Gatumotiv, Stockholm (söder) Högbergsgatan vid Katarina kyrka Exteriör Svensk arkitektur: kyrkor, herrgårdar med mera fotograferade av Arkitekturminnesföreningen 1908-23.Svensk arkitektur: kyrkor, herrgårdar med mera fotograferade av Arkitekturminnesföreningen 1908-23.
Från 299 kr
Åsklosters Kungsgård från söder. Verandan är numera avlägsnad. Byggnaden är från 1806–1807 uppförd efter typritningar gjorda av Carl Hårleman, överintendentämbetets chef. Under mitten av 1800-talet fick byggnaden flyglar. Tidigare fanns där ett trähus från 1600-talet som tillkom efter att Ås kloster, grundat av Cisterciensermunkar vid 1100-talets slut, las ner i samband med reformationen. Det kan ha varit ett av de största danska klostren. Kungsgården står "inne i klosterkyrkan" och övriga konstaterade klosterbyggnader låg hitom och till höger i bild (söder och öster om Kungsgården). Bakom huset i norr finns en begravningsplats.
Vykort, "Fröllinge". Vy över Fröllinge slotts park med corps-de-logiet i bakgrunden. Till höger en allé. Bilden är densamma som bildnr F9187 (odelat brevkort) och är således tagen före 1905. Här är bilden använd till ett vykort, dvs med plats för både adressat och meddelande på baksidan, vilket blev tillåtet 1905.
Brevkort, "Fröllinge". Vy över Fröllinge slotts park med corps-de-logiet i bakgrunden. Till höger en allé. Bilden är tagen före 1905 eftersom hela baksidan är avsedd för adressering. (Se även F9188)
Brevkort, "Fröllinge" med sekundär påskrift: 2 mil n om Halmstad (ngt norr om Susegården s.o nära Getinge station). Motivet visar Fröllinge slott sett från gården med unionsflaggan hissad, vilket betyder att bilden tagits senast 1905 då unionen Sverige-Norge upplöstes. Framför den medeltidsinspirerade entrén, med krenelering på balkongen, står ett hästekipage redo med vagn.
Tecknat brevkort, "Fröllinge" med sekundär påskrift. Visar ena gaveln på huvudbyggnaden med medeltidsinspirerad tegeldekor både längs takfoten och under gavelgesimsen. Nedtill ses en tillbyggnad och flygeln förefaller sammanbyggd med huvudbyggnaden. I förgrunden ses en väg kantad av pollare med kedjor över ett vattendrag, träd och buskar.
Brevkort, "Rydö. Disponentbostaden." Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. I Rydöbruk fanns dock en industri ända sedan 1720-talet och bruksherrgården flyttades hit år 1828 från närbelägna Gustavsbergs gård. Herrgården har således varit corps-de-logi för såväl järnbrukspatroner som för de senare massabruksdirektörerna. Möjligen hade man nyligen moderniserat de stora verandorna i två våningar när bilden togs. En stor och frodig gårdsrundel med flaggstång ligger framför byggnaden. Byggnaden finns kvar och återfick sitt utseende från 1900-talets början vid en restaurering i början av 1990-talet. (Se även F9149, F9150)
Mauritzberg
Höjentorp
Kersö
Brokind
Mariedal
Hönsesäter
Malmvik
En gammal manbyggnad med en nyare byggnad i vinkel och på gården en mycket hög flaggstång. Det gamla huset är förmodligen en s k långloftsstuga, vilket de två ingångarna antyder. Alltså ursprungligen en gammal högloftsstuga med en lägre ryggåsstuga i mitten och ett högre loft på ömse sida med var sin ingång. Vid godare tider har man fått råd att bygga på och lyfta upp taken till gemensam höjd och sätta in lunettfönster i loftgången som formats på ovanvåningen. Huvudentrén försågs med en veranda dekorerad med figursågade räcken, kapitäl och taklist. I många fall togs den andra ingången bort, men här behölls den och dörren med rombisk panel flankeras av pilastrar och ett kort skärmtak. Längs byggnadens takfot sitter en kraftig, lambrekängformad list. Taket täcks med enkupigt tegel och den höga stensockeln är vitkalkad och har en källaringång. Flygeln är också reslig med loftvåning men har taket täckt med stickor (pärt) och målad fasad, till skillnad från huvudbyggnaden. (Bilden beskuren pga negativets skador, ses nedtill och till vänster)
Vykort, "Tjolöholm till 1864". Motivet är en något beskuren version av en målning av Johanna Schultz från 1840. Egendomen hade då varit i släkten Svalin (även Swalin) sedan 1774 och manbyggnaden med sina symmetriskt placerade flyglar bär samma sekels arkitektur. Byggnaderna har två våningar med två skorstenar vardera på sadeltaken. Mellan flyglarna finns ett glest staket med centrerad portal och gårdsplanen mellan husen tycks vara fylld av träd. Havshorisonten syns i bakgrunden. Vid bergets fot ligger två enklare byggnader och bergskrönet pryds av en vimpel. Åt höger i bild breder odlingar och åkrar ut sig och i nedre hörnet av bilden ligger en ladugård i skiftesverk med stråtak, vilken syns i sin helhet på originalmålningen. Mangården ersattes av dåvarande ägaren Werner Santesson med en modern herrgård i nyrenässans som stod klar 1867.
Vykort, "Tjolöholm i slutet av 1800-talet" Ryttmästare Werner Santesson lät 1865-1867 uppföra denna byggnad med 35 rum, vilken ersatte en äldre gård (se bild 08F0076). Italiensk nyrenässans hade just kommit på modet och uttrycks här med rusticerad bottenvåning, piano nobile och mezzaninvåning under takfoten. Mittrisaliten kröns av ett tympanon och vid dess vänstra sida skymtar här den stora takkupol som var synlig lång väg från havssidan. Fasaden var färgad i ljus gulockra. Framför entrén hade öppen grusplan med stor gårdsrundel anlagts.
Brevkort. Tjolöholms äldre slott sett från havssidan. Werner Santesson lät uppföra denna nyrenässansbyggnad 1867, som ersatte ett äldre gods på platsen.
Hjulebergs gods och park. Manbyggnad av sten med krenelerad gavel. Två fröknar vandrar, en med solparasoll, i parken. I förgrunden nysatta plantor.
Venezia
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.