Sagered 3:4 "Fulltorp" år 1980. Torp med ladugård till vänster. Byggt cirka 1900, rivet cirka 2000. Ligger vid gränsen mot Lindome. I torpet bodde snickaren Anders Andersson med familj.

Från 299 kr

Förmodligen godtemplarmöte vid Bredebolets skola omkring 1910-12. Bakre raden fr.v: 1. 2. Mårten Karlsson, Lindhult 3. Ester Pettersson, Gullebolet 4. Gustav Enoksson, Lindhult 5. Teodor Aronsson, Bredebolet 6. Maja Johansson, Nybygget 7. Agnes Johansson, Brokärret. Arbetade i mejeriet i Lindhult. Andra raden bakifrån: 8. Oskar Andersson, Habelsbolet (vid missionshuset) 9. Gerda Johansson, Skagabygget 10. Frida Johansson, Nybygget 11. Elin Svensson, Skaga ("Prästgården") 12. Anna Svensson, lärarinna i Lindhult 1897-1931 13. Anna Hedin, Lindhult 14. Annie Aronsson, Bredebolet 15. Amanda Andersson, Habelsbolet (syster till nr 8) 16. Selma Johansson, Skagabygget 17. Ester Johansson, Lindberga Andra raden framifrån fr.v: 18. Elin Wallin, Lindhults handel 19. Anna Karlsson, (Lindberg), Lindhult 20. Herman Gustavsson, Hallerud 21. Matilda Svensson, lärarinna i Bredebolet (syster till nr 12) 22. Karl Larsson, snickare från Gullebolet 23. Hanna Säll, lärarinna i Högshult 24. Elin , Storrud 25. 26. Hildur Johansson, Skaga 27. Berta Andersson, Skaga Främre raden fr.v: 28. John Eriksson, Gullebolet 29. Einar Nilsson, Bredebolsfall 30. Rickard Johansson, Lindberga 31. Berta Gustavsson, Stenåsen 32. Orvar Nilsson, Bredebolsfall Reprofotograf: Gunnar Berggren. Godtemplarorden/IOGT. Den första svenska IOGTföreningen bildades 1879.

Från 299 kr

Förmodligen ett godtemplarmöte vid Bredebolets skola. Omkring 1910-12. Bakre raden fr.v: 1. 2. Mårten Karlsson, Lindhult 3. Ester Pettersson, Gullebolet 4. Gustav Enoksson, Lindhult 5. Teodor Aronsson, Bredebolet 6. Maja Johansson, Nybygget 7. Agnes Johansson, Brokärret. Arbetade i Lindhults mejeri. Andra raden bakifrån fr.v: 1. Oskar Andersson, Habelsbolet (vid Missionshuset). 2. Gerda Johansson, Skagabygget 3. Frida Johansson, Nybygget 4. Elin Svensson, Skaga ("Prästgården") 5. Anna Svensson, lärarinna i Lindhult, 1897-1931 6. Anna Hedin, Lindhult 7. Annie Aronsson, Bredebolet 8. Amanda Andersson, Habelsbolet (syster till nr 8) 9. Selma Johansson, Skagabygget 10. Ester Johansson, Lindberga Andra raden framifrån fr.v: 1. Elin Wallin, Lindhults handel 2. Anna Karlsson (Lindberg), Lindhult 3. Herman Gustavsson, Hallerud 4. Matilda Svensson, lärarinna i Bredebolet (syster till nr 12) 5. Karl Larsson, snickare från Gullebolet 6. Hanna Säll, lärarinna i Högshult 7. Elin , Storrud 8. 9. Hildur Johansson, Skaga 10. Berta Andersson, Skaga Främre raden fr.v: 1. John Eriksson, Gullebolet 2. Einar Nilsson, Bredebolsfall 3. Rickard Johansson, Lindberga 4. Berta Gustavsson, Stenåsen 5. Orvar Nilsson, Bredebolsfall Reprofotograf: Gunnar Berggren. Godtemplarorden/IOGT. Den första svenska IOGTföreningen bildades 1879.

