Tinnerbäcken en vårdag omkring förra sekelskiftet. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bakgrunden. Således vy mot väster från läget av nuvarandet Sankt Larsbron.
Från 299 kr
Fredkulla på Tjärholm i Sankt Anna gavs ett synnerligen ogenerat läge när det uppfördes 1908. Byggherre var Fredrik Alfred karlsson, kyrkvärd och tidigare inspektor vid Herrborum. Nu fick han ännu en titel som postföreståndare i och med att ett postkontor uppfördes på tomten, den lilla vita byggnaden till höger. Till hjälp vid posten hade han en tid sin fosterdotter Mariana Karlsson.
Det magnifika Sturefors slott stod färdigt omkring 1710. Byggherre var Karl XII:s mäktige kanslichef greve Carl Piper och till hjälp att uppfylla sina önskemål knöt han den synnerligt välrenommerade arkitekten Nicodemus Tessin d. y. för uppdraget. Vid tiden för bilden disponerades fideikommisset av grevinnan Pauline Bielke, född Fouché-d'Otrante.
Gunnar och Emil Hultgren har tagit kafferast från dikesgrävning. Med hjälp av stubbrytaren och spade gör de några gärden i Bona mindre vattensjuka. Året är 1929. Den skarpögde kan ana de ritsar som markerar var fotograf Hultgren tänkte sig beskära bilden.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas till höger i bilden. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Fyra äldre kvinnor sitter och dricker kaffe i ett möblemang av gustavianskt snitt. Kvinnan till höger tittar i en bok med hjälp av en lornjett. I hörnet ett ljust golvur, till höger ett boksskåp med glasdörrar. En byrå till vänster med ljusstake och stor spegel på väggen ovanför.
En boxningsring uppställd på gården till Realskolan i Gränna, omgiven av mycket folk. I realskolans öppna fönster mot gården syns många åskådare. Till vänster en man med hög hatt, troligen domaren. Till höger får en boxare med sannolikt svensk flagga på bröstet, hjälp av sin tränare att ta av sig en rock.
Gruppbild med familjen Wigh. Mannen står snett bakom hustrun som sitter på en stol. På ett bord intill mannen står, med hjälp av honom, ett litet barn. Ett något äldre barn sitter på en stol med en dock i handen intill mamman. Mannen bär Frälsningsarméns uniform.
BENGMARK, ARNE SJÖMAN, STOCKHOLM F. 1 JUNI 1910 I SLITE Tatueringar på vänster arm: Flickhuvudet utfört 1925 i Göteborg av "Tatuerarkalle" för 14:- kr. I blått, rött, grönt. Flickan med amerikanska och svenska flaggorna utförd i Hull 1924. Fullriggaren utförd av en kamrat i skolan med hjälp av en synål.
Ursula Albertina Pettersson - populärt kallad Silan - var bosatt i Knivsta, två mil söder om Uppsala. Hon sydde fackföreningsfanor. Till sin hjälp kan hon ha haft sin make Jacob som var finsnickare men också duktig på att rita och dottern Märta som också sydde.
Silan och Jakob när de var i 73-års åldern. Ursula Albertina Pettersson - populärt kallad Silan - var bosatt i Knivsta, två mil söder om Uppsala. Hon sydde fackföreningsfanor. Till sin hjälp kan hon ha haft sin make Jacob som var finsnickare men också duktig på att rita och dottern Märta som också sydde.
Brovakt vid Dalbobron. Denna bro togs i bruk redan 1913 (3 år innan nya trafikkanalen invigs) och revs 1965. Bron var 60 m lång, körbanans bredd drygt 4,5 m samt ca 1 m bred gångbana. Manövreringen skedde på elektrisk väg, och att öppna resp. stänga bron tog ca 90 sek. Bron blev efterhand enkelriktad med hjälp av ljussignaler. Nya Dalbobron invigdes 13 december 1962.
Enligt noteringar: "Oscar Färdigs första ateljé vid Kvistrum. Den byggdes 1908 och flyttades för att byggas ihop med det bostadshus han byggde 1918 en bit därifrån (Solgården). Färdig hade hjälp av militärstyrka vid flyttningen. Hela ateljén rullades på stockar nattetid." (BJ)
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ultraviolett strålning. Bilden visar överstrålning av solljuset kan reduceras med hjälp av UV-filter.
Fraenkel poserar för fotografen. Kälkarna drogs enbart med hjälp av dragsele och rep, man hade inga skaklar. Detta skulle senare innebära stora svårigheter, när man skulle ta sig nerför de stora skruvisvallarna. Det förefaller som Andrée räknat med att polarisen skulle vara slät som ett golv.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Man klädd i svart med vita prickar och linjer för att kunna studera kroppens rörelse i dessa punkter med hjälp av kronofotografi.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. 5 bilder tagna medcylinderlinsobjektiv. Från vänster till höger har modellen gjorts längre och smalare med hjälp av optiken. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 146.
Bilden visar den tyske kejsaren Vilhelm II och hans bror Henrik av Preussen under ett truppbesök. Gruppen med kejsaren och höguppsatta militärer står på en äng med hög gräs. I förgrunden finns två bord med kartor och en stol. En officerare visar med armen på något och alla tittar i denna riktning, prinsen med hjälp av en kikare.
Bilden visar en grupp soldater som har ställt upp sig för fotografen för att visar hur man sätter upp telefonkablar. Två soldater i mitten har klättrat upp en bit på en telefonstolpe med hjälp av stegjärn. På marken står en större grupp som tittar upp på de.
Skogshuggare i arbete. Illustration i en av Nordiska museets frågelistor som visar "klossning", "skulkning" eller "tsjöitning" av stocken. För att hugga stockens sidor jämna markerades en jämn linje längs dess båda sidor, antingen med hjälp av ett kritat snöre eller genom att på fri hand hugga upp en linje. Därefter gjordes djupa tvärhugg med jämna mellanrum längs stocken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.