Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad. Efter branden den 14 november 1930. Foto Erik Hammarstedt, Långshyttan. Systerson till Johan Vretling, Isaksberg
Från 299 kr
Interiör från Tolvfors herrgård med dekorationsmåleri av Asplind. Eric Söderhielm började bygga en herrgård 1756 och 1760-1761 byggdes flyglar för kök och brukskontor. Herrgården ombyggdes 1799-1801 till två våningar och vindsvåning.
Westergrenska stiftelsen, Gustavsgatan 16 Johan och Lotten Westergren Bildades 1921 för att bygga ett hem för fattiga äldre änkor eller "fruntimmer som förde hederlig vandel". Huset, byggt 1925-1926 i nyklassicistisk stil.
En förskollärare vid Katrinebergs daghem, hjälper barnen att bygga koja inomhus med hjälp av filtar liggandes över en spjälsäng. Två barn sitter utanför och två barn sitter i "kojan". I bakgrunden ser man en fotboll.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Ranered 1:60. Hus nr: 091D3005. Benämning: fritidshus och redskapsbod. Kvalitet: mindre god. Material: trä. Övrigt: ska bygga nytt. Tillfartsväg: ej framkomlig. Renhållning: ej soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Inseros 1:28. Hus nr: 301D1011. Benämning: permanent bostad och redskapsbod. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material: trä. Övrigt: håller på att bygga till. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Långås 1:29. Hus nr: 558C2011. Benämning: fritidshus och redskapsbod. Kvalitet: mindre god. Material, bostadshus: eternit, masonite. Material, redskapsbod: eternit. Övrigt: ska tydligen bygga nytt. Tillfartsväg: framkomlig.
Tre kvinnor och en hund promenerar på Östra Kyrkvägen år 1966. De går på en gångväg nedanför nuvarande Östergårdsskolan (Vommedal Östergård). Flertalet cementrör ligger uppradade utefter vägen. HSB skall börja bygga. I bakgrunden ses åkermark, natur och Sagåsen.
Borgkullen vid Brömsehus. Valdemar Atterdag lät på 1360-talet bygga borgen, för att kunna ha uppsikt över den viktiga segelleden på Östersjön och vägen längs kusten. Borgen förstördes år 1436 under Engelbrektupproret.
Vänersborg. Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg, UVHJ. Torpabron. På Norra Järnvägsgatan-Torpavägen. Bron revs ca 1916 och ersattes med korsning med fällbommar. Dessa manövrerades från ställverket vid Vänersborgs station. 1964 fanns planer på att återigen bygga en bro över järnvägen.
Kv. S:t Bernhard, Botvidsgatan 51-53. Foto av lokförare Bergströms fastighet Botvidsgatan 51, där d:r Nyblom skall bygga. Fotot taget från Falegatan. 12 mars 1936. Här talade Aug. Palm om socialismen för första gången i Falköping år 1884.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den Syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över sSlottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.