Mannekäng visar festplagg i provrummet. Klänning, sedd från framifrån, med axelband och djupt ringad rygg, åtsittande liv, markerad midja och vid kjol i mjuka veck. Övre skikt av tyll, på kjolens främre del corsage. NK:s Franska damskrädderi. Plagget sett från sidan se NMA.0099831.

Från 299 kr

Modevisning hos varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm 1936. En kvinnlig modell poserar i möblerad interiör. Hon bär en v-ringad aftonklänning med halterneck, knäppt liv och vid kjol med plisserad infällning mitt fram. Tyget är blankt och klänningens partier förefaller vara olikfärgade.

Från 299 kr

Mannekäng visar festplagg framför draperi i provrummet. Klänning med djupt ringad rygg, ena axeln bar, tunt axelband på andra. Figurnära liv med rysch runt urringningen. Vid, hellång kjol av tyll. Långt örhänge med pärla. NK:s Franska damskrädderi, från Maggy Rouff.

Från 299 kr

Vivalla Special Byggnummer 11 november 1967 Fyra arbetare står och samtalar invid ett stort rör på marken. Tre av dem är klädda i arbetskläder. Den fjärde mannen är klädd en blå v-ringad tröja med vita kanter och ljusa byxor. En grävmaskin syns i bakgrunden.

Från 299 kr

Skolteater på Folkan/Medborgarhuset Två skådespelare har bjudit upp fyra barn på scenen. Längst till vänster står Birgitta. Skådespelarna är en man och en kvinna. Kvinnan, klädd i djupt ringad klänning, sitter vid ett bord. På bordet finns bland annat en gåspenna och två pistoler.

Från 299 kr

Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På kortet står skrivet: "10/6 1905. Ja om jag hade vingar dufvan. Uti kväll jag skulle, och så vidare. Kära hälsningar från W E Nilsson. Skrif snart bedes!"

Från 299 kr

Tekniskt arbete med militära flygplan framför en tälthangar på flygfältet på F 5 Ljungbyhed, 1929-1930. Närmast tältet arbetar åtta flygtekniker med flygplan J 1 Phönixjagaren utan vingar. Därbakom står flygplan J 2, nummer 502. I bakgrunden syns ett flygplan Ö 4 Phönix Dront.

Från 299 kr

'Pilgrimsfalk, 3 st ungarna vid boet. :: :: Text på baksidan ''Regn och starkt solsken tyckte ungarna inte om. Honan kom då (medan de äro små) ... Och tog dem under sina vingar. När hon längre fram delltog i jakten finge ungarna reda sig själva.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'

Från 299 kr

'1 ejderhona på sitt rede intill berghäll. :: :: Text på baksidan av fotot: ''1 ejderhona breder ut sina vingar över de många äggen intill ett berg. 5 meter från detta bo hade en annan hona sitt rede vid en sten.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4544:1-35.'

Från 299 kr

Ateljébild av två kvinnor stående i helfigur i ytterkläder. Båda bär hatt; den ena pryds med fågelfjädrar likt vingar ovan kullen. Den yngre kvinnan har handväska, muff och stola. Den äldre håller ett paraply i ena handen och bär en kappa med stora, blanka knappar. Beställare: Emelie Nilsson.

Från 299 kr

Väderkvarn som förlorat sina vingar. Fasaden är spånklädd och kantig, med indragna ytor där fönster och dörr är placerade. Dörren sitter ovanför den höga stengrunden så en trappa leder upp till ingången. Kvarnen står på ett högre markplan och vid stenskoningen mellan marknivåerna står en liten fösterförsedd bod. En spira pryder det lökformade taket.

Från 299 kr

Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På kortet står skrivet: "10/6 1905. Ja om jag hade vingar dufvan. Uti kväll jag skulle, och så vidare. Kära hälsningar från W E Nilsson. Skrif snart bedes!"

