Flygfoto över Blekhems herrgård. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Från 299 kr
Skåp av ek, daterat 1643 i hallen på nedre våningen i Blekhems herrgård.. Kommer från Löfstad. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Det måste väl sägas blivit ett överloppshus, det gamla fattighuset i Kuddby. År 1969 kom en utredning till stånd där byggnadens värden skulle klargöras om det överhuvudtaget skulle bevaras. Lyckligt nog kom man till beslut om restaurering och ny funktion inom Björkekinds hembygdsförenings verksamhet. Byggnadens historia är till fullo klarlagd. År 1823 tog församlingen beslut om att uppföra huset som sockenmagasin. I juli månad 1825 uppges byggnaden stått färdig. Under 1850-talet avvecklades sockenmagasinet för att efter ombyggnad tjäna som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Den verksamheten lades ned 1933. Därefter användes huset för skolan tills det ansågs alltför undermåligt.
Då han ärvde yrket efter sin far kan sägas att Ivar Kraft föddes till en tjänst vid Göta kanal. Från mitten av 1880-talet titulerades han likt sin far som slussinspektör i Berg vid kanalens utlopp i sjön Roxen. Vid tiden ingick han även äktenskap med Brita Lovisa Odencrantz, bördig från Strå. Efter faderns död år 1900 flyttade han med hustru och barn in i sitt forna barndomshem, Slussinspektörbostället. Där kvarstod i sitt yrke till sin död 1909. Här porträtterad vid slutet av sin levnad.
Stereokort (skadat) ur serien Les théatres de Paris, utgiven av BK, Paris på 1880-talet. Bilden föreställer en scen ur operan Le tribut de Zamora (svensk titel okänd). Stereokortet är ett så kallat French tissue bestående av ett handkolorerat albuminfoto monterat i kartongram med tunt papper på baksidan. När kortet belyses bakifrån framträder färgerna. Kopian av kortet har framställts med två olika metoder: skanning på flatbäddsskanner och fotografering på ljusbord.
Stereokort ur serien Les théatres de Paris, utgiven av BK, Paris på 1880-talet. Bilden föreställer en scen ur operan Le tribut de Zamora (svensk titel okänd). Stereokortet är ett så kallat French tissue bestående av ett handkolorerat albuminfoto monterat i kartongram med tunt papper på baksidan. När kortet belyses bakifrån framträder färgerna. Kopian av kortet har framställts med två olika metoder: skanning på flatbäddsskanner och fotografering på ljusbord.
Porträtt av länsmaskinist John Carlsson i Linköping. Hans yrkestitel kan behöva förklaras och finner sitt behov i industrialismens alltmer ökade mekanisering inom jordbruket. Hushållningssällskapet i Östergötland hade inrättat tjänsten redan 1875 men indragit den under 1880-talet på grund av ekonomiska skäl. Behovet av stöd till jordbrukare vid uppsättningar och reparationer av jordbruksmaskiner kvarstod dock och år 1888 återinfördes tjänsten ånyo och från 1891 innehades den av den avbildade John Carlsson. År 1905 utgav han "Rådgifvare för maskinägare, smeder och skötare ....". Foto omkring 1900.
Interiör från Axel Karlssons butik i Linköping. Vid tiden en av stadens mer betydande handelshus. Den framgångsrike Axel Karlsson hade inflyttat till Linköping 1874 för en anställning vid firma Andersson & Beckman. Snart hade han dock blivit egen och under 1880-talet kunnat köpa den så kallade Holmbergska gården på adressen Storgatan 39. Bilden är odaterad men till synes tillkommen efter att stora skyltfönster upptagits i gatufasaden 1899.
Under 1880-talet tillkom en rad hotell i Linköping. Orsaken var i främsta ledet järnvägens ankomst till staden under det föregående decenniet. Sist i tidens expansion öppnade Järnvägshotellet alldeles invid centralstationen. Från och med den 1 november 1888 välkomnade man resande till sina 30 fint möblerade rum där priset inkluderade ljus och eldning. Hotellets ritningar är signerade den i Linköping väl ansedda och mycket produktive Janne Lundin. Foto från 1890-talets senare hälft.
Linköpings hamn 1902. Vid kaj ligger ångaren Linköping (III) som vid tiden gick på traden Stockholm-Linköping. Bakom ångaren ses stadens hamnpaviljong, ursprungligen uppförd vid mitten av 1880-talet men förlängd för större kapacitet 1895. Ovan paviljongen skymtar det 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Till vänster rusar ett godståg på Östra stambanan över ån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal.
Ett över 100 år gammalt fotografi som skulle kunna vara taget idag. Det har heller inte funnits några skäl att förändra Isak Gustaf Clasons kanske första prov som villaarkitekt. Att karriären tog sin början i Åtvidaberg har sin förklaring i hans kamratskap med Theodor Adelswärd. När det vid baroniet uppstod behov av en ståndsmässig bostad vid sidan av godsets huvudbyggnad, ombads Clason inkomma med ett förslag i engels-amerikansk stil. Komplexet stod klart i slutet av 1880-talet.
Ställverk (där SWB och SJ möts) I järnvägens barndom hade man inga signalställverk så tågklareraren var tvungen att lägga växlarna själv på plats ute i växeln och sen ta in tåget. Det var inte särskilt praktiskt eller säkert , så på 1880-talet började de första ställverket att göras. Signal ställverkets uppgift är att lägga tågvägar (en förutbestämd väg från en punkt till en annan punkt) på ett säkert sätt och effektivt sätt. Sen 1880 till 1999 har det utvecklats många olika modeller av ställverk
Gustav Vasa landsteg på Stensö udde den 31 maj 1520. År 1851 restes ett minnesmärke över denna händelse, vilket på 1880-talet flyttades till stadsparken. År 1933 restes ett annat monument, bestående av ett stort klippblock vilandes på mindre stenar. Ytterligare ett minnesmärke är uppsatt vid stranden på Stensö udde, efter att greve Ludvig av Provence, den i Frankrike exilförklarade kungen, varit på besök vid denna plats år 1804 för att hedra minnet av Gustav Vasa. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Olavus Persson. Död 1892. Hade Sörgården (nv) i tre år innan han köpte i Bålerud (söder om Ek's). Då hustrun gick bort 1896 tog mormor hand om de båda barnen Ester och Theodor(Franzén). Hon var också farmor till Bertil Jansson, Bålerud. Hon och hennes familj bodde då i "nya" stugan - t.h. på bilden med nr ...... ,- som uppfördes på 1880-talet. Den gamla byggnaden (hembygdsföreningens) stod kvar här till år 1956 "Farmor" = "Farfar" = Jan Gustav Larsson
Modigs varuhus i Härnösand grundades 1869 av skräddarmästare Carl Modig. Verksamheten omfattade från början skrädderi, som under 1880-talet utvecklades till parti- och minuthandel. 1937 ombildades minutaffären och fick namnet AB Modigs Varuhus. Redan 1872 köptes en fastighet på Köpmangatan 12 och företaget var verksamt i samma kvarter fram till nedläggningen omkring 1980- nästan 110 år senare! Minnesbok från 75-års jubileet 1944 finns i arkivet och den innehåller även en del av Carl Modigs släkthistoria. Arkivet finns givetvis hos Näringslivsarkiv i Norrland-NIN.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.