Väring. Med stationsföreståndaren Elfing framför det nya ställverket. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Från 299 kr
Väringe. Det nya moderna stationshuset. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väring station. Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Logen Margareta i demonstrationståg på Stortorget i slutet av 1890-talet. Utanför Kappers raksalong står Kappers dotter Anina, syster till järnhandlare K.J. Wibergs fru, född Olga Kappers. Polisen är konstapel Norén. Vid x går den gamle nykterhetskämpen Hall. Alfr. Jonssons båda hus till vänster.
Makarna Stenbeck med några av sina söner, dottern Ingeborg och mågen Nils David Lychow. De hade åtta söner och en dotter. Dottern Ingeborg född 1872 på Gudhems Kungsgård, gift med länsagronom Nils David Lychow. Farmor till Ann Mari Brissman, Dimboholm. Foto fr. Åkatorp i slutet av 1890-talet.
Makarna Stenbeck med några av sina söner, dottern Ingeborg och mågen Nils David Lychou (Lychow). De hade åtta söner och en dotter. Dottern Ingeborg född 1872 på Gudhems Kungsgård, gift med länsagronom Nils David Lychou. Farmor till Ann Mari Brissman, Dimboholm. Foto fr. Åkatorp i slutet av 1890-talet.
Text på kortets baksida: "Nuvarande komminister Viktor Södergren vid Upsala Domkyrka, född i Uddevalla vars 5-klassiga läroverk han genomgick på 1890-talet blev student vid Göteborgs latinläroverk. Han var rikt begåvad å huvudets vägnar. Hans bror o 2 systrar, den ena småskollärarinna i Uddevalla, bo därstädes. 1925 9/10 K. A.".
Med tanke på de tre tidsåldrarna i takmaterialet skulle man kunna gissa att ladugården är byggd i etapper. Den äldsta delen till vänster är troligen en bulladugård med stall och kohus, byggd när parten etablerades på 1870-talet, man ser de gamla hammarbandsändarna sticka ut på gaveln. Sedan har grishus mm tillkommit i mitten. Längst bort är ladan av resvirke, möjligen uppförd 1906. Något tröskhus ser det inte ut att ha funnits.
Tidigt panorama över Linköping. Centralt ses stiftets domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1847-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att kraftigt omdanas och i stora drag erhålla sitt nuvarande utseende. I förgrunden breder Trädgårdsföreningens odlingar ut sig. Anm: Det finns skäl att anta att Hilda Düring här återanvänt fotografiet från faderns (Frans Dyring) produktion.
Vid mitten av 1870-talet avvecklade Claes Germund Westling sin handelsverksamhet för att öppna hotellrörelse i sin fastighet i hörnet av Sankt Larsgatan-Ågatan i Linköping. År 1894 såldes verksamheten till fröken Hilma Olsson som drev hotellet vidare under det gamla namnet. Efter ytterligare ägobyten inköptes tomten av Linköpings sparbank som på platsen lät uppföra det vackra bankpalats som bär arkitekten Torben Gruts hand. Det nya bankhuset togs i bruk 1911. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Porträtt av Fanny Åman, eller egentligen Fanny Nordvall, då hon enligt tidens namnskick behöll sitt flicknamn även som gift. Det påtalade äktenskapet hade inletts 1856 och gällde lasarettsläkaren Ludvig Åman. Vid tiden för bilden hade äktenskapet varat i omkring 10 år och parets två första barn var födda. Makarna skulle välsignas med ytterligare två under 1870-talet. Familjen var vid fototillfället och lång tid därefter bosatt i tjänstebostaden till länslasarettet i Linköping, där maken var verksam.
Porträtt av fröken Anna Pereswetoff-Morath. Här i linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé iklädd moderiktig turnyr och en för 1870-talet typisk, konstfull frisyr. Född och uppvuxen på Kallerstad gård öster om Linköping som dotter till Carl Emil Pereswetoff-Morath och dennes maka tillika syssling Carolina Maria Sofia Pereswetoff-Morath. Från 1880 gift med kapten Henrik August Thollander, ägare till Brabergs gård utanför Söderköping, som utgjorde den blivande familjens hem från äktenskapets ingång till år 1898, då makarna flyttade till Norrköping.
Interiör av Landeryds kyrka. Året är 1904, således en tid före den restaurering som kom att genomföras 1917. Det mesta kom emellertid att bli sig likt i den vy vi ser genom fotografens lins. Kyrkans inventarier och fast inredning är desamma som dagens besökare möter. Predikstolen skänktes till församlingen redan 1676 och altaruppsatsen inklusive tavlan sattes upp i början av 1870-talet. Korens fönster har varit igensatta efter att bilden togs men är sedan 1979 åter upptagna.
Porträtt av August Lodin. Född i Linköping år 1800 som son till medicine doktor Johan Lodin och dennes hustru Engla Carolina Wendtland. I vuxen ålder inledde August en militär karriär som kröntes med titeln auditör vid Kungliga Wendes artilleriregemente. Från 1851 logerade han på Nybble frälsegård i Vikingstad. På 1870-talet bodde han en kort tid hos släktingar på egendomen Duseborg i Gammalkil. Från 1873 till sin död 1878 hade han Skänninge som hemort.
Ännu på 1870-talet fanns ett enda boningshus å Brobacka, ett stenhus kallat "Skrämbo" (även kallat Gamla Brobacka), sannolikt uppfört vid mitten av 1700-talet eller åtminstone renoverat vid denna tid ( enl andra källor var huset uppfört redan på 1300-talet). I denna byggnad, som revs 1903, sägs den berömde klockgjutaren Nils Billsten haft sin verkstad. Å Brobacka hade även hans företrädare klockgjutaren Erik Näsman haft sin verksamhet. På gårdsplanen står en gammal lind, som lär vara flera hundra år gammal.
En ståtlig träbyggnad med centrerad frontespis och ett torn, med småspröjsade fönster runtom, tillbyggt vid ena gaveln. Nedervåningens fönster och dörr har tresidiga överstycken i klassicerande stil, medan torntaket helt andas vurmen för den fornnordiska stilen, vanlig från 1870-talet. Framför entrén finns en slät gårdsrundel och därifrån leder en stig upp mot ett ensamt lövträd på krönet. Huset ser ut att ligga på en höjd. Meddela oss gärna om du vet var detta hus ligger, eller låg!
Flygfoto över Blekhems herrgård. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.