F6 Karlsborg 1942. För att inte den större bomben under vingen skulle komma in i propellern, användes denna bombgaffel. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Från 299 kr
Infanterivolontärskolan Karlsborg, senare rekrytskolan för infanteriets off- och res.off. Aspiranter 1878 - 1927. Tillbyggnaderna på husets gavlar uppfördes år 1887 med början den 4 juni och avsynades den 22 november samma år. Den ena avsågs till matsal och den andra skulle inrymma rum för officerare.
Löjtnanten vid K 3 Sven von Essen med honom tillhöriga egna tjänstehästen Handy Weapon. När bestämmelsen om att officerarna skulle hålla egna hästar togs bort, erhöll officeren en viss månadsersättning så länge då befintliga egna hästar levde. Handy Weapon vårdades som ett litet barn i sin box i 2.skvadrons stall. Han levde till hög ålder långt in på 1940-talet.
Vapenhus, förrummet i en kyrkas västparti; ursprungligen benämning på den del av en kyrkobyggnad i vilken männen skulle lägga från sig sina vapen före inträdandet i kyrkan. I Norden försågs lantkyrkorna under senmedeltiden som regel med ett vapenhus på långhusets södra sida. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=339163
Den berömda svenska sångerskan Kristina Nilsson 1843-1921. Bodde 1890 Sjöabol, Vederslövs socken. Efter en bejublad konsert i Stockholm den 23 september 1885 hyllades Kristina av uppemot 50 000 personer. Efter att hon sjungit från Grand Hôtels balkong och folkmassan skulle lämna platsen utbröt panik varvid 20 personer trampades till döds och ett sjuttiotal skadades
LSSJ lok nr.7. Loket tillhörde från början Skövde-Axvalls Järnväg o hade då nr.2. Såldes 1909 av LSSJ, meningen var att det skulle användas på linjen Skara-Timmersdala. Loket är tillverkat vid Motala Mek. Verkstad 1903 m tillverkn.nr. 302. 1916 blev loket ommärkt till LSSJ 47. Under sin tid vid SAJ hade loket namnet "Varnhem". Personal: Lokförare Carl Källström o lokeldare Ivar Pettersson.
Bildtext på bilden: I fransmannen Jaquards automatiska vävstol användes hålkort för att automatiskt styra övningen. De mönster som skulle vävas in i tyget var lagrade i hålkorten i form av hål enligt en viss kod. Vid vävning avlästes hålen automatiskt ungefär på samma sätt som sker i hålkortsmaskiner.
Dokumentation av KTH-NOC gjord 2003 av Peter du Rietz och Nisse Cronestrand. KTH skulle flytta hela sitt server rum till nya lokaler och detta var ett historiskt avstamp i svensk datahistoria därför gjorde vi denna dokumentation. Mycke sladdar är det.
'Bo med 4 ägg av storspov. Närbild :: :: Text på baksidan: ''Ärade Broder. Tack för kortet. Ringarna är återsända. Trots det dåliga ... Beredde mig ''möckningen'' stort nöje, ty jag såg mig om lite ivrigare än vanligt i naturen och hittade mycket fler bon än jag annars skulle gjort. Omstående är ett storspovbo. Många hälsningar, din tillgivne Carl Gustav Hamilton, överstelöjtnant Boden.'''
'Ingår i en serie med Fotonr. 5419 med Göteborgs Naturhistoriska museums olika vykort genom åren. :: :: 2 monterade älghorn. Det övre erhöll 360 p på internationella jaktutställningen i Berlin 1937 och var denna utställnings största. Fällhornen, de undre, skulle efter samma beräkningsgrunder nå 375p. Båda kronorna är från Hotagen socken Jämtland.'
Ark med två monterade foton och text: "a. Vindruvor och fikon i växthusen. 80 kr. per kg. för vindruvorna. I bakgrunden ryker det från ledningarna med det heta vattnet. b. Av denna källa skulle man kunna värma upp en stad av Reykjaviks storlek. 260 liter hett vatten i sekunden strömmar fram."
Dokumentation av KTH-NOC gjord 2003 av Peter du Rietz och Nisse Cronestrand. KTH skulle flytta hela sitt server rum till nya lokaler och detta var ett historiskt avstamp i svensk datahistoria därför gjorde vi denna dokumentation. Arbetet med flytten var redan påbörjat.
Den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna fotograferad i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1935. Till höger skymtar borgkullen och schakt D1 och D2 som grävdes precis nedanför kullen. I bakgrunden arbetar några män med att skapa en fördämning mot Huskvarnaån. Detta eftersom stockrester som hade grävts fram i vallgraven föregående vinter skulle dokumenteras.
Den avtäckta översidan av valvet över portgången genom västra vallen. Till vänster och i bakgrunden var rester av Johan III:s lusthus på vallen och av Västra porttornet. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Passagerare på isen framför Isbrytaren II (sedermera Sankt Erik) under Ålandsexpeditionen, Hargshamn 24 februari 1918. Isbrytaren ledde konvojen som syns i bakgrunden. Från vänster Isbrytaren II, Svea-rederiets Heimdall (b. 1915, reg nr 5715), Vineta (b. 1913, reg nr 5403) och J.L. Runeberg (b. 1876, reg nr 1541). Vineta skulle två dagar senare skruvas ned av ismassor och förlisa vid Mäntyluoto.
Från hösten 1974 prövade den så kallade Columbiautredningen fastigheten Columbias framtida öde. Kommittén hade att bestämma huruvida huskroppen behövde flyttas ett stycke från Storgatan, och hur den skulle rustas för framtida bruk. Huset blev kvar i sitt ursprungliga läge och även bestämdes att förorda inrymmandet av ett apoteks- och emigrantmuseum i husets övervåning. I markplanet ville beredningen se att nuvarande konditorirörelsen bestod.
Hur skulle unika plagg från en beställningsateljé som NK:s Franska damskrädderi kunna se ut i dag? I en pop up-utställning gjorde studenter vid Beckmans Designhögskola sina tolkningar av morgondagens couture med originalkreationer från 1900-talets legendariska beställningsateljé som inspirationskälla. Beckmans x NK:s Franska visades 17 september till 7 november 2021 i Nordiska museets stora hall.
Bengt Cnattingius i linköpingsfotografen Karl Johan Stenhardts ateljé 1931. Vid tiden dryga 30 år och sedan 1924 amanuens vid Östergötlands museum. Inom kort skulle hans karriär som konsthistoriker och museiman få verklig fart och hans sammantagna insatser för det östgötska kulturarvet kan svårligent överdrivas.
Fartygschefen Mörner (till h) på akterdäcket till pansarskeppet SVERIGE i samspråk med utländsk officer. Insignierna på dennes uniform tyder på att han tillhör den estniska marinen, vilket skulle kunna sätta bilden i samband med det svenska statsbesöket i Tallinn sommaren 1929, som Berger dokumenterat i andra bilder. Att även denna bild tagits i anknytning till detta statsbesök har dock inte kunnat bekräftas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.