Rönnqvist & Söner, verkstadsinteriör, tillverkning av bestick, plåt- och metallartiklar, ca år 1916. Fastigheten Västra Gatan 5 inköptes i april 1916 och byggdes därefter om till fabrik. Detta arbete var klart i augusti 1916 och fabriken togs i bruk i slutet av september. (För mer info om företaget se även årsboken BoB 1965).

Från 299 kr

Rönnqvist & Söner, verkstadsinteriör, tillverkning av bestick, plåt- och metallartiklar, ca år 1916. Fastigheten Västra Gatan 5 inköptes i april 1916 och byggdes därefter om till fabrik. Detta arbete var klart i augusti 1916 och fabriken togs i bruk i slutet av september. (För mer info om företaget se Anmärkningsfältet. Se även årsboken BoB 1965).

Från 299 kr

Rönnqvist & Söner, verkstadsinteriör, tillverkning av bestick, plåt- och metallartiklar, ca år 1916. Fastigheten Västra Gatan 5 inköptes i april 1916 och byggdes därefter om till fabrik. Detta arbete var klart i augusti 1916 och fabriken togs i bruk i slutet av september. (För mer info om företaget se Anmärkningsfältet. Se även årsboken BoB 1965).

Från 299 kr

Byggnadsinventering i Lindome 1968. Torvmossared 1:27. Hus nr: 590C3006. Benämning: permanent bostad, gäststuga, redskapsbod och garage. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, övriga: god. Material, bostadshus: puts, rött tegel. Material, gäststuga: trä. Material, redskapsbod: plåt. Material, garage: cementhålsten. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.

Från 299 kr

Teckning av kvinna och man, Hälsingland. "Hvitt dok, rött strumpor". Enka[n] bär hvitt dok på huvudet, en svart klädikolth, röda strumpor; och räfskinnsmuff, klädikalth[en] är troligen det som benämns kyrktöja eller svarttröja, nämligen en lång svart kappa. Kvinnan till vänster bär på huvudet något som Bror Hillgren benämner som svartmössa eller korsmössa, han skriver att till denna bars framtill en svart spets [som] doppas i oljefärg, och därför styv som plåt..

Från 299 kr

Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Detta är byggmästarens eget hus på Kyrkogatan 31 som han lät uppföra till sig och makan år 1896. Fasaden är tidstypiskt eklektisk, dvs den bär influenser från olika arkitekturstilar såsom nyrenässans i den rusticerade bottenvåningen och enfanger i fönsteromfattningarna, nyklassicism i takfotens tandsnitt, en gördelgesims och balkong i nyrokoko och överst en modern påbyggnad med tvåbågade fönster och fjällmönstrad fasad, sannolikt av plåt.

Från 299 kr

Teckning av kvinna och man, Hälsingland. "Hvitt dok, rött strumpor". Enka[n]” bär ”hvitt dok” på huvudet, en ”svart klädikolth, röda strumpor; och räfskinnsmuff”, ”klädikalth[en]” är troligen det som benämns kyrktöja eller svarttröja, nämligen en lång svart kappa. Kvinnan till vänster bär på huvudet något som Bror Hillgren benämner som svartmössa eller korsmössa, han skriver att till denna bars framtill en ”svart spets [som] doppas i oljefärg, och därför styv som plåt.”.

Från 299 kr

Arboga Tidning, personal och interiör. En man arbetar i en källarlokal. Han står vid en maskin och håller i en plåt med en tidningssida. Andra plåtar är uppställda på golvet intill honom. Mannen bär overall. Rummet har ett platsbyggt arbetsbord. På en hylla, under bordet, skymtar en oljekanna. På bordet ligger mannens armbandsur och några små verktyg. På väggen hänger en telefon. Där finns också flera strömbrytare. Intill lysrörslampan i taket hänger en lina. Över linan hänger flera rektangulära textilier.