Från 299 kr

Familjegrupp 13 personer. Erik Halldin. Övre raden från vänster: Valborg Halldin (född 1899), Elvy (när hon flyttade till USA ändrades namnstavningen till Elvi) Halldin (född 1898), Marta Halldin (född 1894), Axel Halldin (född 1887), Anna Halldin (född 1893), Elna Halldin (född 1890), Augusta Pettersson, f. 1871 (syster till barnens mor Alma Halldin). Nedre raden från vänster: Emilia Halldin (född 1885), Erik Halldin (född 1857. Arbetade som snickare vid pappersbruket i Almby), Elly Halldin (född 1903), Alma Halldin, född Persdotter (född 1864), Ellin Halldin (född 1907), Matilda Persson, född Lindström, f. 1836 (mor till Alma Halldin och Augusta Pettersson). Detta foto togs år 1913, innan Erik och Alma Halldins döttrar, Anna och Elna (två och tre från höger i övre raden) utvandrade till Aurora, Illinois, USA. Något år efter utvandrade även dottern Elvy (Elvi), två från vänster i övre raden. Flickan stående längst till vänster är Valborg Halldin. Kvinnan längst ned till höger i främre raden är Matilda Persson, född Lindström, mormor till Erik och Alma Halldins barn. Matilda är född 1836 i Arboga landsförsamling. Familjerna i USA och Sverige har alltid hållit kontakten. Fastigheten som familjen bodde i hette Almsätra och låg på Hagvägen 8, Almby. Fastigheten såldes 1973 och hade inte bebotts sedan mitten av 1960 talet. På tomten fanns senare tre villor (år 2016). Den sista som var fast boende i huset var sannolikt Marta Halldin som 1967 flyttade till Oxhagen.

Från 299 kr

I augusti månad 1890 passerade en kringvandrade fotograf Östra Harg socken. Vid Aspeboda under Åseltorp togs detta ögonblick som visar förre livgrenadjären Anders Magnus Ström och hustrun Karolina. I knäet sitter makarnas dotterson Johan Fredrik. Den lille gossen återgav långt senare ett par anmärkningsvärda notiser om sina morföräldrar som skrevs ned på fotografiets baksida och som förtjänar att berättas. I förstone får vi en fylligare bild av morfadern där han vid sidan av soldatlivet ska ha arbetat som snickare, byggmästare, urmakare och byggt egen smedja och snickarverkstad. Som soldat hade han deltagit i Slesvig-holsteinska kriget 1846, således långt efter Sverige upphört kriga under egen flagga. Han ska även en tid varit i tjänst som fångvaktare vid Långholmens fängelse i Stockholm. Mormodern ska som ung år 1840 tjänat som piga vid Älvestad i Törnevalla. Väl i gårdens mjölkfålla ska plötsligt en varg uppenbarat sig och attackerat den mjölkade kon intill henne. Hon lyckades förskräckt undfly situationen som först fick sitt slut när gårdsfolket strömmade till och lyckades skrämma iväg den hungriga vargen.

