Bilden är tagen i smedjan på gården Jon-Jons i Trödje den 13 juli 1939, i samband med slåttern. Gården ägdes av fröknarna Karin (längst t.v.) och Stina (längst t.h.) Jonsson. Vid städet syns fröknarna Jonssons systerson Göran Andersson, senare med efternamnet Wästersved, och lantarbetaren Georg Andersson som var anställd på gården under flera årtionden. Göran Andersson/Wästersved övertog senare gården. Reportage för Norrlandsposten.
Från 299 kr
Ett stort antal kvinnor i ljusa fina kläder med stora hattar har räfsat ihop en mängd små höhögar, köislingar kallade. Tranänget var socknens största änge och ägt av kyrkan. Det låg väster om skolan och gick ner till myrvägen mot Raotarve. Laubornas dagsverke till kyrkan var att slå änget. På 1890-talet överläts hötäkten till fem gårdsägare i Lau, vilka upprätthöll traditionen med en högtidlig slåtterfest. För att klara av slåttern med tillhörande höräfsning fordrades det mycket folk. Se Bild 112.
Kårchefen major Nils Slåtte, slumstationens föreståndarinna, major Berta Norlander och divisionschefen brigadör David Eriksson. Bakom dem står kapten Valborg Bengtsson och adjutant Vivi Lundqvist - på Frälsningsarméns adventfest med utdelning av presentkort till "barnrika familjer och åldringar i små omständigheter", S:t Persgatan 20
Det var vanligt att man muntrade upp sig med allehanda lekar och små tävlingar i samband med otendagen, eftermiddagskaffet vid slåttern. Här drar man hank. Det gick till så att två personer satte sig mitt emot varandra med fötterna mot varandras sulor. Sedan fattade man tag i en käpp och höll den mitt över fötterna. På en given signal drog man i käppen och tog spjärn mot motståndarens fötter. Den som orkade dra så hårt att den andre lyfte rumpan från marken vann. En mycket enkel skämtlek. Karlarna på bilden tycker att det är roligt, medan kvinnorna riktar intresset åt annat håll!
Sista slåttern i Tranänget hölls denna dag den 25 juni 1904 och landshövdingen August Wall kom på besök. Alla hade på sig sina finaste kläder och karlarna hade i ödmjukhet sina huvudbonader avtagna. Det bjöds på kaffe med dopp på duk och vin eller konjak serverades i glas på bricka. Varför besökte landshövdingen just Lars Pettersson? Jo, Lars var en uppsatt man med politiska uppdrag, bla var han kommunalstämmans ordförande i 33 år och magasinsförståndare (fungerade som bankchef) i 39 år. Troligen är det Lars Pettersson som sitter framför kvinnan med glasen och landshövdingen August Wall lutar på armbågen t h.
Vykort, "Halmstad. Ekebo." Villa Ekebo byggdes 1878 på Slottsmöllans fabriksområde åt fabrikören Alfred Wilhelm Wallberg (Wallbergs Fabriks AB). I samband med att han 1904 blev verkställande direktör uppfördes den norra tillbyggnaden. Där bodde han med fru och 10 barn till sin död 1930. Utifrån sitt stora intresse för kulturhistoria och passionerad samlare av gamla ting tog han initiativet till att grunda Hallands museiförening 1886, som utvecklats till Hallands Konstmuseum av idag. Villa Ekebo blev efter sekelskiftet en sevärdhet med en välvårdad, anslående park. 1893 kom en glaskupol från Norre Katts park till Ekebo och ett tempelliknande åttakantigt glashus uppfördes, även fungerande som orangeri, med kupolen som tak. Frukt, grönsaker och blommor odlades i växthus och överskottet försåldes. Exotiska fruktträd fanns i en vinterträdgård. I trädgården fanns statyer, fästningskanoner, svandamm, tennisbana, krocketplan och ett japanskt tehus. Från övre terrassen bjöds utsikt över Nissan, Snöstorps slätter, Österbro och delar av hamnen. Området var ohägnat fram till 1910 då en tegelmur byggdes med ett torn, vilket revs på 1970-talet när nya norra infarten till Halmstad anlades.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.