Föreställning av "Sagan om pepparkakshuset" 1981. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pepparkakshuset är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av den klassiska sagan om Hans och Greta som lämnas åt sina öden ute i skogen. De stöter på ett pepparkakshus och en häxa som tillfångatar dem i syfte att göda upp och äta Hans, och nyttja Greta som tjänare. Barnen överlistar häxan och kommer hem igen med häxans skatter. Sagan gick som dockföreställning under våren och hösten 1980 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal.
Från 299 kr
Föreställning av "Sagan om pepparkakshuset" 1980. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pepparkakshuset är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av den klassiska sagan om Hans och Greta som lämnas åt sina öden ute i skogen. De stöter på ett pepparkakshus och en häxa som tillfångatar dem i syfte att göda upp och äta Hans, och nyttja Greta som tjänare. Barnen överlistar häxan och kommer hem igen med häxans skatter. Sagan gick som dockföreställning under våren och hösten 1980 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal.
Föreställning av "Sagan om pepparkakshuset" i september 1980. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pepparkakshuset är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av den klassiska sagan om Hans och Greta som lämnas åt sina öden ute i skogen. De stöter på ett pepparkakshus och en häxa som tillfångatar dem i syfte att göda upp och äta Hans, och nyttja Greta som tjänare. Barnen överlistar häxan och kommer hem igen med häxans skatter. Sagan gick som dockföreställning under våren och hösten 1980 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal.
Oskar (J O) Larsson Fie och troligen sonen Emil föser jord, den tidens schaktredskap. Vid plöjning och harvning hade man en tendens att dra med sig jorden utåt åkerns kanter, men här verkar man jämna till någonting mitt på. Kanske har man grävt bort en stor sten och fyller ut efter den. Oskar och Emil har sedvanlig klädsel. Det är svårt att avgöra var de arbetar. Landskapet är öppet, en bandtun men inga byggnader syns. Längst bort skymtar en naken höjdsträckning, som skulle kunna vara Lausbackars östra sida.
En grav utförd i röd kalksten på Gamla kyrkogården. Längd 185 cm bredd: 106 cm. I hörnen finns rundlar med diametern 24 cm. I de båda övre - änglahuvuden. I det nedre vänstra hörnet - timglas; i nedre högra hörnet - en dödskalle med benknota. Runt stenens kanter löper texten: -övre rad: Diesser Stein höger: hörret Hans Friborn undre rad: und seinen -vänster: erben to 1668. I stenens mitt finns ett upptill rundat (slipat) textfält: H: 62, B: 52 cm, försänkt cirka 8 mm med texten: Juveläraren C.G. Högstedt F 23/2 1788 D 26/2 1841
Nätra 162:1-3
Nätra 29:1
Nätra 159:1
påsiktsbild, fotografi, bilder
fotoalbum
Vykort, "Halmstad. Soldattorpet vid Landalasjön." Vid ingången står en gosse och håller i dörrhandtaget, en man med en skyffel och en kvinna som håller i en pinne fäst vid fasaden. I boden till höger har katten sin ingång. Tvätten hänger på tork i solskenet och i bakgrunden hägnas tomten av en hankgärdsgård. Soldattorpet ligger vid Landalasjön på nordöstra sidan av Galgberget i Halmstad och flyttades dit från Västergötland år 1914, skänkt av godsägaren Axel Håkansson. Före detta korpralen Anders Magnus Asp flyttade in i torpet med sin hushållerska, där de fick bo gratis mot att han vaktade det då nyinrättade regementsmuseet och visade dess samlingar för besökare. Troligen är det han på bilden.
Skidåkare med kälke s.k. tältkälke på släp. Meterologisk forskningsexpedition. Thea Alberg, skriver om expeditionen itillsammans med sin morbror meteorologen Johan Wilhelm Sandström STF:s Årsbok 1928 (se referenser) : "Jag och en kamrat hade rest för att företa meterologiska studier" (...)"Det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kundeclaga mat och äta därinne"
Strosor rep 2 25 juli 1966 Två yngre kvinnor klädda i korta sommarklänningar och med sommarskor på fötterna går på en gata i centrala Örebro. Två små barn, en liten pojke samt en lite större flicka går bredvid de två vuxna kvinnorna. Den ena kvinnans klänning är vit med stora bubblor på. Den andra kvinnan bär en mörk, randig klänning och bär två kakpåsar- en i vardera handen. Den lille pojken har vit, kortärmad tröja samt svarta kortbyxor på sig. Den lilla flickan bär ett mörkt linne med vita kanter runt samt ett par kortbyxor. Andra personer syns runtomkring kvartetten. Bilar är parkerade intill parkeringsmätare vid trottoarkanten. En buss samt en lastbil syns på gatan i bakgrunden.
Uppspänt tält på kälke s.k. tältkälke i snöigt fjällandskap. Forskningsresan som leddes av meteorogen Johan Wilhem Sandström i beskrivs av den då 19-åriga systerdottern och medhjälparen Thea Ahlberg i STF.S Årsbok 1928: " ...Men det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kunde laga mat och äta därinne. Sängkläderna bestodo av Svenska turistföreningens lätta ejderdunssovsäckar, helt och hållet insydda i vattentät batist för att icke suga till sig det kondensationsvatten, som alltid uppstår under kaffekokning och matlagning inomhus vid låg temperatur. Dessutom fanns en anordning, genom vilken det mesta av ångan fick sitt utlopp i ett vinkelböjt rör av bleckplåt uppe vid taket. ..."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.