Från 299 kr

Förmodligen ett godtemplarmöte vid Bredebolets skola. Omkring 1910-12. Bakre raden fr.v: 1. 2. Mårten Karlsson, Lindhult 3. Ester Pettersson, Gullebolet 4. Gustav Enoksson, Lindhult 5. Teodor Aronsson, Bredebolet 6. Maja Johansson, Nybygget 7. Agnes Johansson, Brokärret. Arbetade i Lindhults mejeri. Andra raden bakifrån fr.v: 1. Oskar Andersson, Habelsbolet (vid Missionshuset). 2. Gerda Johansson, Skagabygget 3. Frida Johansson, Nybygget 4. Elin Svensson, Skaga ("Prästgården") 5. Anna Svensson, lärarinna i Lindhult, 1897-1931 6. Anna Hedin, Lindhult 7. Annie Aronsson, Bredebolet 8. Amanda Andersson, Habelsbolet (syster till nr 8) 9. Selma Johansson, Skagabygget 10. Ester Johansson, Lindberga Andra raden framifrån fr.v: 1. Elin Wallin, Lindhults handel 2. Anna Karlsson (Lindberg), Lindhult 3. Herman Gustavsson, Hallerud 4. Matilda Svensson, lärarinna i Bredebolet (syster till nr 12) 5. Karl Larsson, snickare från Gullebolet 6. Hanna Säll, lärarinna i Högshult 7. Elin , Storrud 8. 9. Hildur Johansson, Skaga 10. Berta Andersson, Skaga Främre raden fr.v: 1. John Eriksson, Gullebolet 2. Einar Nilsson, Bredebolsfall 3. Rickard Johansson, Lindberga 4. Berta Gustavsson, Stenåsen 5. Orvar Nilsson, Bredebolsfall Reprofotograf: Gunnar Berggren. Godtemplarorden/IOGT. Den första svenska IOGTföreningen bildades 1879.

Från 299 kr

Förmodligen godtemplarmöte vid Bredebolets skola omkring 1910-12. Bakre raden fr.v: 1. 2. Mårten Karlsson, Lindhult 3. Ester Pettersson, Gullebolet 4. Gustav Enoksson, Lindhult 5. Teodor Aronsson, Bredebolet 6. Maja Johansson, Nybygget 7. Agnes Johansson, Brokärret. Arbetade i mejeriet i Lindhult. Andra raden bakifrån: 8. Oskar Andersson, Habelsbolet (vid missionshuset) 9. Gerda Johansson, Skagabygget 10. Frida Johansson, Nybygget 11. Elin Svensson, Skaga ("Prästgården") 12. Anna Svensson, lärarinna i Lindhult 1897-1931 13. Anna Hedin, Lindhult 14. Annie Aronsson, Bredebolet 15. Amanda Andersson, Habelsbolet (syster till nr 8) 16. Selma Johansson, Skagabygget 17. Ester Johansson, Lindberga Andra raden framifrån fr.v: 18. Elin Wallin, Lindhults handel 19. Anna Karlsson, (Lindberg), Lindhult 20. Herman Gustavsson, Hallerud 21. Matilda Svensson, lärarinna i Bredebolet (syster till nr 12) 22. Karl Larsson, snickare från Gullebolet 23. Hanna Säll, lärarinna i Högshult 24. Elin , Storrud 25. 26. Hildur Johansson, Skaga 27. Berta Andersson, Skaga Främre raden fr.v: 28. John Eriksson, Gullebolet 29. Einar Nilsson, Bredebolsfall 30. Rickard Johansson, Lindberga 31. Berta Gustavsson, Stenåsen 32. Orvar Nilsson, Bredebolsfall Reprofotograf: Gunnar Berggren. Godtemplarorden/IOGT. Den första svenska IOGTföreningen bildades 1879.

