Stationen öppnad 1894, någon månad med namnet KARPALUNDS SOCKERFABRIK. Stationshuset byggdes till1911. "T-formig byggnad med en nordlig flygel parallellt med spåret och en tvärställd sydlig flygel. Huset är putsat och gulmålat och är idag privatbostad. Från bangården utgår flera industrispår mot söder nära väg 19." enligt Banvakt.se
Från 299 kr
Tranås station 1899. Stående å plattformen fr. vänster: Stk. Rosén, Stk. förman Ståhl, Stk. Olsson (nedanför plattformen), Stk. Borg, Stk. Almroth, Kontorsbiträdena Lindberg, Brehmer, Abrahamsson, Fröken Anna Elfström, Ester Geijer. Stående i spåret från vänster: Stk. förman lindström, Stins Sjöberg, Stk. Thorén, Fröken Fanny Sjöberg, Fru Augusta Sjöberg.
Ström avtagare av Pantogaf typ (Saxströmavtagare), för kontaktledning hängande över spåret. Oerlikon strömavtagare (sidoavtagare) syns i nedfällt läge något till vänster i bild. Utrustningen i detta fall är troligen monterad på motorvagnen Statens Järnvägar SJ Co5 1391. Försöksbanan Stockholm Norra (Norrtull) - Värtan.
Järnväg, fabriksbyggnader. Häst spänd för vagn med en man i. Bilden tagen vid hyttan i Svartå. Spåret i förgrunden gick mellan Svartå station och hyttområdet på en hög bro. De två vita husen till höger på bilden står kvar i dag, smedjorna.
Järnvägsspår lagda på banvallen som numera avdelar Sagsjön i två delar, Kållered 1990-03-22. Tidigare gick spåret utmed sjön men pga att banvallen då och då gick sönder pga att sten gled ner i sjön, så byggdes en ny banvall i sjön, vilket gjorde att sjön delades i en mindre och en större del. Till höger skymtas Kållered Bergtäckt - Swerock (tidigare: Sabema).
Hofors station. På spåret syns Gävle-Dala Järnvägs ånglok, GDJ B 10 "Thore Petré" och GDJ C 24, "Sölve". Personal, från vänster: Stins Lagerström C R, född 1832, avliden 1901. Söderlund, stationsmästare i Valbo 1913. Wallér, Lund, Ahlbom, lokförare. Lokförare Björklund,. J W Lindgren, trafikchef vid Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg från 1920. Skog, lokförman. Östlund lokförare. J Jonsson. Lokförare Gustaf Åström. Banvakt Sjöblom.
Ballerstenen, på den plats vid sköljhuset på Ranten som de hade i många år efter sedan den ditflyttats från platsen för järnvägs- spåret där intill som var dess ursprungliga plats. Vid byggandet av järnvägslinjen Göteborg-Falköping vräktes den ner till den plats som fotografiet visar. Sedermera flyttad till Plantis.
Klockan 8 på lördagskvällen, 1 km norr om Odensala inträffade olyckan som berodde på att en främre ring på hjulparet på en godsfinka gick sönder. Godsfinkan spårade ur och drog det efterföljande tågsättet med sig. Fem vagnar splittrades medan loket stog kvar på spåret oskadat. Personal och 27 passagerare fanns på tåget men ingen skadades allvarligt
Resande på järnvägsstationen i Mariefred. På spåret står Museijärnvägen, Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ Munkedals Järnväg, MJ 1:a klass vagn, MJ godsvagn 21 som är ombyggd till en öppen sommarvagn och Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ 2:a klass vagn. Längst ner på stationen ses lokstallet.
Kunglig älgjakt i Böda kronopark. Gustav V sitter på ett av "Kungavagnens" säte. Vid "tendern" står lokeldare Julius Svensson, i lokhytten ses lokförare Elis Ekholm. Mannen i uniform i mitten är jägmästare Per-Gunnar Arne. Initiativtagaren till skogsarbetarefackföreningen och landstingspolitiker Ragnar Persson står vid sidan av spåret.
Stationen i Arlöv anlades på bekostnad av Malmö Sockerbruks AB och öppnades för trafik 1871. Envånings stationshus i sten ritades av arkitekt Edelsvärd. Numera är huset rivet. Eldrift på linjerna vid Arlöv infördes 1933-1934. Längst till vänster stins Stuart, då kontorsbiträde. Vid tiden för anläggning av Rössels vaggonfabriken norrut till höger om spåret.
Det så kallade Tåghemmet står uppställt på det högra spåret. Vagnarna är F7 dusch och torkvagn, C016, troligen en till C016, C4a 1615 eller 1616 sällskapsvagn, C07 1273 eller 1275 matsalsvagn, C07 2503 eller 2504 köksvagn, personalvagn och F7 kyl och förråd. TT
Bräcke järnvägsstation. Stationshuset till vänster och järnvägshotellet till höger. Bräcke kyrka syns i bakgrunden till höger. På spåret syns ett flertal äldre godsvagnar, troligen svängelvagnar med dubbla tvärbalkar, littera SJ K1. Där bakom syns ett flertal kalkvagnar, både med och utan bromshytt.
Ombordkörning av vagnar på s/s Preussen. Vagnarna som rullar ombord är först en postvagn SJ Do2/Post4ü sen en Tysk resgodsvagn Pw4ü28 och närmast en tysk sittvagn ABC4ü och en tysk godsvagn G10. PÅ spåret till höger står troligen tågloket som drog hit vagnarna. B-lokets tender har en elvarningsskylt av första modellen innan 'åskviggen' kom.
Ritning på engelskt kryssmärke Kryssmärket sitter direkt innan spårområdet vid en järnväg. Kryssmärke kan saknas vid korsning med enskild väg, därmed bör du köra så att du säkert kan stanna före spåret. Det finns 2 kryssmärke. Kryssmärken finns för ett spår, och en annan modell av kryssmärken för flera järnvägsspårspår.
Vid industrispåret vid mjölkcentralen på bangården i Enköping. Sidospåret till vänster, c:a km 1,6 från Enköping, ledde till mjölkcentralen, syns till vänster, och fram till 1946 även vidare till Enköpings mekaniska verkstad. Spåret till höger ledde till Enköping och bakom fotografen låg linjen till Enköpings hamn.
Stationshus från 1875, Delvis ombyggt, sålt 1974 till privatbostad. Kvar år 1991 var även godsmagasin, uthus och lastkaj. Väntkur uppförd på 1970-talet. Persontågsuppehållen indragna fr 23 maj 1971. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943. Arbetsfordon på spåret de arbetar med kontaktledningarna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.