Tobakshandlare Bengtssons i Gevaliapalatset är en av Gävles äldsta tobaksaffärer, startade på 1890-talet som Josef Wickströms Tobakshandel. Ernst Bengtsson anställdes 1915, övertog affären 1934, drev den senare tillsammans med sonen Ola. Ernst Bengtsson var sekreterare i Gävle tobakshandlareförening i 30 år. Den 27 augusti 1935.
Från 299 kr
Göteborgs Läkarsällskap på utflykt under 1890-talet, samlade vid ett stort träd. Nr 2 från vänster i mitteraden är August Bondeson. Eftersom han började anlägga skägg 1897 kan inte fotot vara taget därefter. Bondeson är känd som författare och folklivsskildrare i Halland, men han startade sin läkarpraktik i Göteborg år 1889.
Forsbacka järnvägsstation, öppnades av Gävle-Dala Järnväg 1 december 1860, då under namnet Margretehill. 1 juni 1894 ändrades namnet till Forsbacka. I början av 1890-talet saknades plattformen som syns till höger här i bild, samt väggen på den lilla utbyggnaden framtill på stationen. Det stod då även en semafor vid främre hörnet av stationsplattformen, som här är borta. Bangård.
I porten Johan Larsson, som köpte Kyrkängen av hustruns mor. En större ladugård uppfördes på den gamlas plats år 1895. I gårdshuset bodde på 1890-talet fotografen Isak Andersson. Han ordnade mörkrum i köket och i utbyggnaden bakom fanns ateljén, som t o m hade fönster i taket. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Väring. Väring nya stationshus. Togs i bruk 14/10 1948. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väringe. Det nya godsmagasinet med lastbryggor. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Kvarnbergsfest. Damen längst fram till höger med vitt förkläde heter Marta Jonsson ("Västtjärs"), damen till vänster om henne heter Berta Johansson (Lövgren), född i början av 1890-talet och bosatt i Kilafors. Till vänster om henne syns Anna Jonsson från "Pell-Pers".
En Christina-dag på Ed från mitten av 1890-talet med följande gäster: På mors högra sida kronolänsmannen E. Lundgren, som nr 3 och 4 därifrån konsul och fru Bothner samt längst bort postexpeditör Bladin, på mors vänstra sida kaptenen M. Sandels med fru och längst bort stationsinspektoren N. Larsen. För övrigt sommargäster med barn från Fredrikshald och Kristiania.
Vykort postat 23/5 1915. "Det var en gång - då vi sköljde tvätten så här..." Kvinnor som sköljer tvätt i rännan (Mölndalsfallen) innan den når Forsebron i Kvarnbyn under 1890-talet. I bakgrunden ses fr.v. Delbancos oljeslageri (Kvarnfallet 3), Stora Götafors (Kvarnfallet 22-23), Nymans kvarn (Kvarnfallet 24), Kvarnfallet 25 och Omnibuss-Johans stall.
Victor Hasselberg (1864 - 1945) och hustrun Clara (1863 - 1942) utanför sitt hem Fridhem i Gastorp, okänt årtal. Victor var möbelsnickare i Lindome från 1890-talet och framåt. I unga år tog han anställning vid Kungliga Svea Livgarde i Stockholm. I Lindome deltog han i det kommunala arbetet, bl.a som ledamot i kommunalfullmäktige. Paret är Anna och Karin Hasselbergs föräldrar.
Väring. Med stationsföreståndaren Elfing framför det nya ställverket. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väringe. Det nya moderna stationshuset. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väring station. Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Logen Margareta i demonstrationståg på Stortorget i slutet av 1890-talet. Utanför Kappers raksalong står Kappers dotter Anina, syster till järnhandlare K.J. Wibergs fru, född Olga Kappers. Polisen är konstapel Norén. Vid x går den gamle nykterhetskämpen Hall. Alfr. Jonssons båda hus till vänster.
Makarna Stenbeck med några av sina söner, dottern Ingeborg och mågen Nils David Lychow. De hade åtta söner och en dotter. Dottern Ingeborg född 1872 på Gudhems Kungsgård, gift med länsagronom Nils David Lychow. Farmor till Ann Mari Brissman, Dimboholm. Foto fr. Åkatorp i slutet av 1890-talet.
Makarna Stenbeck med några av sina söner, dottern Ingeborg och mågen Nils David Lychou (Lychow). De hade åtta söner och en dotter. Dottern Ingeborg född 1872 på Gudhems Kungsgård, gift med länsagronom Nils David Lychou. Farmor till Ann Mari Brissman, Dimboholm. Foto fr. Åkatorp i slutet av 1890-talet.
Text på kortets baksida: "Nuvarande komminister Viktor Södergren vid Upsala Domkyrka, född i Uddevalla vars 5-klassiga läroverk han genomgick på 1890-talet blev student vid Göteborgs latinläroverk. Han var rikt begåvad å huvudets vägnar. Hans bror o 2 systrar, den ena småskollärarinna i Uddevalla, bo därstädes. 1925 9/10 K. A.".
Brandstationen i Mölndal. Brandstationen ligger vid Nya Torget. Här finns många brandbilar av olika slag, som du kan se på bilden. På de största vagnarna finns uppfällbara stegar på taket. Du kan se stora portar in till själva brandstationen, och innanför varje port finns plats för en brandbil eller en ambulans. Vid eldsvåda larmas brandkåren antingen per telefon eller genom brandskåp, som finns uppsatta på vissa ställen inom kommunen. Vid larm om eldsvåda blir det bråttom på brandstationen. Brandbilarna står alltid startklara, och det dröjer inte många sekunder efter larm, innan brandmännen fått på sig sin brandutrustning och bilarna med tjutande sirener kör iväg till brandplatsen. I det stora höga tornet hänges brandslangarna upp för torkning efter användning. Förr i tiden hade man ingen särskild brandkår, utan alla män var skyldiga att hjälpa till att släcka eldsvådor. Man larmade befolkningen, särskilt nattetid, genom trumvirvlar eller genom att blåsa gälla signaler i särskilda brandlurar. En tid hade man en "brandkanon" med vilken man avfyrade "signalskott" från Störtfjällets topp för att väcka eller varsko inbyggarna i byn om att "elden var lös". Då skyndade man sig "man ur huse" med vattenhinkar och båtshakar till brandstället för att hjälpa till med släckningen. Senare byggdes ett spruthus invid nuvarande Forsebron, där byns brandsprutor förvarades. Den första verkliga brandstationen i Mölndal inreddes i ett gammalt affärshus från 1870-talet vid Gamla Torget. Den gamla kanonen står nu som ett minnesmärke från gången tid vid den nya brandstationen. Du kan se den på bilden längst ned till höger. Ett stenkast från den nya brandstationen finns en landningsbana för helikopter, avsedd för sjuktransporter, särskilt från skärgården.
Flygfoto över Blekhems herrgård. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.