Sölvesborgs sparbanks fastighet vid hörnet Södergatan/Repslagaregatan i Sölvesborg, i nationalromantisk stil, byggd 1915 efter ritningar av Alfred Hellerström. Huset inrymde redan från början Sölvesborgs sparbank (till vänster). I förgrunden breder Hästtorget ut sig och i bakgrunden skymtar man en vik av Östersjön.
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1944. Motiv av Skeppet "Smålands Lejon". Började byggas 1634. K.G. Wrangels amiralskepp under kriget 1644. Deltog även i slaget vid Femerbält 1644 och i slaget mot danskarna i Östersjön 1645. Såldes till Frankrike 1647. "I serien: För marinen."
Strömsrums herrgård. Strömsrum omnämns första gången 1312 och då som en kastal tillhörig ätten Sture. Johan Skytte köpte egendomen 1622. Dennes sonson, Gustav Adolf Skytte, född 1637, nyttjade slottet som bas för sitt, systern Annas och svågern Gustaf Drakes (Hagelsrum) sjöröveri på Östersjön 1657-1661. (Uppgifterna är hämtade från http://www.alemskyrkby.se/sida12.html)
Charta som wisar belägenheten af de Östersjöns och Mälarens wikar som gå närmast til hwar andra, samt af landet ther emellan och watn-dragen som falla åt hwardera siön..[Kartografiskt material]
Av de drygt 3000 tyska och baltiska soldater som flydde över Östersjön från det tyska brohuvudet i Kurland kom 1300 till Kalmar. De kom i pråmar och landstigningsfartyg på morgonen den 10 maj 1945. Innan de fick lägga till tvangs de lämna sina vapen i hamninloppet där de troligen ligger kvar. Merparten av soldaterna inkvarterades senare i tält på Kullö. De sjuka bereddes plats i Tullskolan. Samtliga fördes senare till Ränneslätt vid Eksjö varifrån några deporterades till Sovjet i den s k Baltutlämningen.
Småland. Kalmar län, Stranda härad, Döderhults socken, Vånevik. Fiskebåten Rubert av Vånevik. L 8,10 m, 27 fot. Br. 9 fot 10 tum. Byggd i oskarshamn 1937 av båtbyggare Pevén för fiskaren Karl Engström, Vånevik. E. brukar den till fiske med laxgarn och sillgarn kring Gotland och i södra Östersjön. denna typ och storlek är numera vanliga i trakten. Söderut och i Blekinge är de ofta något större.
Ekan i vilken familjen Karisaar flydde med över Östersjön. Det var åtta personer i båten vid överresan till Sverige. På bilden ses Linda och hennes far Alfred, 1939 - 1940. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
fotografi, vykort
Charta som visar vattudraget emellan siön Vettern och utloppet i Saltsjön vid Norr- och Söderköping. || Sammandragen afvägningskarta öfver segelleden emellan Wettern och Slättbaken.
Schnelldampfer Bremen sjösattes i juli 1903. Hon startade en tradition som blev typisk med små lätta fartyg i andra världskriget, de blev döpta efter tyska städer. Trots att de inte var moderna skepp när första världskriget bröt ut användes de flitigt. Många gick förlorade, andra klarade sig även igenom andra världskriget, men då inte som krigsskepp. Bremen användes som Atlantskepp mellan 1904-14 och användes för olika uppdrag i Östersjön efter det. Hon förlorades när hon träffades av en mina nära Windau den 17 december 1915, när hon skulle hjälpa en torpedbåt som även den träffats av en mina.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.