Hållplats anlagd 1902 med stationsbyggnad som är en envånings i trä. Elektrifierad 1915. Stationshuset är sålt 1998. "I Stenbacken återfinns ett stationshus av så kallat Linaälvsmodell och en banvaktstuga med sina respektive uthusbyggnader. Vid stationen finns även transformatorhus, uppfört i betong på 1960-talet, som fortfarande är i bruk. Denna i sammanhanget modernare byggnad har ett teknikhistoriskt värde och visar på utvecklingen av banans kapacitet under senare delen av 1900-talet." Enligt banvakt.se
Från 299 kr
Hållplats anlagd 1902 med stationsbyggnad som är en envånings i trä. Elektrifierad 1915. Stationshuset är sålt 1998. "I Stenbacken återfinns ett stationshus av så kallat Linaälvsmodell och en banvaktstuga med sina respektive uthusbyggnader. Vid stationen finns även transformatorhus, uppfört i betong på 1960-talet, som fortfarande är i bruk. Denna i sammanhanget modernare byggnad har ett teknikhistoriskt värde och visar på utvecklingen av banans kapacitet under senare delen av 1900-talet." Källa: banvakt.se
byggnad, sten, fotografi, photograph
kulturmiljövård, förråd, byggnad, bastu, förläggning, inventering
"20-talet". Paviljong 3 på Kustsanatoriet Apelviken som stod klar i på hösten 1926, ritad av sanatoriets arkitekt Rudolf Lange. Den godkändes för 128 platser, är byggd i sten med bjälklag av betong, putsade fasader och galvaniserad plåt på taket. Utöver bostadsrum, sjuksalar och ny badavdelning fanns även ett laboratorium och läkarbibliotek. Här ses den södra fasaden med solverandor i två våningar. Byggnaden står i förbindelse med paviljong 4 så man konstruerade en unik "glidhiss" eftersom det var en höjdskillnad mellan korridorerna i de två byggnaderna.
Vattentornet sett från bergknallen vid Bockhornsvägen vid sidan av Vistvägen. Fotot publicerades i oktober 1957. Vattentornet i Linköpin under uppbyggnad. Tre barn står och tittar på byggarbetet. Linköpings vattentorn ligger på en höjd i området Majelden i stadsdelen Ramshäll, och är väl synligt från stora delar av staden. Vattentornet stod klart år 1958. Det genomgick under år 2009 en omfattande renovering, främst av ytterväggarna i betong. Torn. Barn. Byggarbete. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vattentornet i Linköping under uppbyggnad. Vattentornet togs i drift i början av juni 1958. Kostnaden för bygget var 1,7 miljoner kr. Vattentornet är 46 meter högt. Byggnadens yttre är ritat av stadsarkitekt Sten Westholm. Linköpings vattentorn ligger på en höjd i området Majelden i stadsdelen Ramshäll, och är väl synligt från stora delar av staden. Vattentornet stod klart år 1958. Det genomgick under år 2009 en omfattande renovering, främst av ytterväggarna i betong. Torn. Barn. Byggarbete. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Lucka ned till rum 0015 som är reaktorgraven. Gravens ytterväggar = serviceutrymmets ytterväggar och 15 meter djupt. Ett tomt mörkt utrymme som vi inte fotograferade. Avsikten med denna grav var att när reaktorn hade tjänat ut skulle installationerna samt golvet i serviceutrymmet avlägsnas, reaktorn friläggas och transporteras till och sänkas ned i detta hål. Sedan skulle allt inneslutas i betong. Reaktorn var deponerad. Till höger i bild syns anslutningar för varmvatten som ingår i serviceriggen. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Bilden visar nedtagning av värmepannan till panncentralen år 1953. Pannorna var fyra till antalet och vägde omkring 2 ton per styck. Dessa rullades på järnrör fram till nedtagningsplatsen och arbetet utfördes som övningsobjekt av en militärlastbil. När pannan hade placerats över det urspårade hålet i betong-bjälklag, brast det extra sidostödet på lastbilen med påföljd att lastbilen välte och pannan åkte ned i hålet.Tur i oturen var att kranarmen räckte över hålet och stoppade mot betongvalvet på andra sidan och pannan kunde firas ned. Hade kranarmen ej tagit i betongkanten hade lastbilen vält över och pannan blivit sönderslagen mot betonggolvet, höjdskillnaden var 6,5 meter och en svår olycka kunde blivit följden, då det var många arbetare som var intresserade att se hur det gick till. Arbetet utfördes av underentrenör (rörfirman), som hyrt lastbilen för nedtagning av pannorna. Bilderna är tagna från andra vånings bjälklag, där övriga arbetare följde händelserna. Panncentralen va
Köpings kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen var det en stavkyrka uppförd under 1000-talet. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av kalksten, 42 meter lång och fyra meter bred. Den bestod av ett långhus med ett smalare kor och absid i öster. I söder var ett vapenhus uppfört under 1200-talet och på norra sidan en sakristia som tillkom under 1300-talet. Under 1100-talet tillkom ett torn i väster och på 1200-talet ett torn i öster. Kyrkan blev därmed en klövsadelkyrka. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn var en klockstapel belägen. Kyrkans interiör präglades av det treskeppigt välvda kyrkorummet. Koret var tunnvälvt medan absiden var försedd med hjälmvalv. Johannes Haquini Rhezelius som vid sin resa till Öland 1634 tecknade av kyrkorna har gett en god bild av Köpings medeltida kyrkas utseende. Under 1700-talet togs frågan upp om uppförandet av en helt ny kyrka. Beslutet fattades efter åtskilliga överläggningar att uppföra en kyrkobyggnad efter ritningar utförda 1799 av Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. År 1805 revs den gamla kyrkan med undantag av tornet. Sten från den rivna kyrkan användes som byggnadsmaterial i den nya. Kyrkan uppfördes 1805-1808 av murarmästare Johan Petersson, Kalmar. Invigningen förättades 1808 av biskop Magnus Stagnelius. Den nya kyrkobyggnaden bestod av ett rymligt långhus med brutet tak och en sakristia bakom koravslutningen i öster. Västtornet försågs med en åttakantig lanternin för kyrkklockorna. Interiören var av salkyrkotyp med ett trätunnvalv. Tvärs över kyrkorummet var ankarjärn spända. Så småningom uppvisade murarna sprickbildningar på grund av att sydmuren börjat sjunka. En förstärkning av grunden visade sig i längden omöjlig. Ur tanken att bygga om sydmuren uppstod istället att uppföra en helt ny kyrka. Hösten 1953 revs kyrkan med undantag från tornbyggnaden. De ritningar som den nuvarande kyrkan uppfördes efter 1954-1955 utarbetades av Ärland Noreen. Materialet består i huvudsak av röd kalksten, med inslag av grå kalksten. Utmed norra långsidan ligger delar av den medeltida kyrkans nordmur kvar. Alla yttermurarna är oputsade. Kyrkan består av ett långhus och avslutande korvägg i öster. Vid norra sidan är en sakristia belägen och under denna ett bisättningsrum. Tornet i väster bevarades. I lanterninen hänger tre klockor. Storklockan är enligt inskrift från 1622. Mellanklockan tillkom 1969. Lillklockan bär årtalet 1686. Kyrkorummet är indelat i tre skepp genom fem par kolonner av grå, huggen kalksten. Över mittskeppet spänner sig valv gjutet i betong av stjärnvalvskaraktär. Sidoskeppen är täckta av trätak. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.