Från 299 kr

Familjegrupp 13 personer. Erik Halldin. Övre raden från vänster: Valborg Halldin (född 1899), Elvy (när hon flyttade till USA ändrades namnstavningen till Elvi) Halldin (född 1898), Marta Halldin (född 1894), Axel Halldin (född 1887), Anna Halldin (född 1893), Elna Halldin (född 1890), Augusta Pettersson, f. 1871 (syster till barnens mor Alma Halldin). Nedre raden från vänster: Emilia Halldin (född 1885), Erik Halldin (född 1857. Arbetade som snickare vid pappersbruket i Almby), Elly Halldin (född 1903), Alma Halldin, född Persdotter (född 1864), Ellin Halldin (född 1907), Matilda Persson, född Lindström, f. 1836 (mor till Alma Halldin och Augusta Pettersson). Detta foto togs år 1913, innan Erik och Alma Halldins döttrar, Anna och Elna (två och tre från höger i övre raden) utvandrade till Aurora, Illinois, USA. Något år efter utvandrade även dottern Elvy (Elvi), två från vänster i övre raden. Flickan stående längst till vänster är Valborg Halldin. Kvinnan längst ned till höger i främre raden är Matilda Persson, född Lindström, mormor till Erik och Alma Halldins barn. Matilda är född 1836 i Arboga landsförsamling. Familjerna i USA och Sverige har alltid hållit kontakten. Fastigheten som familjen bodde i hette Almsätra och låg på Hagvägen 8, Almby. Fastigheten såldes 1973 och hade inte bebotts sedan mitten av 1960 talet. På tomten fanns senare tre villor (år 2016). Den sista som var fast boende i huset var sannolikt Marta Halldin som 1967 flyttade till Oxhagen.

Från 299 kr

Skrivet på baksidan: Vadlaget dristigheten på Öckerö bildades 1882 och var verksamt till fram på 1950-talet. Bilden togs när de 1916 tog upp vaden tilltork på sin vadbock. Lagets medlemmar var då följande: 1. Karl Petter Olsson. 2. Aron Olsson. 3. Alexander Andreasson. 4. Jhn Palm, 19 år halvlottkarl, son till 13. 5. John Berntsson. 6. Olle Utbult, bror till 14. och farbror till 10. 7. Olle Pettersson, halvlottkarl, snickare sommartid. 8. Sven Utbult, lagets kännare, bror till 15. och svåger med 11. 9. Karl Olsson. 10. Hans Utbult 16 år. Fader till Hans, som var delägare i laget gick bort på sjön 1915. Hans fick då följa med i laget och fick faderns fulla lott till mor och syskon. Han blev senare som vuxen lagets kännare. 11. Olle Hansson, svåger med 8. och 15. 12. Birger Karlsson, vadutstyrare. 13. Karl Palm, fader till 4. 14. Hjalmar Utbult, bror till 6. och farbror till 10. 15. Natanael Utbult, bror till 8. svåger med 11. (16). Karl Bryngelsson, far till 12. var också med i laget men var inte närvarande, när fotot togs.

Från 299 kr

F6 Karlsborg 1942. Nedmonterad B5:a för transport på järnväg. Från vänster: Montörerna Lindman, Hansson, Johansson och snickaren Frisk. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.

Från 299 kr

skada, ladugård, fasad, dörr, timring, dokumentation, grund, fönster, kulturmiljövård, bruksbebyggelse, snickeriverkstad, interiör