Från 299 kr

Nybyggnation av tre förråd 1986. Utöver det tre förråden vid lägret monterades också ett enkelt emballageförråd vid ammunitionsförrådet på ön. Plåtskjulet hade tidigare stått vid Miloverkstaden i Strängnäs. Denna typ av skjul byggdes också i vallbydalgången på Härads skjutfält och vid ammunitionsförrådet på N fältet i Strängnäs (typ E VI u). Bild 1: Hantverkaren Einar Lantz Bild 2 och 3: L-O Sellberg och Einar Lantz mäter upp plåt. Bild 4: Fix och färdigt! Ett enkelt och praktiskt förråd till en mycket låg kostnad.

Från 299 kr

Tre expediter vid en väldfylld disk på ett hembageri i Varberg, omkring 1910. I mitten står ett fat med mandelmusslor, kringlor till vänster och olika småkakor i burkar och på glasfat. Flickan till vänster håller i en plåt med nybakade snittkakor och hon till höger visar att butiken är försedd med telefon. På hyllorna, dekorerade med hyllremsor, bakom dem ligger olika bröd och en stor burk med Mazettis cacao står i centrum. En skylt förkunnar att de är återförsäljare för Kanolds gräddkarameller. Både plåtask och vasen med rosor på disken visar upp jugendstilens estetik.

Från 299 kr

Hemsö kyrka. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.

Från 299 kr

Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö.; Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.

Från 299 kr

Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.

Från 299 kr

Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.

Från 299 kr

Hemsö kyrka från nordlig riktning. Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.

Från 299 kr

Gruppfotografi av brandmän iklädda uniformer och hjälmar. Möjligen är de deltidsbrandmän. Översta raden, från vänster: Harald Larsson ("Hajan"), Einar Karlsson (målare), Sigfrid Lundberg, Åke Westlund, Allan Sörén, Olle Eriksson ("Plåt-Olle"), Frans Rydberg (alternativt Olle Rydberg), Ahlberg, okänd och Eriksson (på Järnbolaget). Mellersta raden, från vänster: Ture Berggren (trädgårdsmästare), Gunnar Hagström, Holger Bergstedt (plåtslagare), Mauritz Israelsson, Olle Eriksson, Waern ("Boxar-Olle"), Herbert Skoglund, Ernst Fallkvist, Gustav Berg, Lennart Fredriksson, Gunnar Haglund, Rolf Persson, Paul Holm, Folke Eriksson, Roy Wistrand (på Arboga Tidning), Ture Andersson (skomakare) och Valle Karlsson (färghandlare). Sittande, från vänster: Engstrand, Sven Eriksson ("Sme-Sven"), Nils Persson (kommunalarbetare), Eddy Engstrand, Brandchef Gösta Jonsson ("Sko-Jonsson"), Brandmästare Erik Jansson, Bertil Nordin, Henrik Waern och Grankvist Handskriven namnförteckning, se bild AKF-02073 Fotografiets omslag, se bild AKF-02074

