Bild fotograferad som siluettbild. Hamilton, Adolf Ludvig, 1747-1802, greve, politiker. Hamilton var kammarherre, först hos kronprins Gustav, senare hos drottning Sofia Magdalena. Han drog sig 1782 tillbaka till sin gård Blomberg på Kinnekulle för att där ägna sig åt lanthushållning och politiskt författarskap. Han ställde sig starkt negativ till förenings- och säkerhetsakten 1789 och blev en av de ledande i adelsoppositionen mot kungen. Hamilton är mest känd för sina skarpt kritiska minnesanteckningar över Gustav III, "Anekdoter till svenska historien under Gustaf III:s regering", som utgavs av O. Levertin 1901. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=198092
Från 299 kr
Gunnar Wennerberg (2/10 1817- 24/8 1901) med hustru grevinna Hedvig "Hedda" Sofia Cronstedt (?- 1900). Wennerberg, Gunnar, ämbetsman, politiker (konservativ), skald och tonsättare, ledamot av Svenska Akademien 1866. Det är som amatörtonsättare, ofta av egna texter, som han blivit mest känd för eftervärlden. Under studieåren i Uppsala på 1840-talet och därefter under den första tiden som lektor i Skara (1849-61) skrev han sina studentikosa duetter Gluntarne för två mansröster ("Magistern" och "Glunten") med pianoackompanjemang, utgivna 1849-51. Sångsamlingen fick ett mycket positivt mottagande i hela landet och även i grannländerna. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=341092
Bilden, som är tagen i ateljé runt förra sekelskiftet, föreställer ett par, där båda är dvärgar. Det kan vara ett idolporträtt för marknadsföring av ett artistpar. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära från 1860-talet, då ny teknik gjort det möjligt att framställa flera kopior ur ett negativ. Både privatpersoner och "kändisar", dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag.
Bystporträtt av en ung kvinna, taget av en ateljéfotograf vid förra sekelskiftet, 1980-tal. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och s k "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många av dem finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior ur ett negativ.
Bystporträtt av en ung okänd kvinna, taget av en ateljéfotograf - ett s k visitkort, 1890-tal. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och s k "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior ur ett negativ.
Stora delar av den kungliga familjen är i Arboga med anledning av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. Kungligheter och höga politiker promenerar från Stora torget och Rådhuset till Heliga Trefaldighetskyrkan. En stor publik har samlats i kyrkparken. Främst går Kung Gustaf V tillsammans med sin sonhustru, kronprinsessan Louise (skymd). Bakom dem kommer kronprins Gustaf Adolf med sonhustrun prinsessan Sibylla. Den vithårige mannen, utan huvudbonad, är prins Eugen. Detta är ett avfotograferat vykort. Längst ner, i vänstra hörnet, ska det stå "Riksdagsjubileet i Arboga". Längst ner, i högra hörnet, står det "Foto 67, Ensamrätt: Hartmans Kortförlag, Arboga"
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Politiker, så väl lokala som på riksplanet, är på väg in i Heliga Trefaldighetskyrkan. Här ses, från vänster: Anita Gradin (socialdemokrat, invandrar-och jämsträlldhetsminister), Lennart Bodström (socialdemokrat, bytte detta år från utrikesminister till utbildningsminister), Mats Hellström (socialdemokrat, utrikeshandelsminister) och Ingvar Carlsson (socialdemokrat, vice statsminister och miljöminister). Kvinnan längst till höger, i ljus jacka, är Elsy Harrysson (lokal socialdemokrat). Pressen är på plats. Bakom ryggen på vice statsministern ses Björn Johansson från Arboga Tidning. Engelbrekt, firandets upphovsman, blickar ner från sin sockel. I bakgrunden ses Backmans Sport och Bellis Blommor. Allmänheten hålls på behörigt avstånd, på andra sidan Järntorget. Flaggorna vajar.
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Politiker, så väl lokala som på riksplanet, är på väg in i Heliga Trefaldighetskyrkan. Här ses Elsy Harrysson (lokal socialdemokrat, i ljus dräkt) tillsammans med Gunnar Sträng (socialdemokrat, riksdagsledamot, före detta finansminister) och Marianne Ytterberg i folkdräkt. Bakom dem kommer Lennart Bodström (socialdemokrat som under året bytte från utrikesminister till utbildningsminister) och Mats Hellström (socialdemokrat, utrikeshandelsminister). Bakom dem ses Gertrud Sigurdsen (socialdemokrat som detta år bytte från hälsominister till socialminister) Pressen är på plats. Arboga Tidnings Björn Johansson, i ljusa kläder och solglasögon. Engelbrekt, firandets upphovsman, blickar ner från sin sockel.