Från 299 kr

Personalgrupp. Arbetare och ledning vid Gunnebofabriken (kv Valen 3) uppställda framför en av fabriksbyggnaderna. Från vänster översta raden 1. Karl Pettersson, 2. Nils Bruce, 3. - Holmberg, 4. John Börjesson; "Jim", 5. Charles "Chals" Andersson, 6. Sture Sandberg, 7. Erik Johansson, 8. Karl Bengtsson; "Olas Kalle", 9. okänd, 10. okänd, 11. David Persson; "Smålänningen", 12. Sven Andersson, 13. Paul Johansson, 14. Karl Eliasson; "Kalle", 15. Håkan Håkansson; "Hôpp", 16. Torsten Karlsson, 17. Rickard Karlsson; "Dômpa-Richard", 18. Erik Eriksson, 19. Ingemar Fälth, 20. Karl Johan Gylén, 21. August Johansson, 22. Sven Lorentzon, 23. okänd, 24, Bror Andersson. Andra raden uppifrån: 25. Erik Svensson, 26. Harry Karlsson; "Härtla", 27. okänd, 28. okänd, 29. Albanus Lindhov, 30. okänd, 31. okänd, 32. Karl Rosengren; "Kalle Bräck", 33. Birger Lindström, 34. - Johansson; "Mojen", 35. Gunnar Berntsson, 36. Karl Johansson; "Lådekalle", 37. Gunnar Johansson, 38. Valter Emanuelsson, 39. Bertil Emanuelsson (Bror till Valter E), 40. Åke Johansson; "Tjotte", 41. Fabian Andersson, 42. okänd, 43. -Fälth; pappa till nr 19, 44. okänd, 45. Ivar -; "Färjans", 46. okänd, 47. - Friberg. Tredje raden uppifrån: 48. okänd, 49. - Hallden; "Gökas", 50. - Karlsson; tråddragare, 51. - Karlsson, bror till nr 50, 52. okänd, 53. Herder Andersson, 54. Evald -, 55. okänd, 56. Ivar Johansson; "Rymans dräng", 57. - -, "Rannelien", 58. okänd, 59. - Strandberg, 60. Ivar Martinsson, 61. okänd, 62. okänd, 63. Per Nilsson; "Klippans Pelle", 64. Knut Hendberg, 65. - Bengtsson; Jobbade i spiken, 66. okänd, 67. Leopold Bengtsson, 68. Holger Gustavsson; "Pix", 69. Karl Johansson; "Vite Kalle-Eriks pappa", elektriker och tråddragare, 70. okänd, 71. Karl Bengtsson; snickare, pappa till nr 67. Andra raden nerifrån: 72. okänd, 73. okänd, 74. - -, "Lubbe", 75. Max -, 76. - -; buntare på lagret (?), 77. - Pettersson; "Västeråsar´n", 78. Bernhard -, 79. Erik Emanuelsson; "Kanin", 80. Bengt Gunnebrink, 81. okänd, 82. - Granat, 83. Anton -; tråddragare, 84. Karl-Johan Börjesson, 85. John Apelkvist, 86. John Jönsson; "Tagga-Jöns", 87. Göran Johansson, 88. Erik Nilsson, 89. okänd, 90. Bror Karlsson, 91. Karl Pålsson; "Môsa-Kalle", 92. - -; "Kalle Bölja, 93. - -; "Janse Kalle", 94. Folke Johansson, 95. - Johansson; linslagare. 96. Göte Anbar, 97. Abel Karlström; verkstadsarbetare (Gustav?), 98. Axel Apelkvist. Första raden från vänster: 99. Jim (?) -; "Revolvern", 100. Inge Dahlin; bosatt på Platsarna, 101. Allan Andersson; "Svanbergs-Allan", 102. Arne Berntsson; "Rallar´n", linslagare, 103. Allan Olsson; arbetade vid härdugnen, 104. Knut Johansson; "Brunn-Kroken", 105. - Carlstein, 106. Göte Johansson; "Ape-Bengt", 107. Martin Andersson; "Spaderknekt", förman, 108. Karl Lund; ingenjör, 109. - Samuelsson; kassör, 110. Kurt Helander; arbetade på kontoret, 111. Harry Sandberg; arbetade på kontoret, 112. Johan Andersson; "Dege-Johans-Lotta", förman, 113. Oskar Finnström; bas i drageriet, 114. okänd, 115. August Bengtsson; snickare, 116. - Blom; verkstadsförman, 117. Gustav Bohdin; chef för lagret, 118. Otto Magnusson; linslagarbas, 119 - Nicklasson; var från Getterön, 120. Georg Blom; son till nr 116, 121. - -; "Raneliens pojk", son till nr 57, 122. Stig Bremer, 123. Karl-Erik Johansson; "Vite Karl-Erik", son till nr 69, 124. Gösta Nilsson; "Svarte-Gösta", 125. okänd.