Från 299 kr

Personalen år 1933. Borås Mekaniska Verkstad. - Övre raden från vänster - 1. Peter Andersson, fil 2. Emil Johansson, plåtslagare 3. Johan Mårdberg, kärnm. 4. Oscar Pettersson, snickare 5. Johan Engman, plåtslagare 6. Arthur Johansson, chaufför 7. Harry Kraft, plåtslagare 8. Axel Jacobsson, svarv 9. Arne Hagberg, " 10. Henry Johansson, " 11. Allan Davidsson, hyvel 12. Per Andersson, plåtslagare 13. Albert Carlsson, hyvel 14. Valdemar Persson, svarv 15. Fritiof Lundqvist, fil - 6:te raden från vänster - 1. Charles Hartman, svets 2. Sven Wennergren, fil 3. Claes Johansson 4. Ivar Wennergren, fil 5. Harald Kahn, svarv 6. Alfred Grann, fil 7. Oscar Sjöberg, fil 8. Thor Wetter, maskinist 9. Gustav Hansson, gjut 10. Claes Johansson, fil - 5:te raden från vänster - 1. Alfred Holm, fräs 2. Valdemar Nilsson, gjut. rensare 3. Olof Larsson, plåtslagare 4. Alfred Carlsson, svets 5. Thure Källström, plåtsl. hantl. 6. Gösta Pettersson, gjut 7. August Larsson, fil 8. oscar Emanuelsson, svarv 9. Gustav Andersson, gjutg. rensare 10. Oscar Larsson, plåt 11. john Wahlgren, svarv - 4:e raden från vänster - 1. Karl Hedberg, snickare 2. Bror, " 3. Carl Persson, smed 4. Gunnar Johansson, plåtslagare 5. David Andersson, " 6. Carl Johansson, " 7. Helge Nilsson, fil 8. Axel Borg, stick 9. Viktor Andersson, plåtslagare 10. G.L. Frånn, smed 11. Gottfrid Dahlin, förrådsförvalt. - 3:dje raden från vänster - 1. John Björkman, svets 2. Bror Johansson, plåtsl. 3. Karl Grahn, smedhantl. 4. Hugo Bergius, svarv 5. Knut Hurtig, " 6. Gustav Andersson, " 7. Johan Pettersson, gjut 8. Wilhelm Göransson, " - 2:dra raden från vänster - 1. Karl Andersson, svets 2. Eric Svensson, gjut 3. Maurits Andersson, plåtsl. 4. Robert Borg, svarv 5. Verner Johansson, plåtsl. 6. Hugo, " 7. Holger Björkman, fil. 8. Bertil Carlsson, gjut.förm. 9. Sven Hermansson, plåtsl. - 1:sta raden från vänster - 1. Anton Carlsson, smedh. 2. Johan Gustavsson, snickförm. 3. Hadar Hagberg, svarv 4. Gustaf Lilja, ritare 5. Eric Anderson, kont. 6. Carl Th. Wassberg, verkst. ing. 7. Nils Nilsson, Ing. 8. Arthur Åhman, " 9. Carl Bredin, " 10. Johan Björkman, plåt. förm. 11. Martin Sandén, fil

Från 299 kr

Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå Piteå Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.

Från 299 kr

Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå – Piteå – Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.

Från 299 kr

Handskriven text på bildens baksida: "Uddevalla Artur Nilsson". Skrift som förvarades i anslutning till bildmaterialet: "Utställning Artur Nilsson 26 maj - 28 oktober 1984 Göteborgskonstnären och fotografen ARTUR NILSSON visar över sommaren fotografier tagna i Göteborg mellan 1920 till fram till idag samt västkustbilder och kamratporträtt. Samtidigt visas ett tjugotal akvareller också dessa med motiv från Bohuslän. Artur Nilsson föddes år 1900 i ett trähus på Mariebergsgatan. Gatan ligger i Majorna på Gråberget. Det var på Gråberget han lekte som barn, favoritplatsen låg högst uppe på berget vid den gamla inseglingsfyren med utsikt över vattnet. På Gråberget, nu bebyggt med höghus, promenerade han med sin far och studerade blommor och fåglarnas bobyggen. Som barn badade han vid Klippan vid Kustens varv. Älvens vatten var så rent att där fanns badhus för män respektive kvinnor. Fadern var plåt- kopparslagare och morfadern stuveriförman i hamnen. Många göteborgsfamiljer promenerade i hamnen på söndagarna och så gjorde även Artur Nilsson med sin far. Litteraturen kom Artur Nilsson i kontakt med genom 25- öresböcker som fadern köpte. Den svenska, numera klassiska litteraturen, gavs ut i denna serie samt även utländska författare som Victor Hugo och Zola. Vid 14 års ålder började Artur Nilsson måla akvarell. Motiven var närliggande, framför allt hus i Majorna. Han skrevs in som elev på slöjdföreningens skola då han var 17 år. Vid samma skola, sedemera omdöpt till Konstindustriskolan, arbetade han som lärare i 18 år från 1947. Efter skolgången arbetade han som reklamtecknare på SKF som litograf på Oscar Isacsons tryckeri. Under semestrarna kunde han åka med Marstrandasbåten och stanna till på öarna några dagar, måla och fotografera, sedan fara vidare. Göteborg och Bohuslän har varit och är de områden från vilka Artur Nilsson hämtar sina motiv. Fotograferat har Artur Nilsson gjort sedan han vid 17 års ålder skaffade sin första kamera. I utställningen visas fotos från gamla Majorna, från Fiskehamnen, kajerna i Göteborgs hamn och kamratporträtt."

Från 299 kr