Västra Vingåker 55:1
Från 299 kr
Västra Vingåker 697
Vingåker 697
Åker 438:1
Västra Vingåker 688
Visby 107:1
Västra Vingåker 700
Högsjö
Åker 391:1
besiktning, uthus, toalett, fönster, byggnadsminne, hembygdsgård, ytterdörr
Porträtt av fröken Ulrika (Ulla) von Strussenfeldt. Dotter till kammarherren och löjtnanten Mikael von Strussenfelt och Fredrika Beata, född Lindencrona. Modern avled dessvärre i barnsängsfeber 1803. Av det skälet kom hon att växa upp hos sina morföräldrar på Hovgården i Hov socken. Familjen flyttade 1831 till Gränna, där Ulla vidare blev innehavare av en privatskola. Från 1840-talet kom hon även att blomma ut som författare. Snart nog Sveriges mest produktiva, främst bekant genom sina historiska romaner. Vid sidan av bokproduktion skrev hon många inlägg i ett flertal tidskrifter och tidningar, särskilt Östgöta Correspondenten, men även för Jönköpingsbladet, Aftonbladet och Ny illustrerad tidning. Allt hennes skrivande utkom under pseudonym, och den hon begagnade oftast var Pilgrimen. Ett par andra vanligt förekommande var Philaletes och M.B. Hon avled i Stockholm som ogift 1873.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I köket utför två av familjens äldre barn hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. I taket hänger nätramar där de nyklistrade askarna ligger på tork. I fonden sysslar modern med torkning av disken. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Åseda är en tätort och centralort i Uppvidinge kommun. Ortnamnet Åseda har genom tiderna förändrats och första gången det omnämnts är 1345 i Svenskt Diplomatarium. Sedan dess har namnformen växlat, Aseda (1429), Aaseda (1451), Oseda (1470) och Åsheda fram till 22/10 1927. Åseda är en huvudsakligen modern ort som uppstod för drygt hundra år sedan som en järnvägsknutpunkt på småländska höglandet (normalspåriga järnvägen Nässjö-Sävsjöström-Nybro och smalspårsbanan Växjö-Klavreström-Virserum och så småningom till Hultsfred där smalspåret till Västervik anslöt). Åseda var municipalsamhälle mellan 1910 och 1942, och därefter köping. Åseda landskommun som köpingen bildades i inkorporerades i köpingen 1965. Åseda är sedan 1971 centralort i Uppvidinge kommun, men vissa centrala förvaltningar finns i Lenhovda och Älghult.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.