Från 299 kr

Stigens Yllefabrik. Första raden från vänster: Amanda Vislander, Klara Pettersson, gift med färgmästare W Pettersson, Hedvig Hasselholm, född Bandgren, Anna Modh, Frida Gustavsson från Hjärtum i tjänst hos fabrikörns 2, Beda Linderot dotter till Sågarn, Jan-Petter Andersson och Lina Högsells syster, Anna Olsson, född Pettersson gift med Karl Olsson, bas i verkstan. Lina Högsell, Klara Jonasson, född Dufva. Ester Åsberg dotter till ladugårdsskötarn. Andra raden: Svensson biträde i affären, Edla Nilsson, dotter till F Nilsson f.d. Mejerist. Maria Kolman (Johansson), Karl Larsson Skottere, Buxåsen, Sundals Ryr, snälle karln kallad, Karl Modh, Albin Eriksson son till Påle-Stava, Wilhelm Eriksson, Gustav Nilsson på lagret från Stockholm, John Forsén, vävmästare troligen den första på Stigen. Edvard Palm, sedermera fabriksägare i Norge. Fadern skräddare, Palm stack till USA. Johan Nord från Färgelanda Huttandal var hans öknamn troligen från Högsäter for till Amerika. Gustava Eriksson kallad Påle-Stava. Tredje raden: Valdemar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson dispen kallad. Olof Andersson, beredningsmästare, Gustav Örn, son till Johan Örn, Marinius Kallin, bror till bagarmästare Kallin. Vilhelm Pettersson, färgmästare, Gustavsson färgare, Foss, Johan Örn, Verner Utberg, Oskar Örn också son till Johan Örn. Hjalmar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson fabrikörn kallad. Fjärde raden: Mattsson kontorist, Lundgren färgeriet, Johannes Lindberg, snickare, Svensson från Borås, Okänd, Buller Rådanefors, Larsson skräddare, Fagersand, okänd. Alfred Johansson, vävmästare, Johannes på Steg torp under Östra Stigens. Femte raden: Elof Kallin, borgarmästare, Karl Wislander, Johan Fredriksson bror till Blomster-Lisa, Albert Andersson från Västergötland, okänd. Teodor Nilsson f d mejerist, Johannes Vestbom, Albin Johansson, spinnmästare, Leander Augustsson från Föltorpet. Fagerberg vävare f d fabriksägare. Hedberg, smed. Uppgifterna lämnade 4.8.1959 av 78-åriga fru Lina Högsell med biträde av sin make Axel Högsell.

Från 299 kr

Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.

Från 299 kr

Tygverkstaden, byggnad 129, april 1945 Övriga verkstadslokaler. Bild 1 -- Smedjan Lägg märke till att smeden mitt i bilden arbetar med fjäderhammaren och ingen bär hörselskydd! De hade nog inte så mycket hörsel kvar. Bild 2 -- Motorverkstaden Motorprovbänken Motorn är förmodligen en Scania-Vabis modell 1664 till Strv m/41 typ S1. Bild 3 -- Snickarverkstaden Snickaren med hammaren heter Per Hagberg, identifierad av släkting. Bild 4 -- Pjäsverkstaden Tornet på en strv m/41 i förgrunden.

Från 299 kr

Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.

Från 299 kr

Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken

Från 299 kr

Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.

Från 299 kr

Gideå kyrka. Till att börja med hölls kyrkliga sammankomster i en lada i Norrgidsjö. Gideå hörde vid denna tid som kapellförsamling under Arnäs och blev senare 1811 annex samt eget pastorat 1822. Under åren 1804-1809 började en kyrka uppföras av timmer, ut- och invändigt försedd med stående brädfodring. Torn tillbyggdes åren 1812-1813, enligt uppgift i inventeringsprotokoll 1831, enligt andra källor 1823 (Bygdén). Invigningen skedde däremot inte förrän 1818. Tornet ritades av stiftsbyggmästaren Simon Geting och byggdes upp sommaren 1815 enligt sockenstämmoprotokoll. Geting bodde i prästgården 49 dagar. Till hjälp som arbetsledare och byggmästare hade han snickaren Jonas Arnström.

Från 299 kr

Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.

Från 299 kr