Från 299 kr

Väderkvarnen på Klockhögen, förr ägd av Mandahl och kallad "Tulla nätt/lätt". Här har kvarnen förlorat sina vingar och på de öppna ytorna kring den är trädgårdsmöbler utplacerade Kvarnen står ännu kvar, inredd till bostad. Bilden togs för att göras till vykort och färgläggas för hand enligt följande instruktion, som står på fotokopians baksida: "Kvarnen färglägges mörkröd, vit sockel. Möbeln i förgrunden gulbrun. De utstående armarna på kvarnen äro vita. Räcket är grått".

Från 299 kr

Karnevalståg. En situationsbild från ett karnevalståg, förmodligen från början av 1910-talet med Rantens stationshus på flaket. Inskriptionen är Falköping - Ranten. Observera krutflaggan. I vagnen: Lokeldare Nils Ström. Till höger lokmästare S.R.E. Alexandersson, Ranten. Närmast till vänster Nordins smedja, där "Ballerstenen" hade sin plats, innan den flyttades till Stadsparken. I fonden Väderkvarnen innan den miste sina vingar och sedermera drevs med elektrisk kraft. Till höger om kvarnen Samskolan.

Från 299 kr

'Monterad orre. :: :: Text till bilden: ''Orren, med sin klufna stjert, är derigenom väl skild från våra öfriga arter af slägtet. Hos honan är likväl detta mondre märkbart. Han finnes ganska allmänt i hela vårt land både i skogar och i skoglösa men vilda trakter, men helst nedslår han sina bopålar der, hvarest björken växer till större träd. Han går ej så högt upp i fjellen eller mot norden som tjädern och öfverskrider ej granens region, då denna art deremot är allmän, så långt upp som furen bildar skog. Om vintern äter han björkknopp, annars späda blad och bär af flerfaldiga slag. Särdeles efterfrågad för köttet, eftersökes han flitigt af vår landtbefolkning, men då han likasom så många andra hönsfoglar bringar till verlden en stor skara af ungar, är han ej så lätt att utrota, om ock många orter finnas, i hvilka äfven denna prydliga skogsfogel numera saknas. Denna hans stora fortplantningsförmåga gör ock, att orren inom loppet af 3-4 år hastigt förökar sig å en ort, der han nästan är utskjuten, blott man skonar honom och ej i otid förstör ynglet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad kungsörn. :: :: Text till bilden: ''Kungsörnen har sitt stamhåll i stora och bergiga skogar, såväl i Asien som Europa. Hos oss finnes han merendels i den nordligare delen af halvfön, men under stränga vintrar är han ingalunda sällsynt ned i Skåne. Hans starka klor och näbb är fruktansvärda vapen, och då han förenar utomordentlig styrka med i hög grad utbildad synförmåga och glupskhet, bringar han stor förödelse bland vildtet å den ort, han gästar. Orrar och tjädrar, lamm och ungar af hjortar och renar m.fl. matnyttiga djur anfaller och dödar han skoningslöst, men, har han ej tillgång på lefvande djur, kastar han sig äfven med begärlighet på friska kadaver. Vid sitt näste är han fruktansvärdast, och det är ej rådligt att oroa hans ungar, innan föräldrarna blifvit nedskjutna. Då han oftast bebor det inre af landet, ser man honom endast sällan i Bohus. På höga träd eller otillgängliga klippor bygger han sitt vidlyftiga bo, som håller ända till 6 fot i tvärmål, och lägger deri 2-3 hvitaktiga, brunfläckiga ägg. Det är denna ståtliga fogel, om hvilken man vet att berätta, att han mer än en gång anfallit och bortfört småbarn, som under föräldratnes utarbete lemnats utan tillsyn i det fria.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

Semafor 6 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser

Från 299 kr

Semafor 3 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser

Från 299 kr

Semafor 1 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser

Från 299 kr

Semafor 4 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser

Från 299 kr