Fordonet "Star", förmodligen Sveriges första postbil, trafikerade sträckan Trosa-Järna innan stambanan var utbyggd över Vagnhärad. Det var dock si och så med tillförlitligheten beträffande turlistan och trots att herr automibilägaren (Karl Sjöberg) annonserade i stadens tidning att bilen kunde ta 2 passagerare, för det facila priset av kr 1:25 tur och retur, föredrog i regel Trosaborna häst och vagn. Bilen inköptes år 1905 och såldes år 1907. Fotot taget utanför postkontoret i Trosa år 1905. Vid ratten chauffören Nilsson från Järna, och till höger postmästaren i Trosa A. Blixt.
Från 299 kr
Bangården vid Malmö station. Malmö Central station. Från 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper. Stambanan från Malmö till Lund öppnades för trafik 1856-12-01. Första stationshuset i sten med banhall byggdes 1855-56 av en okänd dansk arkitekt, möjligen C.F.Rasmussen. Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. 1878 färdigställdes en stor utvidgning av spårsystemet, stallcirkel tillkom, reparationsverkstaden och godsmagasinet utvidgades. Anslutning av enskilda järnvägar till Statsbanans egen växande trafik. Det nya stationshuset och banhallen blev färdiga 1981. Arkitekt var A W Edelsvärd. Stationshus är K-märkt 1986. Dubbelspår mellan Malmö och Arlöv öppnades för allmän trafik 1896. För att följa efter trafikens utveckling har stationen genomgått flera utvidgningar och moderniseringar. Stationen kallas Malmö Central från 1926-05-15. Fick eldrift 1933. Malmö centralstation är Sveriges tredje största station, mätt i antal årliga passagerare ocg godstransport.
M/S Argentina som tillhörde Rederi AB / Johnson Line ligger för lastning vid Frihamnspiren i Göteborg. Destinationen för resan är Buenos Aires i Argentina, en resa som anträddes 3 april 1942. I lasten ingick bland annat papper från AB Papyrus. M/S Argentina gick i lejdetrafik under Andra Världskriget och resan till Buenos Aires gjordes i sällskap med bolagsfartyget Annie Johnson. Från Buenos Aires gick man senare vidare till Santos i Brasilien. 15 juli 1942 lämnade man Santos i följe med Svenska Amerika Mexiko Liniens M/S Uddeholm. Den 6 juli körde de två fartygen på en tysk minspärr 30 sjömil sydväst om Kristiansand. Först gick Uddeholm på. Där klarade sig hela besättningen. Därefter var det M/S Argentinas tur. Detta fartyg sjönk på två minuter. Fyra man omkom varav två ur besättningen, en kontrollofficer och en passagerare.
Lastning i hamnen. Fartyget är M/S Argentina ägt av rederiet Rederi AB Nordstjernan / Johnson Line. M/S Argentina som tillhörde Rederi AB / Johnson Line ligger för lastning vid Frihamnspiren i Göteborg. Destinationen för resan är Buenos Aires i Argentina, en resa som anträddes 3 april 1942. I lasten ingick bland annat papper från AB Papyrus. M/S Argentina gick i lejdetrafik under Andra Världskriget och resan till Buenos Aires gjordes i sällskap med bolagsfartyget Annie Johnson. Från Buenos Aires gick man senare vidare till Santos i Brasilien. 15 juli 1942 lämnade man Santos i följe med Svenska Amerika Mexiko Liniens M/S Uddeholm. Den 6 juli körde de två fartygen på en tysk minspärr 30 sjömil sydväst om Kristiansand. Först gick Uddeholm på. Där klarade sig hela besättningen. Därefter var det M/S Argentinas tur. Detta fartyg sjönk på två minuter. Fyra man omkom varav två ur besättningen, en kontrollofficer och en passagerare.
Text hämtad ur textmaterialet från skärmar till Kommunikationsutställning "Här går vägen till Uddevalla......" utförd av lärarna Birgitta och Bo Lindgren, Unnerödsskolan i Uddevalla, år 1980. Stationen vid Sörkällegatan (Uddevalla Södra). Resande som skulle vidare mot Strömstad utväxlades med hästskjuts till Uddevalla C den första tiden då tunnlarna (inne i Uddevalla) ej var klara. 1907 öppnades trafiken mellan Uddevalla Södra, som var ett litet hus vid Sörkällegatan, ochTingstad (på Hisingen). Järnvägsbron över Göta älv var inte klar så passagerare till Göteborg fick ta båt till Lilla Bommen. Senare samma år var det klart till Centralstationen i Uddevalla. Flera ras och andra besvärligheter drabbade banan, innan den slutligen blev helt klar. I mars 1909 kunde man för första gången åka tåg (hela vägen) mellan Göteborg C och Strömstad C på Bohusbanan.
Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå Piteå Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.
Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå – Piteå – Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.