Hallsarve Oskar Karlsson, 26 år, lägger på en nysågad trole på tunen. I förgrunden ligger en hög gamla trolar som man avser att återanvända. Det heter inte bygger eller sätter upp en tun, man töinar. I det öppna landskapet skymtar långa tunsträckor i bakgrunden. Det är den 22 maj, ändå ser det ut som kvarvarande snödrivor mot tunarna.
Från 299 kr
Den nya ladugården är klar, man håller bara på och målar andra strykningen, se skarven mitt på! Den långa längan innehöll alla fähusen och den vinklade delen var ladan. Konstfärdiga fönster uppe i gavelspetsarna var omtyckt. Av bodlängan, som heller inte var gammal, återstår bara en stump och av den gamla ladugården finns ingenting kvar.
7 år efter förra bilden på manbyggnaden gick Masse in i grannpartens trädgård och tog den här bilden av det stora huset. Det ser precis likadant ut som förra gången, tom humlen framför ytterdörren växer på samma sätt. I bakgrunden skymtar man det långa brygghuset. Den här typen av stora manbyggnader finns det rätt många av i Garde och framför allt i Alskog.
Detta jordluckrings- och ogräsrensningsredskap är helt gjort av trä och mycket välbyggt för att klara påfrestningarna av lerig och stenig jord. Harven har drag med svänglar för två hästar som troligen ligger löst framlagda i "hörnet" för attsynas. Bilden är tagen vid samma tidpunkt på Fäiä-Jakås gård som Bild nr 6, 16, 17 och18. Lägg märke till de långa flovedsstaplarna!
Masse har stått på Käldvägen mellan Goks och Botvide har tagit denna bild från tunen av Botvidegrannlaget från norr en försommarkväll med långa skuggor på vägens lösa grus. Masse har noga måttat in byggnaderna så de precis får plats på bilden. Båda parternas manbyggnader ligger alldeles intill Käldvägen med brygghusen in på tomten och de stora ladugårdarna nere emot ängesmarkerna bakom gården.
Vid Motala ströms förklarat hälsobringande vatten anlades Kneippbadens kuranstalt 1898. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. När kurbadet lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Vy mot Krokeks gård 1924. Fram till år 1914 fungerade gården som gästgivargård och skjutsstation, den största anläggningen i Östergötland. Längan till vänster, som benämns Långa längan, är den äldsta resten av gästgiveriet. Byggnaden uppfördes 1747 och inrymde bland annat krogrörelse.
Östra centralbanan byggdes under åren 1898-1902 och genom sin dryga fem kilometer långa sträcka genom Landeryds socken mötte konsortiet ett hinder vid Stångån i höjd med Slattefors. Som lösning krävdes en 30 meter lång järnvägsbro med sju meters segelhöjd. Vid tiden för bilden var bron precis färdigställd, om än med undantag av nödvändiga stenarbeten.
Lite medfaret porträtt av Axel Pettersson och makan Lovisa Karolina Johansdotter. De har tidigare varit hemmansägare i Grevekulla men har på ålderns höst sålt av med förbehållet att få bo kvar. Informationen kring bilden är knapp. Månne firar paret bröllopsdag av sitt långa äktenskap som de hade ingått 1867.
Hospitalstorget i Linköping. Torget har in i modern tid upplåtits för bilparkering men den var redan vid mitten av 1950-talet reglerad. Mot torgets västra sida har Portlösa bildat fond sedan byggnaden fick sin karaktär vid mitten av 1850-talet. Sitt folkliga namn fick huset eftersom den långa fasaden mot torget länge saknade dörr.
Genom grenverket skymtar huvudbyggnaden till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. Kurbadet öppnade 1898 och när det lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Porträtt av Christer Hampus Mörner. Hans långa militära karriär kröntes med utnämningen till överste vid Första livgrenadjärregementet 1871. Gift första gången 1842 med Anna Carolina Casparsson. Efter dennes bortgång 1858 omgift 1861 med Ulrika Maria Scharp. Makarna ägde och bebodde Harvestad i Landeryd socken.
Hemming Gadd anses varit en av arméns främsta officerare på sin tid. Han inledde sin långa karriär 1857 som furir vid Norra skånes infanteriregemente och krönte den med generals avsked 1905. Under åren 1888-1892 var han överste och chef över Andra livgrenadjärregementet i Linköping, vilket torde vara tiden för porträttet.
Interiör från Frans Augustssons Charkuteriaffär i Gränna. Tre män i ljus förkläden och keps/mössa på huvudet står framför ett fönster med starkt solljus. De är från vänster Hugo Andersson, Frans Augustsson och Bengt Skoglund. På en bänk bakom dem ligger korv i långa rader och runtom dem står olika redskap och ett kar.
Två unga kvinnor i ljusa blusar med uppkavlade ärmar och långa mönstrade klänningar står på rad utmed en husvägg böjda över små kar med vatten och fotografier. De sköljer efter framkallning. Kvinnan till vänster, Freja Lindblad, har en liten kanna med vatten i handen och vänder sig mot fotografen. Kvinnan till höger är Mimmi Allard.
Sekondens sovhytt, liggande innanför hans arbetshytt på styrbordssidan, med ingång från kampanjesalen. Man ser här den långa raden hängare avsedd för kläder, vilka hade fritt utrymme bakom kojens ryggstöd och skyddades av ett förhänge. Längst till vänster ser man komoden, (tvättstället).
Statens Järnvägar, SJ godståg 4354, på järnvägsbron över sjön Kratten, sydväst om Fagersta. Vid järnvägsspåret mellan Avesta/Krylbo och Frövi Sjön har i långa tider använts för fiske, för vattenkraft, för transporter. Järnvägsbron byggdes av ingenjörtrupper i samband med en stor manöver perioden 1936 - 1937
Flygfoto över stationen Stationen kallad Falköping-Ranten från 1864 ,efter 1.7.1931 (15.5.1931 enl. HNJ)"Falköping Central". Första stationshuset byggt i trä 1857-58, bestod av en mittbyggnad, kvadratisk i plan, med trafik- och expeditionslokaler i nedre och bostäder i övre våningen, samt långa envåningsflyglar med väntsalar, vilorum för väntande nattågspassagerare och restaurationssalar mm.Nytt stationshus 1934.
Statens Järnvägar, SJ Hc 534. Lok tilverkades av ASEA 1944. Det skrotades 1979 i Vislanda. På bilden syns stålpersonvagnar. Hc loket gjordes längre än Ha, gavs bättre fjädring och ombalanserades genom att hytten flyttades en bit så att huvarna blev olika långa. Detta utseende kom att ge loken smeknamnet strykjärn.
Falsterbo station byggd 1903 av Vellinge - Skanör - Falsterbo Järnväg, HSFJ. Arkitekten Theodor Wåhlin hämtade inspiration från landskapet och dess medeltida kyrkoarkitektur. Tvåvånings putsat stationshus med stora trappgavlar och dekorationer. Wåhlin ritade alla stationshus vid den arton kilometer långa linjen Vellinge-Skanör-Falsterbo.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.