I Kristinelunds gård i Södra Valbo startade år 1938 änkan Greta Wahlman ett angora-ullspinneri i den byggnad som tidigare inrymt filfabrik. Den nya verksamheten registrerades i februari 1941 i länsstyrelsens handelsregister och kom att pågå till 1967. Verksamheten upphörde 1967 och 1972 förstördes spinneribyggnaden av en brand. Resterna av fabriken revs 1985.
Från 299 kr
Länstyrelsernas försöjrningssektion.
En matvaruaffär i Cerstenska huset, byggnaden byggdes 1667 vid Storgatan. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
Cerstenska huset byggt 1667 vid Storgatan. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
En matvaruaffär i Cerstenska huset byggd 1667 på Storgatan i Kalmar. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.)
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.
Ångfartyget Bråviken, Qvarsboklint, Östergötland. Kvarseboklints naturreservat är cirka 67 hektar stort och ligger norr om Bråviken. De sydvända branterna utmed Bråvikenförkastningen ger tillsammans med inslag av kalk och orörd skog grunden för rika livsmiljöer. Skogen består främst av tallnaturskog med ett stort inslag av mycket gamla träd och grov död ved. Förutom gamla âuvtallarâ finns även relativt gott om gamla, ofta långsamt växande, granar, aspar, ekar och lindar. Källa: Länsstyrelsen, Östergötland / Naturreservat
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2661 expansionsutrymme. Kompressorutrustning som användes vid tömmning och torkning av systemen. På bänken ligger tätningspluggar som användes vid tätning av bränsleelementsposition i reaktortank när ändring av antalet bränsleelement gjordes. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall östra väggen. Manöverskåp av yttre system för hydraliska styrdon, P130, Lyftstroppar samt P222. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan +19 rum 0745 utrymme för huvudvärmeväxlare ( HVVX). Periskopshuvud som leder ner från reaktorhallen för att optiskt kunna se ner i det, under drift, avstängda utrymmet. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 04 reaktorbyggnaden rum 0423. Kylaggregat för huvudvärmeväxlare. Bilden tagen från korridor 0421. Installationer förutom kylagregat P208, P209, P220, P248 samt P250.Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhallen med västra väggen. Från vänster: innre transportslussport, luftschakt till plan 04, betonglock över huvudvärmeväxlare E3G, temporär trappa till huvudvärmeväxlareutrymmet rum 0745, periskop till huvudvärmeväxlareutrymmet rum 0745. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 03 rum 0351, rör och kabelutrymme. Trapphus 0651 till höger och Åke bergman rakt fram. Installationer: P204, P206, P208, P209, P212, P220, P222, P250 och P326 . Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 15 korridor 1525. Strålskyddsdörr till rum 1530 för pumpar och hydraliska reglerdon. Installationer: P88, P130. P206 samt P248. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 15 korridor 1525. Strålskyddsdörr till rum 1531 för pumpar och hydraliska reglerdon. Installationer: P88, P130. P206, P209 samt P248. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 22,5 rum 0745 utrymme för huvudvärmeväxlare ( HVVX). Öppningen efter demonterad HVVX P62 E1e. Bilden tagen från plan 22,5 mot reaktorhall. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.