cyklar.
Hästnäs, 20 januari 1966 I bildens förgrund centralt syns det en flicka som är klädd i en vit vinterjacka och har en vit stickat mössa på sitt huvud. Flickan också har en lång svart stickat skarf med långa fransar runt sin hals som hänger ner till hennes knä. Hon har skidstavar i sina händer.
Ny Varberga affär, 22 oktober 1965. Hårfrisörskan står och rullar upp håret på en kund. Arbetsplatsen är rymlig genom att kunderna placerats i en slags rondell med bås runt en mittpelare på vilken fästs långa armar med torkhuvar. Arbetsmaterialet har hon bredvid sig på en rullbar karusell av hyllor och fack. Stolarna är inte höj- och sänkbara men kunderna har fotpallar.
Lo- Handels 17 oktober 1966 Tre damer står tillsammans och bläddrar i broschyrer. Damen till vänster är klädd i svart blus med grå jacka över samt pärlhalsband. Damen i mitten är klädd i vit kappa och brunt halsband. Damen till höger mörk blus med långa ärmar.
Utflykt till Säbylunds herrgård. 10 juni 1951. Den långa mannen i bakgrunden är förvaltare Erik Hökerberg 1897-1967, kvinnan i folkdräkt är hans dotter Gudrun Malmros 1935- och bakom henne hennes syster Carina Broms 1930- Kvinnan i vitt är Eriks fru Karin Hökerberg f.Nilsson 1902-1987.
Visby ringmur. Nordeuropas bäst bevarade ringmur, som omsluter det medeltida Visby, uppförd av kalksten i etapper ca 1250-88 och påbyggd omkring 1300. Den ca 3,6 km långa muren hade med Kruttornet, en kastal från 1100 -talet 29 torn varav 27 bevarats. Dessutom har nio s.k. sadeltorn av ursprungligen 22 eller 23 bevarats. Muren liksom kyrkoruinerna förvaltas nu av RAÄ.
Dokumentation av Liljeholmens stearinljustillverkning. Fabrikshallen. Huvudingången genom den 100 m långa fabriken. Tv. Förvaringsskåp för golvvärmare, som används för att tina upp stelnad stearin i pistongerna i ljusmaskinerna. Intill detta är ljustestskåpet som används för att kontrollera ljus ur produktionen av produktpersonalen.
Den långa raden i Gustavsvik. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader. I området ingår även sågverkssamhällen från 1800-talets senare del och jordbruksbyar i traditionellt höjdläge.
Den långa raden i Gustavsvik. Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.