Om vi hyser tilltro till påskriften visar fotografiet sannolikt den år 1778 födda Emerentia Drake (af Hagelsrum) med hennes trotjänarinna Gustafva. Den förstnämnda dotter till Leonhard Fredrik Drake och Emerentia Elisabet Stockenström och död som ogift på sin egendom Kammarp i Sund socken 1868. Tjänarinnan passar väl in på Gustava Nilsdotter. Född i Norra Vi 1815. Död på Kammarp 1866. Fototiden uppskattas till 1860-talets första hälft.
Från 299 kr
syskon
fotografi
Gånggriften Hjelmarsrör. Wetterlinsgårdens ägor. Gånggrift kallad Hjelmars rör. Uppförd under den yngre stenåldern, ca 3 000-1 500 f. kr. Kammaren har vanligen en närmast rektangulär form. I denna grav bildar dock ena långväggen och en kortsida en båge. En helt oval kammare har Åttagårdens gånggrift, som är belägen 200 m söder om denna. Graven undersöktes 1868 av B.E. Hildebrand. Förutom ben av människor och djur påträffades 3 flintskärvor och närmare ett fyrtiotal bärnstenspärlor. De flesta av dessa är formade som dubbeleggade yxor och dubbelspetsade klubbor. Pärlorna bars som halsband. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum. Skrift på anslagstavla. Linné skriver i sin Västgötaresa 1746: "Hjelmarsrör eller Hjelmrör, som det kallas, så det större som det mindre, lågo uppå Falan nordost om staden, Hvardera ett bysseskått från hvartannat, och var en liten rundad ätteplats."
Enkelstugan var torparnas och hantverkarnas hus. Den består av ett rum med eldstad, en kammare samt en förstuga. I rummet, som kallas storstugan, samsades familjen medan kammaren var förråd. Efter att det åter blev tillåtet med hemmansklyvning på slutet av 1700-talet blev enkelstugan mycket vanlig på landsbygden. Den var sedan medeltiden redan vanlig i städerna och inte minst i de norrländska kyrkstäderna. Denna stuga är byggd i början av 1800-talet och kommer från Lägdoms by i Säbrå socken där den kallades för Smedstorpet. Bredvid torpet står ett sk stolphärbre från Grössjö by från Bjärtrå. I härbren av detta slag förvarades säd eller andra förnödenheter för att skyddas från fukt och skadedjur. Härbret är ett av friluftsmuseets äldsta byggnader
Fyra stycken smeder på Göranssons Smedja i Gråbo. Från vänster: Göransson, David Munter, Erik Göransson, Birger Munter.
Träslöjd för gossar i skola i Örebro, 1941
Stenhuggeri, Hovmantorp, ca. 1900. Några välmående chefer kontrollerar kvalitén på stenen, betittade av en grupp fundersamma stenhuggare.
Timmerstommen drevas 1924
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tscheckoslovakiet, 1945. Motiv av Tschekiskt- Ryskt handslag Kosice-utgåva
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tyskland, 1923. Motiv av Tyska gruvarbetare
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Lichtenstein, 1941. Motiv av Man som vässar en lie genom hamring. Ålderdomlig metod som dock än i dag användes på vissa platser t.ex. i Frankrike och Österrike.
Albin Sjöströms Mekaniska Verkstad. Verkstadens ena rum sett från entre'n. Till vänster bakom kameran finns kontoret, och till vänster mitt på bilden öppningen till det andra rummet.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tjeckoslovakien, 1945. Motiv av Flaggor: Ryssland. England. USA. - och Tjeckoslovakien. 1-årsminne av slovakiska revolutionen 1944.
Klensmeder vid Söderfors Bruk, 1912.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Brasilien, 1920. Motiv av Brasiliansk metallarbetare- symbol för industri-
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1957. Motiv av Coat of Arms för USSR, 7 band på varje sida och ett i mitten för de 15 Sovjetrepublikerna (från 1957 och frammåt). På "Förstadagsbrev" med TEKA 0221272.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.