Gladstone, William Ewart, 1809-98. Brittisk statsman, premiärminister 1868-74, 1880-85, 1886 och 1892-94. Blev 1832 invald för torypartiet i underhuset, där han tillhörde dess ultrakonservativa falang. Han var emot parlamentsreformen 1832, försvarade slaveriet 1833 och slog länge vakt om den anglikanska statskyrkans privilegier. G. var djupt religiös, ofta moraliserande och såg politiken som ett slagfält i kampen mellan det onda och det goda. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=182903
Personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Manlig personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
F.O. Flensburg född i Malmö 1820, död i Gävle 1883. Verksam som apotekare vid Apoteket Lejonet från 1844 fram till 1857. (Ägare 1846-1861). Efter detta blev han handels- och industriman och startade flera fabriker inom trä och cellulosa. Blev 1871 tysk konsul i Gävle. Far till grosshandlaren, politikern och konsuln Oscar Flensburg.(Bild: B 259)
Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844. Blev politiker under 1820-talet på riksnivå och deltog i flera riksdagar. Utsedd till statssekreterare 1825. Han var stadsråd 1828-31. Utsedd till överståthållare 1828. 1831-39 var han president för Bergskollegium. Blev ordförande för Göta Kanaldirektionen 1835. Son till Landshövdingen i Kopparbergs län Johan Magnus af Nordin (1746-1823). Denne tillkallades 1792 till riksdagen i Gävle för att tillfälligt vara landshövding i Gävleborgs län, eftersom dåvarande landshövdningen F.A.U. Cronstedt bortsänts från staden på utlandsuppdrag. Detta skedde på inrådan till Gustav III av dennes rådgivare Gustaf Maurtitz Armfeldt. J.M. af Nordin adlades 1788 och blev friherre år 1800. Fotografi av målat porträtt.
Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Under den Aschanska perioden på Klafreströms bruk byggdes herrgården. Det var bergsrådet Johan Lorentz Aschan som lät bygga det stora huset till sin son och namne, ryttmästare Johans Lorentz Aschan. Arbetet påbörjades i maj 1832. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Klavreström är en ort och tidigare järnbruk i Uppvidinge kommun, Kronobergs län, Småland. Orten ingår i tätorten Norrhult-Klavreström. Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. Tackjärnet kunde användas till gjutgods eller vidareförädlas till stångjärn i hammarsmedjan. En del av stångjärnet förädlades ytterligare på bruket. En del blev svartsmide i knipsmedjan och en del spik i spiksmedjan. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. Vid bruket byggdes förutom smedja, masugn och andra produktionsbyggnader även arbetarbostäder och en bruksherrgård. Redan vid 1800-talets början fanns omkring 50 personer boende vid bruket. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970.
Född: 1820 i Hemse socken på Gotland död 1903 i Stockholm. Friherre, arméofficer, samt politiker. Från Gotland kom V som underlöjtnant till Falun 1842 där han året därpå blev löjtnant. 1852-57 tjänstgjorde han som batteriofficer på St. Barthelemy. Återvände sedan till Falun som kapten och kompanichef och stannade fram till 1861. V. var samtidigt trafikchef för Gävle-Dala järnväg 1858-61. 1861-63 deltog han som frivillig i det amerikanska inbördeskriget på nordstatarnas sida. V kom att utmärka sig i ett flertal slag och tilldelades "Medal of Honour" för sina insatser i slaget vid Gaines Mill 1862. Blev efter detta utsedd till överste och regmentschef. 1863 deltog V enligt vad som sägs i det berömda slaget vid Gettysburg. Åter i Sverige fick han guldmedalj för tapperhet i fält och befordrades till överstelöjtant samt fick tjänst i Umeå 1864. Efter detta utsågs V 1868 till överste och chef för Hälsinge Regemente i Gävle. Flyttade sedan till Gotland 1874 där han blev militärbefälhavare. 1884 blev V generalmajor och chef för Femte miltärdistriktet. Han pensionerades från armén 1888. Satt i Riksdagen 1865-66 för adeln samt i första kammaren för Gotland 1879-88. Som en förmodad hederstitel blev Von Vegesack 1865 utsedd till brigadgeneral i Förenta Staternas Armé.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.