Tobakshandlare Bengtssons i Gevaliapalatset är en av Gävles äldsta tobaksaffärer, startade på 1890-talet som Josef Wickströms Tobakshandel. Ernst Bengtsson anställdes 1915, övertog affären 1934, drev den senare tillsammans med sonen Ola. Ernst Bengtsson var sekreterare i Gävle tobakshandlareförening i 30 år. Den 27 augusti 1935.
Från 299 kr
Tobakshandlare Bengtssons i Gevaliapalatset är en av Gävles äldsta tobaksaffärer, startade på 1890-talet som Josef Wickströms Tobakshandel. Ernst Bengtsson anställdes 1915, övertog affären 1934, drev den senare tillsammans med sonen Ola. Ernst Bengtsson var sekreterare i Gävle tobakshandlareförening i 30 år. Den 27 augusti 1935
Makarna Ludvig och Ellen Broomés söner i mer eller mindre lust för bad en sommardag i början av 1890-talet. Platsen är inte lokaliserat men torde utifrån fotografens hemvist vara Stockholms skärgård. Pojkarna har östgötsk påbrå på mödernet, genom mamma Ellens uppväxt i Vreta kloster norr om Linköping.
Interiör av Linköpings domkyrka vid 1890-talet mitt. Kyrkan har genom sin ålder naturligtvis haft ett antal skilda altaruppsatser. Under perioden 1833-1926 stod bildens gipsskulpturer vid högaltaret. De var utförda av Johan Niclas Byström 1831-32 som förutom Kristus symboliserade Tron och Hoppet respektive Kärleken. Enligt en tradition ska Oscar I:s gemål drottning Josefina och deras barn stått modell till den sistnämnda gruppen.
Stora Hotellet i Linköping, sannolikt Sveriges första moderna stadshotell utanför landets storstadsregioner. Planerat från 1849 och invigt 1852. Byggnadens fjärde våning tillkom i början av 1890-talet och var klar till hotellets återinvigning den 1 oktober 1893. Odaterad bild inför eller kort efter nämnda händelse.
Interiör från "Grönbergs fotoateljé" på 1890-talet. Fond med antikt motiv, stolar, fåtölj, flera bord med inramade fotografier och till höger i bild en kamera på stativ. Liknar den typ som finns kvar efter Calla Sundbeck. En dammvippa hänger vid fönstren till vänster.
Stockholm, Kornhamnstorg - mitten av 1890-talet. Strömmingsjakterna och fisksumparna kunde ha mindre partier ved i lasten. Men utrymmet på torget var begränsat och veden torde ha fått lastats i hästforor direkt. På 1900-talet lossades praktiskt taget all ved vid Strandvägen och Nybron.
Stockholms Strandvägskajen en höst på 1890-talet. Roslags- och finnskutor med ved ligger i dubbla och tredubbla rader. Den här ännu ruckliga och oordnade delen av Strandvägen var lämplig för vedgårdar (närmast Nybroviken). Märk den bortre delen som redan fått alléer och ståtlig bebyggelse.
Öregrunds hamn på 1890-talet, troligen med skonerten Svante av Östhammar. Gamla vågbrytaren spolierades 1897. Bodarna fr.v.: Hamnmagasinet, Lilla boden (Saltboden). Sidenvall, Krak och Storm var handelsmän. Sålde stångjärn, hästskor, plåt o.a. järn på nedre botten, tågvirke på övre (Storm). Saltet använde Gräsöfiskarna och det transporterades till Öregrund med någon roslagsskuta.
Väringe. Det nya godsmagasinet med lastbryggor. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väring. Med stationsföreståndaren Elfing framför det nya ställverket. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väring station. Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Forsbacka järnvägsstation, öppnades av Gävle-Dala Järnväg 1 december 1860, då under namnet Margretehill. 1 juni 1894 ändrades namnet till Forsbacka. I början av 1890-talet saknades plattformen som syns till höger här i bild, samt väggen på den lilla utbyggnaden framtill på stationen. Det stod då även en semafor vid främre hörnet av stationsplattformen, som här är borta. Bangård.
Väring. Väring nya stationshus. Togs i bruk 14/10 1948. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Väringe. Det nya moderna stationshuset. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Logen Margareta i demonstrationståg på Stortorget i slutet av 1890-talet. Utanför Kappers raksalong står Kappers dotter Anina, syster till järnhandlare K.J. Wibergs fru, född Olga Kappers. Polisen är konstapel Norén. Vid x går den gamle nykterhetskämpen Hall. Alfr. Jonssons båda hus till vänster.
Makarna Stenbeck med några av sina söner, dottern Ingeborg och mågen Nils David Lychou (Lychow). De hade åtta söner och en dotter. Dottern Ingeborg född 1872 på Gudhems Kungsgård, gift med länsagronom Nils David Lychou. Farmor till Ann Mari Brissman, Dimboholm. Foto fr. Åkatorp i slutet av 1890-talet.
Makarna Stenbeck med några av sina söner, dottern Ingeborg och mågen Nils David Lychow. De hade åtta söner och en dotter. Dottern Ingeborg född 1872 på Gudhems Kungsgård, gift med länsagronom Nils David Lychow. Farmor till Ann Mari Brissman, Dimboholm. Foto fr. Åkatorp i slutet av 1890-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.