Miljö från en sedan länge svunnen tid i Linköping. Vid tiden för bilden hette stadsgården Sankt Kors kvarter nr 58 som inkluderade de bägge gatuhusen på adresserna Sankt Korsgatan 2 och Läroverksgatan 10. Det sistnämda, bortre huset ägdes vid tiden av målarmästare Carl Alexander Löfgren och möjligtvis är det honom och en av firmans lärpojkar vi ser invid ingången.
Från 299 kr
Statsutskottet besöker Arboga. Den glade mannen till höger är Nils Brodin. Bakom honom går Jonas Carlsson tillsammans med Gösta Bohman, som är utskottets ordförande (senare Moderatledare). I bakgrunden ses Stadsgården, infarten till Västerlånggatan, Sture-Bio och bilar på Stora torget. Efter rådhusväggen står många cyklar parkerade.
Statsutskottet besöker Arboga. Politikerna är på väg in i rådhuset. Mannen som ler mot fotografen är Rune Hedlund från Sala (senare landstingsråd i Västmanland). Mannen med ryggen mot fotografen, och en cigarett i handen, är Gustav Danielsson. Han samspråkar med Olle Göransson. I bakgrunden ses Stadsgården och infarten till Västerlånggatan.
Torghandel. Nanny och Göte Lundin säljer blommor på Stora torget. De har sin skåpbil med sig. Flera kvinnor har samlats vid deras torgstånd. Kvinnan som håller i krukväxten kallas för "Stallarns fru". Hon kommer från Stora Sundby och hjälper makarna Lundin ibland. En bit ifrån står två män och en kvinna och samtalar. I bakgrunden ses Stadsgården och "Åhuset" vid infarten till Västerlånggatan.
Torghandel. Bakom ståndet arbetar Göte och Nanny Lundin. Till sin hjälp har de "Stallarns fru" (närmast kameran). Hon bor i Stora Sundby. Lådor med pelargoner och hinkar med blombuketter är uppställda till försäljning. Flera kvinnor står i kö för att få köpa. Till vänster ligger Rådhuset. I Kungshuset ligger Arboga Tidnings redaktion. Till höger ses Stadsgården.
Första maj. Demonstrationståg med röda fanor och plakat. Först går ett par med en svensk flagga. Sedan följer Arboga Blåsorkester under ledning av Håkan Harrysson. I bakgrunden ses kvarteret Stadsgården till vänster och Kungsgården till höger. Kapellbron är dekorerad med röda fanor. Socialdemokrater demonstrerar.
Södermalm, östra delen, Sofia kyrka vid Vita Bergsparken
Friherre Gustaf Adolf Lagerfelt vid sin ålders höst. I sin ungdom, från 1828, hade han varit i militär tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1831 gift med Christina Beata Vilhelmina Funck, bördig från Drothem. Makarna var bosatta på Röby rusthåll i Slaka, men flyttade i hög ålder till familjens stadsgård i Linköping. Död i sviterna efter en hjärnblödning 1884. Upplysningsvis såldes stadsgården efter änkans bortgång 1890 till kyrkan för att bli domkyrkoförsamlingens domprostgård.
Avfotograferat vykort. Flygbild över utställningsområdet och Arboga stad väster om Heliga Trefaldighetskyrkan. Arbogautställningens område ses närmast i bild (Sturevallen till vänster). Olof Ahllövs park ligger mitt i bilden. Kapellgatan sträcker sig ut ur bildens överkant. Fastigheten Örnen, Rådhuset, Stadsgården, Öhrströmska huset och Engelbrektskolan ligger nästan på rad. Missionskyrkan och busstationen till höger. I vykortets nedre, vänstra hörn står "Arboga-Utställningen från flygplan". I det nedre, högra hörnet står "Foto 73 Ensamrätt: Harmans Kortförlag, Arboga." Vy. Utsikt. Flygfoto.
Porträtt av Christina Andersson från senare delen av 1890-talet. Född i värmländska Segerstad socken som dotter till rättaren Anders Olofsson och dennes maka Stina Jonsdotter. Som ung kom hon i pigtjänst på gårdar i hemsocknen men även en tid i Karlstad. I november månad 1885 fick hon oförklarat tjänst som hushållerska i redaktören och tidningsutgivaren Isidor Kjellbergs hushåll i Linköping. Den radikale Kjellberg bodde vid tiden med sonen Emil invid Storgatan strax öster om Sankt Larskyrkan. Stadsgården inrymde även redaktion och tryckeri för hans tidning Östgöten med flera utgivningar. Efter Isidor Kjellbergs bortgång 1895 fortsatte Christina sitt arbete i den nu vuxne sonen Emils hushåll. År 1902 följde hon med Emil Kjellberg och hans familj när de under våren flyttade till Helsingborg. Tiden i den nya staden blev emellertid kort för Christina. Hon avled i sviterna av magcancer i april månad 1904.
Trots att den så kallade Westmanska gården invid Stora torget i Linköping revs så sent som 1907, har påfallande få fotografier av huvudbyggnaden bevarats för eftervärlden. Här hade den i övrigt så skicklige fotografen Didrik von Essen uppenbara bekymmer med det sena kvällsljuset, men hans vy från 1901 ger oss ändå en god föreställning om hur bebyggelsen i torgets sydvästra del tog sig ut vid tiden. Gatuhuset mot torget torde uppförts kort efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700, som för övrigt startade i just denna gård. Gården blev under det sena 1700-talet säte för familjen Westmans blomstrande handelsrörelse och huvudbyggnaden bär tydliga spår av senare utförda om- och tillbyggnader för att bättre passa den förmögna släkten. Vid tiden för bilden ägdes stadsgården ännu av en Westman, den för Linköpings kulturliv så betydelsefulle Henric Westman, men han höll huset uthyrt och bodde själv på sin gård Valla väster om staden. I gatuplanet drevs i det centralt belägna huset som brukligt handel. Störst yta upptogs av AB Sundquists & Co, en snus- och tobaksaffär som drevs av änkefru Mathilda Ekström. I husets andra ände hade Tannefors Nya Valskvarn handel med mjöl, gryn och torrjäst, men plats gavs även för systrarna Lovisa Charlotta och Johanna Augusta Johanssons kaffeservering. I den storslagna montern mot hörnet av Bokhållaregatan gjorde fotografen Swen Swenssons reklam för sina alster. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.
Enligt påskrift porträtt av fröken Hilma Thamsten, Motala. Tolkat föreställa Hilma Sofia Ottilia, född 1839 i västgötska Mölltorp. Dotter till handlaren och bagaren Carl Thamsten och makan Johanna Gustava Bergvall. Föräldrarna var bördiga från Motala respektive Skeppsås men hade som gifta i Motala flyttat till Mölltorp strax före Hilmas nedkomst. År 1844 inflyttade familjen till emellertid Vadstena men redan året därpå avled fadern. De kvarvarande i familjen kunde emellertid bo kvar i stadsgården som ägdes av släktingar. Det var för övrigt inte första gången Hilmas mor blev änka. Redan år 1831 hade äktenskapet med bokhållaren vid Göta kanalverken, A. F. Leffler, upphört efter att denne, som källorna anger, "långsamt och tärande" gått bort i lung- och leversot. Hilma blev tillsammans med modern kvarboende i släktgården en lång tid, ända till år 1870. I november månad sagda år flyttar de av okända skäl till Motala. Efter knappa 15 år avled modern efter ett långt liv år 1883. Hilma blev kvar i Motala och vi finner henne på en rad adresser till sin egen död i bukhinneinflammation den 15 oktober 1907. Hon förblev ogift livet genom.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.